Kyrkohandbok: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 44: | Rad 44: | ||
===Missionskyrkan=== | ===Missionskyrkan=== | ||
De svenska frikyrkorna hade länge inga kyrkohandböcker. [[Svenska Missionskyrkan|Missionskyrkan]] utgav dock 1927 ''Handbok till den kristna församlingens tjänst'', vilken utkom i nya bearbetade utgåvor 1928, 1947 och 1963.<ref name="ReferenceB"/> Den nu gällande fastställdes 2003 och innehåller ordningar för [[gudstjänst]]er, [[barnvälsignelse]], [[dop]], [[dopbekräftelse]], välkomnande av nya medlemmar, [[vigsel]], [[begravning]] liksom [[Prästvigning|ordination]] av [[pastor]]er och [[diakon]]er samt [[avskiljning]] till [[missionsföreståndare]] och andra [[kyrkligt ämbete|särskilda tjänster]]. | De svenska frikyrkorna hade länge inga kyrkohandböcker. [[Svenska Missionskyrkan|Missionskyrkan]] utgav dock 1927 ''[[Handbok till den kristna församlingens tjänst]]'', vilken utkom i nya bearbetade utgåvor 1928, 1947 och 1963.<ref name="ReferenceB"/> Den nu gällande fastställdes 2003 och innehåller ordningar för [[gudstjänst]]er, [[barnvälsignelse]], [[dop]], [[dopbekräftelse]], välkomnande av nya medlemmar, [[vigsel]], [[begravning]] liksom [[Prästvigning|ordination]] av [[pastor]]er och [[diakon]]er samt [[avskiljning]] till [[missionsföreståndare]] och andra [[kyrkligt ämbete|särskilda tjänster]]. | ||
=== Andra frikyrkor === | === Andra frikyrkor === | ||
1983 och 1990 utarbetade [[Missionskyrkan]], [[Svenska Alliansmissionen]] och [[Svenska Frälsningsarmén]] en gemensam version av ''[[Handbok till den kristna församlingens tjänst]]''.<ref name="ReferenceB"/> Till skillnad från Missionskyrkans nuvarande handbok från 2003 var den inte fastställd av kyrkostyrelsen utan bara utgiven av samfundet. På liknande sätt hade [[Svenska Baptistsamfundet|Baptistsamfundet]] och [[Örebromissionen]] (som numera ingår i [[Evangeliska Frikyrkan]]) den gemensamma handboken ''[[Till församlingens tjänst]]'', som utkom i nya utgåvor 1924, 1940, 1955 och 1974. Tillsammans med [[Fribaptistsamfundet]], [[Helgelseförbundet]] och [[Finlands svenska baptistsamfund]] utgav man en ny utgåva av samma kyrkohandbok 1987.<ref name="ReferenceB"/> | 1983 och 1990 utarbetade [[Svenska Missionskyrkan]], [[Svenska Alliansmissionen]] och [[Svenska Frälsningsarmén]] en gemensam version av ''[[Handbok till den kristna församlingens tjänst]]''.<ref name="ReferenceB"/> Till skillnad från Missionskyrkans nuvarande handbok från 2003 var den inte fastställd av kyrkostyrelsen utan bara utgiven av samfundet. På liknande sätt hade [[Svenska Baptistsamfundet|Baptistsamfundet]] och [[Örebromissionen]] (som numera ingår i [[Evangeliska Frikyrkan]]) den gemensamma handboken ''[[Till församlingens tjänst]]'', som utkom i nya utgåvor 1924, 1940, 1955 och 1974. Tillsammans med [[Fribaptistsamfundet]], [[Helgelseförbundet]] och [[Finlands svenska baptistsamfund]] utgav man en ny utgåva av samma kyrkohandbok 1987.<ref name="ReferenceB"/> | ||
Metodistkyrkan har utgett anvisningar för gudstjänstfirande i sina kyrkohandböcker som utkommit i nya utgåvor 1889, 1917, 1941, 1968 och 1986.<ref name="ReferenceB"/> | Metodistkyrkan har utgett anvisningar för gudstjänstfirande i sina kyrkohandböcker som utkommit i nya utgåvor 1889, 1917, 1941, 1968 och 1986.<ref name="ReferenceB"/> | ||
Nuvarande version från 14 augusti 2024 kl. 18.49
En kyrkohandbok är en bok med ordningar för gudstjänster och kyrkliga handlingar.
