Den svenska psalmboken (1536): Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(187 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Den Svenska psalmboken av år 1536''' är inte den allra första kända psalmboken. Det fanns en 1526 men det finns inget exemplar kvar av denna.  
[[Fil:SSV1536.jpg|mini|höger|Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte]]
På KB finns två ex av 1536 års psalmbok sammanbundna med Psaltaren och en annan skrift. Dess titel är: "Swenske songer eller wisor"


Vi har ett ex med titeln: Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner). Det andra titelbladet är det som fanns i 1536 års utgåva och lyder: Swenske Songer eller wisor på nytt prentade, forökade, och under en annan skick är tillförenna utsatte. Stockholm MDXXXVj (1536)
'''Den svenska psalmboken av år 1536''', eller som dess kompletta titel är ''Swenske Songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte. Stocholm, MDXXXVj''. Den är en 8:o ([[oktavformat|oktav]]), satt med Schwabach stil på  [2], xxxix [1] blad. Den är den första svenska psalmbok på svenska som finns fullständigt bevarad och med stor sannolikhet utgiven av [[Olaus Petri]], men ingenstans anges författare eller översättare. Flera av de 45 psalmer som finns i den har tidigare utgivits, åtta av dom så tidigt som 1526, men denna [[Den svenska psalmboken (1526)|psalmbok]] finns inte bevarad. Några av psalmerna kan vara diktade av Olaus Petri. Andra är sannolikt författade av [[Ericus Olai]] och brodern [[Laurentius Petri Nericius]], sedermera Sveriges förste lutherske ärkebiskop. Många är översättningar av latinska eller tyska psalmer. Förordets stil har många drag av Olaus Petri. 


==Inledning==
[[Olaus Petri]] fullföljde med denna, och dess föregångare, 1526, kung Gustav Vasas uppdrag att ge svenska folket en psalmbok på deras eget språk och som de därmed själva kunde sjunga med i och förstå.
Inledningens 2,5 sidor lyder:


Thet haffuer altijd warit aff första begynnelsen (godh Christen läsare) en plägsidh ibland the folk som then sanskyldiga gudz kundskap hafft haffuer, at the haffua dictat och sammansatt besunneliga wijsor oc songer om gudz dråpelig ting oc welgerningar, som han giort oc både menniskior oc annor creatur beuisat haffuer, huilkit (utan twiffuel) aff gudz besunneliga rådh oc ingifft skeedt är, at menniskian som en naturligh lust och begier haffuer til siungande, och spelande, skulle tå haffua thy til at siunga och spela som gudi kunde wara til prijz och henne sielffuo til nytto oc gagn, huilit och wisseliga så skeer ther thy rett tilgår, Forty genom andeliga songer eller wisor warder gud prisat for sina obegripeliga godheet, oc menniskian som aff sich sielff glömsk oc j thet goda otacsam är, warder ther igenom upwäct oc uppåmines huad gud henne til godo giort haffuer, ther hon tå får en hugnat och tröst aff, at såsom han haffuer tilförenne altijd warit mild, barmhertig oc bijstondig, så scal han ock än nw wara her epter ee huad nödh oc bekymmer oss påkomma kan, ty han bliffuer altijd widh itt sinne, Hade han lust til at göra oss gott tilforenne så haffuer han ock än nw lust ther til ocbliffuer wid thet sinnet til ewig tijd, Oc thetta är then nytta oc gagn som andeliga songer oc wisor mz sich haffua, ther the äre i therez retta brukning, Så äre ock somlige songer andeliga böner genom huilka wij bidie gud om thz wij behöffue
Det var inte självklart att, i början av 1500-talet, gudstjänsten skulle innehålla musik och sång. Dessa psalmer kanske har varit mer avsedda för bruk utanför kyrkorna, vid samkväm och liknande. Antagligen tack vare en psalmbok blev psalmsång vanligare under 1500-talets gång men infördes formellt inte förrän [[1571 års kyrkoordning]]


Ther nw menniskian scal igenom sådana songer upwäct warda til at betracta gudz dråpeliga werck, och uppåminas hans stora welgerningar, är clart nogh påtaga at thz scal skee på förstondeligit mål, elles fölier ther ingen fruct mz, och songen haffuer icke sitt retta werk, Ty haffua the heller j fortijden annorledes pläghat dictade warda, utan på förstondeligit mål, än tå at man j någon förliden tijd, oc j något besunnelig land sungit haffuer på okunnugt mål, Men ther haffuer och så solgt fructen epter som förstondit haffuer warit på thz man sungit haffuer, som nw wille förlongt wara at umtala
Alla tio psalmerna i [[Den svenska psalmboken (1530)]] finns med i denna.
Anmärkningsvärt är att 19 av 45 psalmer finns med i 1986 års psalmbok, 450 år senare.


