Ekman, Erik Jakob: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (19 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Erik ''Jakob'' Ekman''', född 8 januari 1842 i | '''Erik ''Jakob'' Ekman''', född 8 januari 1842 i Strömsbro, Gävleborgs län, död 18 augusti 1915 på sitt sommarställe vid Furusund, var en svensk [[präst]], [[frikyrkoledare]] och författare. Han var en av grundarna av [[Svenska Missionsförbundet]] och var riksdagsledamot i sammanlagt ungefär sju år. Han var far till företagaren och riksdagsledamoten [[Josef Ekman]]. | ||
== Biografi == | == Biografi == | ||
Ekman blev student i Uppsala 1862. Han [[prästvigning|prästvigdes]] 1864 och tog [[pastoralexamen]] 1871. Han tjänstgjorde i [[Svenska kyrkan]] bland annat som [[komminister]] i [[Ockelbo församling]] 1869–1879 då han begärde avsked från prästämbetet på grund av meningsskiljaktigheter med kyrkan om [[konfirmation]]en, [[nattvard]]sfirandet och bristen på ''[[kyrkotukt]]''. Ekman var en av dem som 1878 grundade [[Svenska Missionsförbundet]] och blev också dess förste ordförande. Åren 1879–1886 var han lärare i [[Missionsskolan i Kristinehamn|förbundets skola i Kristinehamn]] samt skolans föreståndare och därefter [[missionsföreståndare]] för Svenska Missionsförbundet. Samtidigt utövade han ett betydande författarskap i den frikyrkliga strömningen. | Ekman blev student i Uppsala 1862. Han [[prästvigning|prästvigdes]] 1864 och tog [[pastoralexamen]] 1871. Han tjänstgjorde i [[Svenska kyrkan]] bland annat som [[komminister]] i [[Ockelbo församling]] 1869–1879 då han begärde avsked från prästämbetet på grund av meningsskiljaktigheter med kyrkan om [[konfirmation]]en, [[nattvard]]sfirandet och bristen på ''[[kyrkotukt]]''. Ekman var en av dem som 1878 grundade [[Svenska Missionsförbundet]] och blev också dess förste ordförande. Åren 1879–1886 var han lärare i [[Missionsskolan i Kristinehamn|förbundets skola i Kristinehamn]] samt skolans föreståndare och därefter [[missionsföreståndare]] för Svenska Missionsförbundet. Samtidigt utövade han ett betydande författarskap i den frikyrkliga strömningen. | ||
År 1904 lämnade han ordförandeplatsen och missionsföreståndarskapet i Svenska Missionsförbundet för att han fann att hans åsikter om [[eskatologi]], framför allt om alltings återställelse, [[Universalism (teologi)|universalismen]], misshagade flera av de ledande inom förbundet. Det hade blivit en stor debatt om hans åsikter här p.g.a. boken ''[[Evangelii fullhet och de eviga straffen]]'' (1903). Han övergick samma år till posten som verkställande direktör i Svenska livförsäkringsbolaget, där han varit medlem i styrelsen sedan 1893. År 1891 utnämndes Ekman till [[teologie hedersdoktor]] av [[kongregationalister]]nas universitet i Beloit, Wisconsin (USA). | |||
== Teologiska åsikter == | == Teologiska åsikter == | ||