Den status de olika kyrkohandböckerna har varierar mellan de olika samfunden. Inom vissa samfund följs den noggrant - en präst i Svenska kyrkan är skyldig att följa kyrkohandbokens gällande ordalydelse och får inte på eget initiativ göra förändringar - inom andra ses den mer som en samling tips och stommar att utgå ifrån. Störst är variationen från kyrkohandboken när det gäller vanliga gudstjänster, minst när det gäller mer ovanliga och högtidliga händelser som till exempel prästvigning.
Historia
Beskrivningar av hur olika gudstjänster skall eller brukar gå till finns från kyrkans hela historia. Den äldsta kyrkohandboken kan sägas vara Didaché från c:a 100 e.Kr. Genom kyrkohistorien har införandet av nya kyrkohandböcker ofta lett till konflikter (Se bland andra Book of Common Prayer).
Gregorius den stores litugiska samlingsverk Sacramentium från 500-talet kom att spela en betydande roll för kyrkohandböckerna. Under medeltiden tillkom en mängd liturgiska böcker, vilka delvis var beroende av den gamla traditionen. För att skapa större likformighet utgav Pius V 1570 Rituale romanum, reviderat 1604. Nu gällande liturgiska föreskrifter inom den romersk-katolska kyrkan härstammar från 1634, men ett antal senare revisioner.[1]
Denna liturgi spreds också norrut i samband med kristnandet. I samband med reformationen gav Martin Luther ut Von ordenung gottis dienst ynn der gemeyne (1514), en evangeliskt reviderad latinsk mässa, Formula missæ (1524) och slutligen Deutsche Messe 1526, mässan på tyska. Nu kom viktiga förändringar i gudstjänsten. Predikan på modersmål blev en viktig del. Församlingssång på modersmål och musiken tog större plats.
Sverige
Svenska kyrkan
Den första kyrkohandböckerna för Svenska kyrkan, Een handbock påå swensko. Ther doopet och annat mera vthi ståår. (1529) och Then swenska messan (1531), reviderad 1537, utgavs av Olaus Petri och antogs 1541. Dessa skrifter byggde huvudsakligen på svensk medeltida tradition och Luthers skrifter. Nya upplagor medförde flera ändringar. Kyrkolagen 1572 ingrep även på det liturgiska området. Häftiga strider fördes om Johan III:s så kallade "röda bok", Liturgia Svecanæ Ecclesiæ catholicæ & orthodoxæ conformia 1576, som grep tillbaka på romersk-katolska kyrkobruk. Vid Uppsala möte 1593 bestämdes, att åtskilliga kyrkobruk skulle tas bort. Efter omfattande förarbeten utkom 1614 Handbook ther vthi är författadt huruledes gudztiensten med christlige ceremonier och kyrkiosedher, vthi wåra swenska församlingar skal bliffua hållin och förhandlad. I denna var kyrkohandbok och mässbok förenade. Starka reformkrav restes snart, vilket resulterade i 1693 års kyrkohandbok, vilken kom att gälla över 100 år.
Önskemål om en ny kyrkohandbok resulterade i kyrkohandboken av år 1811. Under senare delen av 1800-talet gjorde en mängd förändringar i denna. Nya förslag till kyrkohandböcker framlades, bland annat 1854 och 1856. 1868 omarbetades flera kapitel i kyrkohandboken. Förnyade revisionskrav ledde fram till antagandet av 1894 års kyrkohandbok. Inte heller denna kom att gälla någon längre tid, och 1917 antogs även ny kyrkohandbok. Förslag till en ny kyrkohandbok utkom 1926, vilket dock inte vann kyrkomötets allmänna gillande.[1]
En ny kyrkohandbok antogs istället 1942, vilken 1986-87 ersattes av en ny. Kyrkohandboken innehåller ordningar för de olika gudstjänsterna samt de kyrkliga handlingarna dop(gudstjänst), konfirmationsgudstjänst, vigselgudstjänst och begravningsgudstjänst. Fram till 1942 års utgåva blev kyrkohandböckerna "gillade och stadfästa" av den regerande kungen. Från och med 1985 antas de av kyrkomötet. Den senaste utgåvan antogs av 2017 års kyrkomöte och togs i bruk på pingstdagen, den 20 maj 2018. Den består av en huvuddel (den minsta delen), ett Missale (liturgiska mässtexter) och den tjockaste Musikvolymen. Musikvolymen innehåller 5 varianter av musik för kyrkligt bruk.
