Stockholms evangelisk-lutherska missionsförsamling: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
== Predikanter == | == Predikanter == | ||
Föreningens förste predikant var [[K Granath]] fram till 1 mars 1881. Efter honom har [[K A Karlsson]], [[C E Lindholm]] m. fl. för längre eller kortare tid verkat i föreningens tjänst. Dess nuvarande predikanter äro [[J A Hydén]] och [[F Mogren]]. | Föreningens förste predikant var [[K Granath]] fram till 1 mars 1881. Efter honom har [[K A Karlsson]], [[C E Lindholm]] m. fl. för längre eller kortare tid verkat i föreningens tjänst. Dess nuvarande predikanter äro [[J A Hydén]] och [[F Mogren]]. Prästerna [[D A Arnström]], [[H B Hammar]], [[J Winberg]] med flera har tidvis varit av föreningen anställda såsom predikanter i synnerhet i [[Betlehemskyrkan]], som mot en viss årlig hyresersättning vid vissa tillfallen fått användas av föreningen såsom predikolokal. | ||
För övrigt deltog flera av Stockholms präster som predikanter. | För övrigt deltog flera av Stockholms präster som predikanter. | ||
Nuvarande version från 25 oktober 2023 kl. 10.09
Stockholms evangelisk-lutherska missionsförsamling bildades som en utbrytning ur Stockholms Stadsmission 1877. Föreningens stadgars första paragraf lydde vid starten:
»Stockholms evangelisk-lutherska missionsförening utgöres af evangelisk-lutherska trosbekännare, hvilka, drifna af Kristi kärlek, vilja bidraga till befrämjande af Kristi evangelium så väl inom hufvudstaden och i hemlandet som i hednavärlden.
Predikanter
Föreningens förste predikant var K Granath fram till 1 mars 1881. Efter honom har K A Karlsson, C E Lindholm m. fl. för längre eller kortare tid verkat i föreningens tjänst. Dess nuvarande predikanter äro J A Hydén och F Mogren. Prästerna D A Arnström, H B Hammar, J Winberg med flera har tidvis varit av föreningen anställda såsom predikanter i synnerhet i Betlehemskyrkan, som mot en viss årlig hyresersättning vid vissa tillfallen fått användas av föreningen såsom predikolokal.
För övrigt deltog flera av Stockholms präster som predikanter.
Missionshyddor
Församlingen byggde Stockholms första missionshydda i Pilgränden i Maria församling, kallad Maria missionshydda 1879. 1880 byggdes Missionshyddan i Vitabergsparken, den andra "hyddan" i Stockholm. 1885 byggdes nästa "hydda", Missionshyddan på Kungsholmen och 1886 den fjärde, Hagagatans missionshydda, alla tillhöriga lutherska missionsförsamlingen.
Källor
E J Ekman Inre missionens historia III:1