Kyrkofullmäktige

Ej att förväxla med Skriptfel: Modulen "String" finns inte..

Kyrkofullmäktige är i Svenska kyrkan och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland det högsta beslutande organet på lokal nivå.

Svenska kyrkan

Genom lagen om församlingsstyrelse den 6 juni 1930, som trädde i kraft den 1 januari 1932, skulle kyrkofullmäktige finnas i varje församling med minst 5 000 invånare, men församlingar med lägre befolkning kunde också införa kyrkofullmäktige genom att kyrkostämman fattade beslut om det. 1942 bestämdes det att varje församling med minst 1 500 invånare skulle ha kyrkofullmäktige.^[1]

Kyrkofullmäktige är det högsta beslutande organet i Svenska kyrkans församlingar eller pastorat.

Kyrkofullmäktige väljs genom direkta kyrkliga val. Röstberättigad är den som är döpt (eller ”medlem i väntan på dop”) samt senast på valdagen har fyllt 16 år. Ledamot av kyrkofullmäktige måste vara medlem i församlingen/pastoratet, vara döpt (eller ha varit förtroendevald innan dopkravet kom till) och ha fyllt 18 år senast på valdagen. Den förtroendevalda kan tituleras kyrkofullmäktig (se Fullmäktige), men kallas vanligen (kyrko)fullmäktigeledamot.

Kyrkofullmäktiges arbetsformer regleras i Kyrkoordningen och ofta antar kyrkofullmäktige en egen arbetsordning med detaljerade bestämmelser. Kyrkofullmäktige leds av ett presidium bestående av en ordförande och en eller flera vice ordförande. (Notera att presidiet inte är något organ i sig, och kan således inte fatta några egna beslut.) Kyrkofullmäktiges storlek varierar från minst 15 ledamöter i församlingar/pastorat med högst 5 000 röstberättigade, till minst 35 ledamöter i församlingar/pastorat med över 20 000 röstberättigade.

Kyrkofullmäktige väljer ledamöter till ett kyrkoråd som är församlingens eller pastoratets styrelse.

I församlingar med färre än 500 medlemmar kunde tidigare det högsta beslutande organet vara kyrkostämma. Det finns numera bara kvar i Hovförsamlingen.