Ekmans uppfattning om kyrkliga och teologiska frågor avvek i flera avseenden från den gängse lutherska läran. Om försoningen ansåg han (i likhet med [[P P Waldenström]]), att det inte var Gud, som försonades eller behövde försonas genom [[Jesus|Jesu]] död, utan att världen skulle försonas. Ekman ansåg om världens försoning att den inte blev fullbordad i Jesu död, utan att då lades grunden till försoningen och att Jesus fullkomnades till en [[frälsningshövding]], som försonar människan, när hon tar till sig honom i tro. Ekman försökte först försvara barndopet som ett familjedop, bland annat i skriften ''[[Det kristliga dopet]]'' (1880), men blev senare en uttalad motståndare till barndopet. Han skrev bland annat att dop av medvetslösa barn är "i uppenbar strid mot det nytestamentliga dopets väsen och natur". Ekman anslöt sig till den [[reformerta kyrkan]]s syn på nattvarden. Om eskatologin ansåg Ekman först att de som begått synd mot [[den Helige Ande]] är evigt fördömda. Men han övergav senare denna åsikt. Ekman förnekade bestämt att [[Gud]] skulle direkt ha dikterat orden när [[Bibeln]] skrevs, den så kallade [[verbalinspirationen]]. Ekman yrkade på avskaffande av den kyrkliga [[konfirmation]]en och på införande av obligatoriskt [[civiläktenskap]]. | Ekmans uppfattning om kyrkliga och teologiska frågor avvek i flera avseenden från den gängse lutherska läran. Om [[försoningsläran|försoningen]] ansåg han (i likhet med [[P P Waldenström]]), att det inte var Gud, som försonades eller behövde försonas genom [[Jesus|Jesu]] död, utan att världen skulle försonas. Ekman ansåg om världens försoning att den inte blev fullbordad i Jesu död, utan att då lades grunden till försoningen och att Jesus fullkomnades till en [[frälsningshövding]], som försonar människan, när hon tar till sig honom i tro. Ekman försökte först försvara barndopet som ett familjedop, bland annat i skriften ''[[Det kristliga dopet]]'' (1880), men blev senare en uttalad motståndare till barndopet. Han skrev bland annat att dop av medvetslösa barn är "i uppenbar strid mot det nytestamentliga dopets väsen och natur". Ekman anslöt sig till den [[reformerta kyrkan]]s syn på nattvarden. Om [[eskatologin]] ansåg Ekman först att de som begått synd mot [[den Helige Ande]] är evigt fördömda. Men han övergav senare denna åsikt. Ekman förnekade bestämt att [[Gud]] skulle direkt ha dikterat orden när [[Bibeln]] skrevs, den så kallade [[verbalinspirationen]]. Ekman yrkade på avskaffande av den kyrkliga [[konfirmation]]en och på införande av obligatoriskt [[civiläktenskap]]. | ||
Sammanfattning: | |||
* [[försoningsläran]], världen försonas | |||
* [[frälsningshövding]] | |||
* [[Vuxendop]] ångrat ''[[Det kristliga dopet]]'' | |||
* [[reformert nattvardssyn]] | |||
* [[eskatologi]] vacklar | |||
* [[Verbalinspiration]]en förnekas | |||
* [[konfirmation]]en bör avskaffas. | |||
* [[civiläktenskap]] obligatoriskt. | |||
== Politisk verksamhet == | == Politisk verksamhet == | ||
Åren 1885-1887 representerade Ekman Kristinehamns stad, Askersunds stad, Nora stad och Lindesbergs stad i andra kammaren samt 1891-93 och 1894-96 Stockholms stads valkrets. Som [[frikyrklig]], nykterhetsvän, frihandelsvän och motståndare till militarismen hade Ekman stor betydelse för införandet av de frisinnade idéerna i svensk politik. Han skrev 25 egna motioner främst om religionsfrihetsfrågor som införande av obligatoriskt civiläktenskap, rätt att utträda ur statskyrkan och upphävande av skyldigheten att döpa barn. En motion gällde dödsstraffets avskaffande<ref> | Åren 1885-1887 representerade Ekman Kristinehamns stad, Askersunds stad, Nora stad och Lindesbergs