Arbetet med den senaste versionen drog ut på tiden. Åtskilliga protester framfördes, framför allt mot musikavdelningen.
Svenska kyrkans kyrkohandböcker (inklusive förslag)
- 1529 (antagen 1541) Een handbock påå swensko.... digitalt i museet
- 1531 Then Swenska Messan (1531), mässbok digitalt i museet
- 1537 Then Swenska Messan (1537), revision av mässbok digitalt i museet
- 1576 Johan III:s Röda Bok. i museet
- 1599 Kyrkohandbok (1599), Petrus Kenisius.
- 1614 (Kyrkohandbok och mässbok)
- 1693 Kyrkohandbok (1693) Föranledd av 1686 års kyrkolag. i museet
- 1811 Kyrkohandbok (1811). Stora ändringar, som kritiserades, men gällde till 1894.
- 1854 Förslag
- 1856 Förslag
- 1868 Omarbetning av flera kapitel
- 1894 Kyrkohandbok (1894)
- 1897 Musiken till Svenska Mässan
- 1917 Kyrkohandbok (1917)
- 1926 Förslag som inte godtogs av kyrkomötet
- 1942 Kyrkohandbok (1942)
- 1986 Kyrkohandbok (1986)
- 2000 Förslag
- 2017 Kyrkohandbok (2017)
Missionskyrkan
De svenska frikyrkorna hade länge inga kyrkohandböcker. Missionskyrkan utgav dock 1927 Handbok till den kristna församlingens tjänst, vilken utkom i nya bearbetade utgåvor 1928, 1947 och 1963.[2] Den nu gällande fastställdes 2003 och innehåller ordningar för gudstjänster, barnvälsignelse, dop, dopbekräftelse, välkomnande av nya medlemmar, vigsel, begravning liksom ordination av pastorer och diakoner samt avskiljning till missionsföreståndare och andra särskilda tjänster.
Andra frikyrkor
1983 och 1990 utarbetade Svenska Missionskyrkan, Svenska Alliansmissionen och Svenska Frälsningsarmén en gemensam version av Handbok till den kristna församlingens tjänst.[2] Till skillnad från Missionskyrkans nuvarande handbok från 2003 var den inte fastställd av kyrkostyrelsen utan bara utgiven av samfundet. På liknande sätt hade Baptistsamfundet och Örebromissionen (som numera ingår i Evangeliska Frikyrkan) den gemensamma handboken Till församlingens tjänst, som utkom i nya utgåvor 1924, 1940, 1955 och 1974. Tillsammans med Fribaptistsamfundet, Helgelseförbundet och Finlands svenska baptistsamfund utgav man en ny utgåva av samma kyrkohandbok 1987.[2]
Metodistkyrkan har utgett anvisningar för gudstjänstfirande i sina kyrkohandböcker som utkommit i nya utgåvor 1889, 1917, 1941, 1968 och 1986.[2]
Gudstjänstboken är en ekumenisk kyrkohandbok som utgavs 2005 och används av församlingar inom Baptistsamfundet, Alliansmissionen, Evangeliska Frikyrkan och Pingströrelsen. Pingströrelsen hade tidigare ingen handbok, och införandet av en sådan ses av många som ett radikalt steg i det samfundet. Särskilt radikalt är det att Gudstjänstboken innehåller en ritual för barndop, något som Alliansmissionen tillämpar, men som de övriga, baptistiska samfunden, avvisar.
Källor
<references>
Externa länkar
| |||||||||||||||||||||||||||||
