Missionshydda

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Fattigbjudning i en missionshydda (1882). Barn och vuxna bjuds på såväl andlig som lekamlig spis i missionshyddan på Missionshyddan i Vitabergsparken.
Missionshyddan, Stora Mejtens gränd 8, februari 2019.

Missionshydda, församlingshydda eller bara hydda, kallades/kallas flera olika missionshusliknande kristna samlingslokaler och kapell. Troligen har det funnits ett stort antal hyddor (tillhöriga föreningar med namn såsom exempelvis Evangeliskt lutherska missionsföreningen, Lutherska Missionsföreningen, Missionsföreningen, Evangelisk-lutherska missionsförsamlingen och Masthuggsförsamlingens diakonikrets) varav många hade/har anknytning till Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS), men uppenbarligen fanns/finns även annan anknytning såsom till Svenska kyrkan, Svenska Missionsförbundet (SMF).

Stockholm

Den första missionshyddan i Stockholm var Maria missionshydda på Pilgränd 1-3 i Maria (1879-1928).[1] 1897 fanns i Stockholm fyra stycken hyddor och 1900 fanns det fem eller sex hyddor.

Missionshyddan i Vitabergsparken på Stora Mejtens gränd 8 i Sofia (1880-1897). Huset finns kvar tack vare bleck- och kopparslagarmästaren Sven Hammar som renoverade byggnaden för egna medel då det annars skulle ha rivits[2] och möjligen även "Högalidshyddan" i Högalid),

Missionshyddan på Kungsholmen, (1885). [3] (med trolig anknytning till EFS)[4] var belägen på södra sidan av Kronobergsparken, där Bergsgatan möter Olof Gjödingsgatan (med dåvarande adressen Bergsgatan 33, troligen nuvarande Bergsgatan 61). En annan uppgift finns om att hyddan låg på Bergsgatan 47 (1885-1927).[2] Under drygt 20 år låg hyddan alldeles väster om Kungsholms baptistkyrka (invigd 1904 och med nuvarande adress Bergsgatan 59). Hyddan flyttades på 1920-talet till Arholma i Stockholms norra skärgård och återinvigdes där 1928 som Mikaelskyrkan, men kallas numera Arholma kyrka.[5]

Hagagatans missionshydda på Norrmalm på Hagagatan 26 (1888-1925)[2],

två eller tre på Södermalm (senare Maria Prästgårdsgata 43),[2]

samt en på Östermalm "vid slutet af Skepparegatan".

På 1890-talet var flera diakonissor verksamma, t ex Therese Oterdahl, Charlotte Bergqvist, Maria Carlstedt, Carolina Fröling och Tekla Pettersson.

Hyddorna i Stockholm tillhörde "Stockholms evangelisk-lutherska missionsförsamling"[6]

Övriga Sverige

Andra missionshyddor i Sverige var/är exempelvis

Därtill är framför allt Västerbotten känt för antalet bönhusföreningar och bönhus, exempelvis

Finland

Även på Styrmansgatan i Helsingfors i Finland fanns det en missionhydda.[12]

Se även

Källor

  1. Tidningsjubilarer / Asplund, I det tysta
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 Hyddor och helgedomar i huvudstaden, Kommittén för Stockholmsforskning (1992), ISBN 91-7031-037-8
  3. Arholma kyrka
  4. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Den moderna teologien och Bibeltrogna Vänner
  5. Stockholms adresskalender 1900
  6. Claës Lundin "Nya Stockholm" sid 605
  7. Sverige och den stora flykten från Estland 1943–1944
  8. En berättelse om Borgbylokalen
  9. Missionshus och missionskyrkor Skövde, Hjo, Tibro, Mariestad, Gullspång, Töreboda, Karlsborg
  10. Söderköping, Hus med historia
  11. Fridhems Församling, Billsta
  12. Adress-kalender för Helsingfors stad 1888-1889