stad i andra kammaren samt 1891-93 och 1894-96 Stockholms stads valkrets. Som [[frikyrklig]], nykterhetsvän, frihandelsvän och motståndare till militarismen hade Ekman stor betydelse för införandet av de frisinnade idéerna i svensk politik. Han skrev 25 egna motioner främst om religionsfrihetsfrågor som införande av obligatoriskt civiläktenskap, rätt att utträda ur statskyrkan och upphävande av skyldigheten att döpa barn. En motion gällde dödsstraffets avskaffande<ref>Motion 1893:157 Andra kammaren 28 januari 1893 Af herr E. J. Ekman, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till ändringar i strafflagen i syfte af dödsstraffets afskaffande...Det är endast Gud, som är herre öfver lif och död. Öfverheten skall med rättvisans svärd skipa rätt och rättvisa bland menniskorna. Men den rätten att taga en annans lif har den icke.</ref>. Ekman var en av grundarna av den svenska parlamentariska fredsgruppen 1892 och deltog i de interparlamentariska fredskongresserna i Rom 1891 och Haag 1894. Under mer än ett kvarts sekel stod han i främsta ledet för den frikyrkliga verksamheten i Sverige och främjandet av dess mission i andra länder. År 1899 anordnades en konferens om Missionen i Kina<ref>[http://runeberg.org/kinakonf/ Missionen i Kina]</ref> för vilken utgavs ett samlingsverk av bidragen från olika missionsorganisationer med förord och bidrag av Ekman. | ||
== Bibliografi == | == Bibliografi == | ||
*''Herren är mitt ljus'' (1877) | *''Herren är mitt ljus'' (1877) | ||
*''Den lidande och korsfäste Kristus. Passionsbetraktelser'' (1879) | *''[[Den lidande och korsfäste Kristus. Passionsbetraktelser]]'' (1879) '''i museet''' | ||
*''Det kristliga dopet'' (1880) | *''[[Det kristliga dopet]]'', betraktelser, 66 sid, Hft, Pietistens exp (1880) '''i museet''' | ||
* ''[[Förbundet]]'', månadsskrift, 1:a+2:a årg 1880-81. Red Ekman '''i museet''' | |||
*''Herrens måltid eller Nattvarden'' (1882) | *''Herrens måltid eller Nattvarden'' (1882) | ||
*''[[Fridsbasunen]]'' sång- och psalmbok (1882) sammanställd av Jakob Ekman (Tredje uppl. januari 1883) | *''[[Fridsbasunen]]'' sång- och psalmbok (1882) sammanställd av Jakob Ekman (Tredje uppl. januari 1883) | ||
*''Skugga och verklighet, Kort framställning af gamla testamentets helgedom, prestadöme och offer i det nya testamentets ljus'' (1883) | *''Skugga och verklighet, Kort framställning af gamla testamentets helgedom, prestadöme och offer i det nya testamentets ljus'' (1883) | ||
*''Pauli Bref till Efesierna. Kort utläggning'' (1884) | *''Pauli Bref till Efesierna. Kort utläggning'' (1884) | ||
*''De yttersta tingen. Biblisk framställning i 3 häften'' (1886) | *''[[De yttersta tingen]]. Biblisk framställning i 3 häften'' (1886) '''i museet''' | ||
* [[Uppenbarelseboken med förklarande anmärkningar]], 1889, Ekmans Förlagsexp, '''i museet''' | |||
*''Den smygande fienden. Ett ord till föräldrar.'' (1987) 47 sidor. | *''Den smygande fienden. Ett ord till föräldrar.'' (1987) 47 sidor. | ||
*''Bibelskolan'' (1887) | *''Bibelskolan'' (1887) | ||
*''Reseminnen från Tyrolen, Italien, Schweiz och Nord-Afrika'' (1892) | *''Reseminnen från Tyrolen, Italien, Schweiz och Nord-Afrika'' (1892) | ||