Therfore på thz at ther motte fölia någon fruct mz, haffuer man nw j någon tijd begynnat halla sådana songer på thz mål som aff allom förstås kan, Oc såsom thet haffuer hafft god skääl mz sich, så haffua ock monga goda christna menniskior warit ther glade att, siunga och höra them gerna, For huilka saak skul man nw her på nytt hafuer utgå latit samma songer, oc forökat them mz några flere än the tilforenne utgongne woro, Oc äre the fremst satte som aff ålder haffua j kyrkionnes tijderpå Latine brukade warit oc äre i sielffuom euangelij textenom så bescreffne som the her siungne warda, Sedan fölia tå andre songer j tessom worom tijd dictade, huilke ock så nogh j skrifftenne grundade äre, Somlige äre en deel aff the paraboler j euangelio, somlige aff Davidz psalmer, somlige epter några Latinska hymnor utsatte som j fortiden haffua j kyrkionne brukade warit, oc somlige the ther elles wel haffua sin fasta grund j scrifftenne oc måga j christeligom forsamlingom siungne warda
== Upplagor ==
Museet har ett ex med titeln:'' Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner)''. Detta exemplar innehåller en efterskrift, sannolikt av G E Klemming men inte angivet, med förklaring angående psalmboken och dess företrädare 1526.


Lärer oc formaner idher inbyrdes mz psalmer oc lofsonger oc andeligom teckom wisom siungades herranom uti idro hierta
Psalmboken trycktes i flera upplagor.
* [[Den svenska psalmboken (1526)]] ''Suenska visor eller sånger'' (1526) med 8–10 psalmer
* ''[[Någre Gudhelige Wijsor]], uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Christeliga Församblingen'' (1530) med 15 psalmer
* ''Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte'' (1536) med 45 psalmer


== Tronnes bekennilse==
Endast upplagan från 1536 finns fullständigt bevarad. Sannolikt trycktes psalmböckerna i små upplagor då läskunnigheten var begränsad hos befolkningen vid den här tiden. Psalmboken finns idag i två bevarade exemplar på [[Kungliga Biblioteket]] i Stockholm samt ett exemplar i Tövsala kyrkoarkiv i Finland. Genom Kungliga Bibliotekets [[faksimil]]er, publicerade av [[Projekt Runeberg]], finns alla dess psalmer tillgängliga på 1500-talssvenska.
(Trosbekännelsen, sid 9-10)


Wij tro uppå alzmectig gud, som all ting j sina orde, skapat haffuer erlig och godh, gott är alt thet som han giorde, oss for fader wil han wara, aff sin eghen goda wilia, han wil oss altijd bewara, och oss ey ifrå sich skilia, han beskermer oss j sijn krafft, och ingen står emoot hans mact.
== Psalmer ==
[[Den svenska psalmboken (1536), register]]


Wij tro uppå Jesum Christ, eenda gudz son och wor herra, han är ewig och thet är wist, med fadren lijker j äro, aff Marie iungfru reen, med san mandom wart han födder, aff gudz andes tilhielp alleen, for wor synd wart pijnt och mödder, och döden han oss öffueruan, sitter på fadrens högra hand.
== Alfabetiskt register ==
[[Den svenska psalmboken (1536), alfabetiskt register]]


Wij tro uppå then helga and, Ena christeliga kyrkio, thet är helga manna samfund, som gudz ande pläghar styrkia, Her warder synden borttaghen, then oss pläghar göra wonda, Och uppå then sidzsta dagen skolom wij alle upstonda, Och itt ewigt lijff kommer tå, gud låter oss sin glädi få, Amen
== Bihang ==
Dessutom finns i ena utgåvan ytterligare 4 psalmer i ett bihang med titeln ''Några wijsor eenfaldeliga vtsatta for them som lust haffua at quädha eller höra om Antichristum och hans wesende''.


==Efterskrift==
{|
(På modernare svenska)
|-
| Nummer_ ||Titel________________________
|-
| B1 || [[O Rom, går thet nu så medh tigh|O Rom går thet nuu så med tich]] || 1695 nr 236
|-
| B2 || [[Gudh Fader wilje wij prisa|Gud fader wilie wij prijsa]] || 1695 nr 237
|-
| B3 || [[O Ewige gud aff ewigheet]] ||
|-
| B4 || [[O Gud, vem skall jag klaga|Ach gud hwem skal iach claghe]] || 1695 nr 249
|}


Wår första Swenska Psalmbok, ehuru ej af äldre år än 1530,* finnes icke, så widt bekant är, nu mera i behåll.
== Tillägg ==
Finns i Klemmings utgåva 1862 <br>


