Femte Moseboken: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 24: | Rad 24: | ||
En stor del av innehållet i Femte Moseboken är en upprepning av berättelser och texter från de tidigare Moseböckerna. Här får vi än en gång en redogörelse för [[tio Guds bud]], för vilka djur som är rena och orena och för [[jubelår]]et. Bokens centrala budskap är att med lydnad följer välsignelse. Boken slutar med berättelsen om [[Mose]]s död och begravning, och är, till formen, Moses avskedstal och hans andliga testamente till folket. | En stor del av innehållet i Femte Moseboken är en upprepning av berättelser och texter från de tidigare Moseböckerna. Här får vi än en gång en redogörelse för [[tio Guds bud]], för vilka djur som är rena och orena och för [[jubelår]]et. Bokens centrala budskap är att med lydnad följer välsignelse. Boken slutar med berättelsen om [[Mose]]s död och begravning, och är, till formen, Moses avskedstal och hans andliga testamente till folket. | ||
Boken tillskrivs den så kallade [[Deuteronomisten]]. Verket hade sedan [[Wilhelm de Wette]] (1805) ansetts vara skriven under [[Josia]]s regeringstid för att främja koncentrationen av kulten till [[Jerusalems tempel]], men enligt nyare uppfattningar ingår det i det deuteronomistiska historieverket som skrevs efter Jerusalems fall. | Boken tillskrivs den så kallade [[Deuteronomisten]]. Verket hade sedan [[Wilhelm de Wette]] (1805) ansetts vara skriven under [[Josia]]s regeringstid för att främja koncentrationen av kulten till [[Jerusalems tempel]], men enligt nyare uppfattningar ingår det i det [[deuteronomistiska historieverket]] som skrevs efter Jerusalems fall. | ||
== Se även == | == Se även == | ||
| Rad 36: | Rad 36: | ||
{{Gamla Testamentet}} | {{Gamla Testamentet}} | ||
{{Tanakh}} | {{Tanakh}} | ||
{{STANDARDSORTERING:Moseboken 5}} | {{STANDARDSORTERING:Moseboken 5}} | ||
[[Kategori:Gamla | |||
[[Kategori:Gamla Testamentet]] | |||
[[Kategori:Torah]] | [[Kategori:Torah]] | ||
[[Kategori:Bibelns Böcker]] | [[Kategori:Bibelns Böcker]] | ||
Nuvarande version från 9 maj 2024 kl. 16.29
| Femte Mosebok / Deuteronomium | |
 | |
| Judisk indelning | Torah |
|---|---|
| Kanonisk inom | Judendomen och kristendomen |
| Författare och datering | |
| Föreslagna författare | Mose Deuteronomisten |
| Originalspråk | Hebreiska |
| Innehåll | |
| Huvudsaklig genre | Historia/myt/föreskrifter |
| Antal kapitel | 34 |
| Beskriven tidsperiod | Någon gång 1450–1250 f.Kr. |
| Framträdande personer | Mose Josua |
Femte Moseboken eller med en äldre namnform Femte Mosebok är den femte av böckerna i judendomens Torah (som vi kallar Moseböckerna) och kristendomens Gamla Testamente. Boken kallas inom kristendomen även för Deuteronomium, vilket är dess latinska namn. Inom judendomen kallas boken דְּבָרִים (Devarim) ("ord, saker"). Det är den sista av Moseböckerna.
En stor del av innehållet i Femte Moseboken är en upprepning av berättelser och texter från de tidigare Moseböckerna. Här får vi än en gång en redogörelse för tio Guds bud, för vilka djur som är rena och orena och för jubelåret. Bokens centrala budskap är att med lydnad följer välsignelse. Boken slutar med berättelsen om Moses död och begravning, och är, till formen, Moses avskedstal och hans andliga testamente till folket.
Boken tillskrivs den så kallade Deuteronomisten. Verket hade sedan Wilhelm de Wette (1805) ansetts vara skriven under Josias regeringstid för att främja koncentrationen av kulten till Jerusalems tempel, men enligt nyare uppfattningar ingår det i det deuteronomistiska historieverket som skrevs efter Jerusalems fall.
Se även
Wikisource har originalverk relaterade till Femte Moseboken.
Källor
| |||||
| |||||||||||