*''Illustrerad missionshistoria'' (två band, 1889-91; andra upplagan 1893) | *''Illustrerad missionshistoria'' (två band, 1889-91; andra upplagan 1893) | ||
*''[[Den inre missionens historia]] från början af 18:e årh. till nuvarande tid'' (3 delar i 5 band, 1896-1902) | *''[[Den inre missionens historia]] från början af 18:e årh. till nuvarande tid'' (3 delar i 5 band, 1896-1902) '''i museet''' | ||
**En reviderad upplaga utgavs av [[N P Ollén]] (3 delar i 2 band, 1921-1922). Digitaliserad upplaga [http://runeberg.org/dimh/ Band III i två delar]. | **En reviderad upplaga utgavs av [[N P Ollén]] (3 delar i 2 band, 1921-1922). Digitaliserad upplaga [http://runeberg.org/dimh/ Band III i två delar]. | ||
*''Dop- och pånyttfödelseläran. En vidräkning'' (1900) | *''Dop- och pånyttfödelseläran. En vidräkning'' (1900) | ||
*''Den smygande fienden. Ett ord till föräldrar. (Onanin), Ett ord till föräldrar, uppfostrare och lärare.'' (1901), 2 översedda och utökade upplagan, 54 sidor. | *''Den smygande fienden. Ett ord till föräldrar. (Onanin), Ett ord till föräldrar, uppfostrare och lärare.'' (1901), 2 översedda och utökade upplagan, 54 sidor. | ||
*''Evangelii fullhet och de ändlösa straffen'' (1903) | *''[[Evangelii fullhet och de ändlösa straffen]]'' (1903) | ||
*''Svar till P. Waldenström'' (1904) | *''Svar till P. Waldenström'' (1904) | ||
Ekman gav till stor del ut sina böcker på [[E J Ekmans | Ekman gav till stor del ut sina böcker på [[E J Ekmans förlagsexpedition|eget förlag]]. | ||
== Tidskrifter == | |||
* ''[[Vittnet, kristlig månadsskrift]]'', 1877–1880 (77-78 Sthlm, 79-80 Gefle) tillsammans med [[Paul Peter Waldenström]] | |||
* ''[[Nya posten]] Nyhets- och missionsblad för svenska folket''. Sthlm 1878—79 | |||
* ''[[Förbundet (tidskrift)|Förbundet]]'', ''Månadsskrift för Sweriges kristna församlingar och missionsföreningar''. Årg. 1—6. Kristinehamn 1880—85. (Årg. 2—6 tills, med [[Andreas Fernholm]].) | |||
* ''[[Missionsförbundet (tidskrift)]]'', [[Svenska Missionsförbundet]]s tidning. Sthlm 1885—1904. | |||
* ''[[Grenljuset (kalender)]]'', Julkalender för ungdom. [Fr. o. m. Årg. 8, 1896, med undertitel:] Kristlig kalender. Årg. 1—16. Sthm 1888—1904. | |||
== Psalmbok == | |||
* [[Fridsbasunen]] ''till Guds församlings uppbyggelse och tjenst''. | |||
** 1. Sthlm 1882. (4), 220 s. Nya uppl. Sthlm 1883, 1884, 1886,1887, 1890. | |||
** 2. Sthlm 1884, 160 sid. | |||
* [[Fridsbasunen]]. ''Andeliga sånger med melodier i notskrift, satta för sopran, alt, tenor och bas''. 1—2. Sthm 1883—84. | |||
** 1. (4) 1—170 sid, (2) sid. | |||
** 2. (6) 171—338 sid. | |||
== Källor == | == Källor == | ||
* {{runeberg.org|nfbg|0071.html Ekman, Erik Jakob}} | * {{runeberg.org|nfbg|0071.html Ekman, Erik Jakob}} | ||
* {{runeberg.org|nfco|0264.html Ekman, Erik Jakob}} | * {{runeberg.org|nfco|0264.html Ekman, Erik Jakob}} | ||
* {{SBL|15858}} | |||
<references/> | <references/> | ||
Nuvarande version från 10 april 2024 kl. 12.24
Erik Jakob Ekman, född 8 januari 1842 i Strömsbro, Gävleborgs län, död 18 augusti 1915 på sitt sommarställe vid Furusund, var en svensk präst, frikyrkoledare och författare. Han var en av grundarna av Svenska Missionsförbundet och var riksdagsledamot i sammanlagt ungefär sju år. Han var far till företagaren och riksdagsledamoten Josef Ekman.
