Bartholomäus Gesius: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med ''''Bartholomäus Gesius''', född 1562 i Müncheberg, död 1613 i Frankfurt an der Oder, var en tysk teolog, kompositör och kyrkomusiker. Gesius verkade 1592-1613 som kantor i Frankfurt an der Oder, och var betydande som kyrkokompositör. I den protestantiska koralens historia framstår Gesius som en av dennas skickligaste harmonisatörer. Gesius skrev även ''Synopsis musicæ practicae'' (1609).<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref> ==...')
 
 
(9 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Bartholomäus Gesius''', född 1562 i Müncheberg, död 1613 i Frankfurt an der Oder, var en tysk [[teolog]], [[kompositör]] och [[kyrkomusiker]].
'''Bartholomäus Gesius''', född 1562 i Müncheberg, död 1613 i pesten i Frankfurt an der Oder, var en tysk [[teolog]], [[kompositör]] och [[kyrkomusiker]].


Gesius verkade 1592-1613 som kantor i Frankfurt an der Oder, och var betydande som kyrkokompositör. I den [[protestant]]iska [[koral]]ens historia framstår Gesius som en av dennas skickligaste harmonisatörer. Gesius skrev även ''[[Synopsis musicæ practicae]]'' (1609).<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref>
== Biografi ==
Bartholomäus var son till en rådsherre. Han studerade vid Brandenburgska universitetet i Frankfurt an der Oder 1578 till 1785. Från 1582 var han vikarierande [[kantor]] i Müncheberg och 1587 blev han musiker och lärare på slottet Muskau i Oberlausitz. 1593 blev han kantor i Marienkirche i Frankfurt an der Oder tillika lärare i gymnasiet där.


== Användning ==
== Musikalisk verksamhet ==
Han finns representerad i [[Den svenska psalmboken (1986)]] med två koraler som används till tre psalmer
Gesius var betydande som kyrkokompositör. I den [[protestant]]iska [[koral]]ens historia framstår Gesius som en av dennas skickligaste harmonisatörer. <ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref>
* 159 [[Till härlighetens land igen]]
* 388 [[Vår Herres Jesu Kristi död]]
* 389 [[Säll den som håller Jesus kär]]


Enligt [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer]] bearbetade han 1605 [[Jakob Regnart]]s profana melodi till en koral för psalmen [[Melodi till Gläd dig, du Kristi brud|Gläd dig, du Kristi brud]], men denna insats finns inte omnämnd i någon annan psalmbok. Den bearbetade versionen har använts genom åren till åtskilliga psalmer.
== Använda koraler ==
Melodin till [[Kaspar Stolzhagen]]s [[påskpsalm]] ''[[Heut triumphieret Gottes Sohn]]'' ([[Evangelisches Gesangbuch|EG]] nr 109) är komponerad av Gesius. Den finns i ''[[Geistliche Deutsche Lieder]]'', 1601. I hans ''Enchiridium'' (se nedan) från 1603 finns även melodi till [[Ps 150]] ''[[Lobet Gott, unsern Herren]]'', som bearbetades av [[Paul Gerhardt]] till ''[[Befiehl du deine Wege]]''. Den har vidare använts till [[Georg Philipp Telemann]]s verk 1730.


* [[Gläd dig, du Kristi brud]] (1695 nr 116, 1819 nr 51, 1986 nr 104) Melodin har använts till ytterligare minst sju psalmer
== Användning i Sverige ==
* [[Till härlighetens land igen]] (1986 nr 159) tonsatt 1605
Han finns representerad i [[Den svenska psalmboken (1986)]] med tre koraler:
* [[Vår Herres Jesu Kristi död]] (1986 nr 388) tonsatt 1603 och samma som:
 