Biografi
Ekman blev student i Uppsala 1862. Han prästvigdes 1864 och tog pastoralexamen 1871. Han tjänstgjorde i Svenska kyrkan bland annat som komminister i Ockelbo församling 1869–1879 då han begärde avsked från prästämbetet på grund av meningsskiljaktigheter med kyrkan om konfirmationen, nattvardsfirandet och bristen på kyrkotukt. Ekman var en av dem som 1878 grundade Svenska Missionsförbundet och blev också dess förste ordförande. Åren 1879–1886 var han lärare i förbundets skola i Kristinehamn samt skolans föreståndare och därefter missionsföreståndare för Svenska Missionsförbundet. Samtidigt utövade han ett betydande författarskap i den frikyrkliga strömningen.
År 1904 lämnade han ordförandeplatsen och missionsföreståndarskapet i Svenska Missionsförbundet för att han fann att hans åsikter om eskatologi, framför allt om alltings återställelse, universalismen, misshagade flera av de ledande inom förbundet. Det hade blivit en stor debatt om hans åsikter här p.g.a. boken Evangelii fullhet och de eviga straffen (1903). Han övergick samma år till posten som verkställande direktör i Svenska livförsäkringsbolaget, där han varit medlem i styrelsen sedan 1893. År 1891 utnämndes Ekman till teologie hedersdoktor av kongregationalisternas universitet i Beloit, Wisconsin (USA).
Teologiska åsikter
Ekmans uppfattning om kyrkliga och teologiska frågor avvek i flera avseenden från den gängse lutherska läran. Om försoningen ansåg han (i likhet med P P Waldenström), att det inte var Gud, som försonades eller behövde försonas genom Jesu död, utan att världen skulle försonas. Ekman ansåg om världens försoning att den inte blev fullbordad i Jesu död, utan att då lades grunden till försoningen och att Jesus fullkomnades till en frälsningshövding, som försonar människan, när hon tar till sig honom i tro. Ekman försökte först försvara barndopet som ett familjedop, bland annat i skriften Det kristliga dopet (1880), men blev senare en uttalad motståndare till barndopet. Han skrev bland annat att dop av medvetslösa barn är "i uppenbar strid mot det nytestamentliga dopets väsen och natur". Ekman anslöt sig till den reformerta kyrkans syn på nattvarden. Om eskatologin ansåg Ekman först att de som begått synd mot den Helige Ande är evigt fördömda. Men han övergav senare denna åsikt. Ekman förnekade bestämt att Gud skulle direkt ha dikterat orden när Bibeln skrevs, den så kallade verbalinspirationen. Ekman yrkade på avskaffande av den kyrkliga konfirmationen och på införande av obligatoriskt civiläktenskap.
Sammanfattning:
- försoningsläran, världen försonas
- frälsningshövding
- Vuxendop ångrat Det kristliga dopet
- reformert nattvardssyn
- eskatologi vacklar
- Verbalinspirationen förnekas
- konfirmationen bör avskaffas.
- civiläktenskap obligatoriskt.
Politisk verksamhet
Åren 1885-1887 representerade Ekman Kristinehamns stad, Askersunds stad, Nora stad och Lindesbergs stad i andra kammaren samt 1891-93 och 1894-96 Stockholms stads valkrets. Som frikyrklig, nykterhetsvän, frihandelsvän och motståndare till militarismen hade Ekman stor betydelse för införandet av de frisinnade idéerna i svensk politik. Han skrev 25 egna motioner främst om religionsfrihetsfrågor som införande av obligatoriskt civiläktenskap, rätt att utträda ur statskyrkan och upphävande av skyldigheten att döpa barn. En motion gällde dödsstraffets avskaffande[1]. Ekman var en av grundarna av den svenska parlamentariska fredsgruppen 1892 och deltog i de interparlamentariska fredskongresserna i Rom 1891 och Haag 1894. Under mer än ett kvarts sekel stod han i främsta ledet för den frikyrkliga verksamheten i Sverige och främjandet av dess mission i andra länder. År 1899 anordnades en konferens om Missionen i Kina[2] för vilken utgavs ett samlingsverk av bidragen från olika missionsorganisationer med förord och bidrag av Ekman.