**[[Säll den som håller Jesus kär]] (1986 nr 389)
Ena melodin
* 159 [[Till härlighetens land igen]], C-dur, 4/4 2/2, Gesius 1605, [[H Schein]] 1628, (Kristi Himmelsfärd)
Andra melodin
* 388 [[Vår Herres Jesu Kristi död]], g-moll, 3/2, Gesius 1603, (Nattvarden)
* 389 [[Säll den som håller Jesus kär]], samma
Tredje melodin
* 104 [[Gläd dig, du Kristi brud]]. Ursprungligen en världslig visa av [[Jacob Regnart]] 1574. Bearbetad till psalmmelodi 1605 av Gesius. [[Melodi till Gläd dig, du Kristi brud|Se melodin här]]
 
== Böcker ==
* ''[[Geistliche Deutsche Lieder]]. D. Mart. Lutheri: Und anderer frommen Christen: Welche durchs gantze Jahr in der Christlichen Kirchen zusingen gebreuchlich/ mit vier und fünff Stimmen ...' Hartman, Frankfurt an der Oder (1601).
* ''[[Enchiridium etlicher deutscher und lateinischer Gesänge]]''. Hartman, Frankfurt an der Oder (1603).
* ''[[Hymni Patrum Cum Canticis Sacris]], Latinis Et Germanicis, De Praecipuis Festis Anniversariis: Quibus Additi Suntet Hymni Scholastici Ad Duodecim Modos Musicos in utroq[ue] cantu, Regulari scilicet ac Transposito, singulis horis per totam septimanam decantandi, cum cantionibus Gregorianis ...'' Hartman, Frankfurt an der Oder (1609).
* ''[[Synopsis musicae practicae]]'' (1609), musiklära på latin samt några latinska liturgiska hymner.


== Källor ==
== Källor ==
* [https://de.wikipedia.org/wiki/Bartholom%C3%A4us_Gesius Tyska wikipedia]
<references/>
<references/>



Nuvarande version från 17 juli 2024 kl. 11.44

Bartholomäus Gesius, född 1562 i Müncheberg, död 1613 i pesten i Frankfurt an der Oder, var en tysk teolog, kompositör och kyrkomusiker.

Biografi

Bartholomäus var son till en rådsherre. Han studerade vid Brandenburgska universitetet i Frankfurt an der Oder 1578 till 1785. Från 1582 var han vikarierande kantor i Müncheberg och 1587 blev han musiker och lärare på slottet Muskau i Oberlausitz. 1593 blev han kantor i Marienkirche i Frankfurt an der Oder tillika lärare i gymnasiet där.

Musikalisk verksamhet

Gesius var betydande som kyrkokompositör. I den protestantiska koralens historia framstår Gesius som en av dennas skickligaste harmonisatörer. [1]

Använda koraler

Melodin till Kaspar Stolzhagens påskpsalm Heut triumphieret Gottes Sohn (EG nr 109) är komponerad av Gesius. Den finns i Geistliche Deutsche Lieder, 1601. I hans Enchiridium (se nedan) från 1603 finns även melodi till Ps 150 Lobet Gott, unsern Herren, som bearbetades av Paul Gerhardt till Befiehl du deine Wege. Den har vidare använts till Georg Philipp Telemanns verk 1730.

Användning i Sverige

Han finns representerad i Den svenska psalmboken (1986) med tre koraler:

Ena melodin

Andra melodin

Tredje melodin

Böcker

  • Geistliche Deutsche Lieder. D. Mart. Lutheri: Und anderer frommen Christen: Welche durchs gantze Jahr in der Christlichen Kirchen zusingen gebreuchlich/ mit vier und fünff Stimmen ...' Hartman, Frankfurt an der Oder (1601).
  • Enchiridium etlicher deutscher und lateinischer Gesänge. Hartman, Frankfurt an der Oder (1603).
  • Hymni Patrum Cum Canticis Sacris, Latinis Et Germanicis, De Praecipuis Festis Anniversariis: Quibus Additi Suntet Hymni Scholastici Ad Duodecim Modos Musicos in utroq[ue] cantu, Regulari scilicet ac Transposito, singulis horis per totam septimanam decantandi, cum cantionibus Gregorianis ... Hartman, Frankfurt an der Oder (1609).
  • Synopsis musicae practicae (1609), musiklära på latin samt några latinska liturgiska hymner.

Källor

  1. Svensk uppslagsbok, Malmö 1932