Bibliografi
- Herren är mitt ljus (1877)
- Den lidande och korsfäste Kristus. Passionsbetraktelser (1879) i museet
- Det kristliga dopet, betraktelser, 66 sid, Hft, Pietistens exp (1880) i museet
- Förbundet, månadsskrift, 1:a+2:a årg 1880-81. Red Ekman i museet
- Herrens måltid eller Nattvarden (1882)
- Fridsbasunen sång- och psalmbok (1882) sammanställd av Jakob Ekman (Tredje uppl. januari 1883)
- Skugga och verklighet, Kort framställning af gamla testamentets helgedom, prestadöme och offer i det nya testamentets ljus (1883)
- Pauli Bref till Efesierna. Kort utläggning (1884)
- De yttersta tingen. Biblisk framställning i 3 häften (1886) i museet
- Uppenbarelseboken med förklarande anmärkningar, 1889, Ekmans Förlagsexp, i museet
- Den smygande fienden. Ett ord till föräldrar. (1987) 47 sidor.
- Bibelskolan (1887)
- Reseminnen från Tyrolen, Italien, Schweiz och Nord-Afrika (1892)
- Illustrerad missionshistoria (två band, 1889-91; andra upplagan 1893)
- Den inre missionens historia från början af 18:e årh. till nuvarande tid (3 delar i 5 band, 1896-1902) i museet
- En reviderad upplaga utgavs av N P Ollén (3 delar i 2 band, 1921-1922). Digitaliserad upplaga Band III i två delar.
- Dop- och pånyttfödelseläran. En vidräkning (1900)
- Den smygande fienden. Ett ord till föräldrar. (Onanin), Ett ord till föräldrar, uppfostrare och lärare. (1901), 2 översedda och utökade upplagan, 54 sidor.
- Evangelii fullhet och de ändlösa straffen (1903)
- Svar till P. Waldenström (1904)
Ekman gav till stor del ut sina böcker på eget förlag.
Tidskrifter
- Vittnet, kristlig månadsskrift, 1877–1880 (77-78 Sthlm, 79-80 Gefle) tillsammans med Paul Peter Waldenström
- Nya posten Nyhets- och missionsblad för svenska folket. Sthlm 1878—79
- Förbundet, Månadsskrift för Sweriges kristna församlingar och missionsföreningar. Årg. 1—6. Kristinehamn 1880—85. (Årg. 2—6 tills, med Andreas Fernholm.)
- Missionsförbundet (tidskrift), Svenska Missionsförbundets tidning. Sthlm 1885—1904.
- Grenljuset (kalender), Julkalender för ungdom. [Fr. o. m. Årg. 8, 1896, med undertitel:] Kristlig kalender. Årg. 1—16. Sthm 1888—1904.
Psalmbok
- Fridsbasunen till Guds församlings uppbyggelse och tjenst.
- 1. Sthlm 1882. (4), 220 s. Nya uppl. Sthlm 1883, 1884, 1886,1887, 1890.
- 2. Sthlm 1884, 160 sid.
- Fridsbasunen. Andeliga sånger med melodier i notskrift, satta för sopran, alt, tenor och bas. 1—2. Sthm 1883—84.
- 1. (4) 1—170 sid, (2) sid.
- 2. (6) 171—338 sid.
Källor
- Ekman, Erik Jakob i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
- Ekman, Erik Jakob i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
- Ekman, Erik Jakob i Svenskt biografiskt lexikon
- ↑ Motion 1893:157 Andra kammaren 28 januari 1893 Af herr E. J. Ekman, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till ändringar i strafflagen i syfte af dödsstraffets afskaffande...Det är endast Gud, som är herre öfver lif och död. Öfverheten skall med rättvisans svärd skipa rätt och rättvisa bland menniskorna. Men den rätten att taga en annans lif har den icke.
- ↑ Missionen i Kina
| |||||