*  Någon äldre upplaga kan icke antagas hafwa warit utgifwen; ty i sådant fall skulle icke Olaus Petri i Handboken 1529 (blad ..) ha helt och hållet infört de twå psalmerna "Forbarma tich gud offuer mich" och "Wi som liffue på werlden här", utan endast hänvisat till Wijsorna.
{|
|-
Det senast kända exemplaret, som tillhörde Elias Brenner, har längesedan spårlöst förswunnit (förmodligen wid Rålambska boksamlingens brand i Stockholm 1751). Wi hafwa dock tillförlitlig uppgift på innehållet genom en uppsats, som, gjord af en "förnäm herre" i Brenners lifstid, meddelades af J. Fischerström i Swenska Mercurius 1756, sid 289. Titeln lydde, enligt Stjernmans noggrannare afskrift: "Någre Gudhelige Wijsor uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Chisteliga Församlingen. Stockholm MDXXX.
| Nummer_ ||Titel________________________
|-
| T1 || [[O Herre gud vij tacke thig]] ||
|-
| T2 || [[Christus är födder af een jungfru reen|Cristus är föddher aff en iwngffru reen]] ||
|-
| T3 || [[O Fader vår i himmelrik|O Fadher wår j himmelrick]] ||
|-
| T4 || [[Jesus uppå korset stod|Jesus upå korsit stodh]] ||
|}


==Källor==
== Förord, Texter och efterskrift ==
* Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner)
* [[Den svenska psalmboken (1536), Inledning]]


* [[Den svenska psalmboken (1536), texter]]
* [[Den svenska psalmboken (1536), efterskrift]]
== Se även ==
* [[Den svenska psalmboken (1526)]]
* [[Den svenska psalmboken (1530)]]
* [[Kungliga Biblioteket]] har en beskrivning av denna psalmboks historia och hela [http://www.kb.se/f1700/Psalm.htm innehållet digitaliserat]
* [[Projekt Runeberg]] har också verket tillgängligt: http://runeberg.org/swisornw/
* ''Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen'' (1862) på [http://books.google.se/books?id=qFBVAAAAcAAJ&hl=sv&pg=PP7#v=onepage&q&f=false Google Books]. Innehåller bihanget.
* [[Then Swenska Psalmeboken (1544)]]
* [[Den svenska psalmboken (1562)]]
== Källor ==
* [[Swenske Songer eller wisor]] nuu på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte, Stockholm, 1536, Libris 19748517
* Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (Klemming, P.A. Norstedt & Söner) '''i museet'''
* [[Någre Gudhelige Wijsor]], 1530, nytryck och faksimil av Erik Persson, Centrums förlag, Göteborg, 1937  '''i museet'''
* [[Henrik Schück]], [http://runeberg.org/samlaren/1891/0009.html Våra älsta psalmböcker], artikel i Samlaren, 1891
* [[Sverker Ek]], [http://runeberg.org/samlaren/1918/0009.html Våra första psalmböcker ur Samlaren 1918]
* {{SBL|7688|namn=Petri, Olavus|författare=Westin, Gunnar T}}
* [[Hans Tausen]] och [[Sadolin, Jörgen|Jørgen Sadolin]], ''[[Aftensang (1529)|Aftensang]] medth Psalmer, Antiphoner og Magnificat'', Viborg 1529
<references/>
{{wikisource verk|Swenske Songer eller wisor 1536}}
{{Psalmse}}
{{Psalmse}}


[[Kategori: Psalmböcker]]
[[Kategori:Svenska psalmböcker]]

Nuvarande version från 21 juni 2024 kl. 15.42

Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte

Den svenska psalmboken av år 1536, eller som dess kompletta titel är Swenske Songer eller wisor nw på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte. Stocholm, MDXXXVj. Den är en 8:o (oktav), satt med Schwabach stil på [2], xxxix [1] blad. Den är den första svenska psalmbok på svenska som finns fullständigt bevarad och med stor sannolikhet utgiven av Olaus Petri, men ingenstans anges författare eller översättare. Flera av de 45 psalmer som finns i den har tidigare utgivits, åtta av dom så tidigt som 1526, men denna psalmbok finns inte bevarad. Några av psalmerna kan vara diktade av Olaus Petri. Andra är sannolikt författade av Ericus Olai och brodern Laurentius Petri Nericius, sedermera Sveriges förste lutherske ärkebiskop. Många är översättningar av latinska eller tyska psalmer. Förordets stil har många drag av Olaus Petri.

Olaus Petri fullföljde med denna, och dess föregångare, 1526, kung Gustav Vasas uppdrag att ge svenska folket en psalmbok på deras eget språk och som de därmed själva kunde sjunga med i och förstå.

Det var inte självklart att, i början av 1500-talet, gudstjänsten skulle innehålla musik och sång. Dessa psalmer kanske har varit mer avsedda för bruk utanför kyrkorna, vid samkväm och liknande. Antagligen tack vare en psalmbok blev psalmsång vanligare under 1500-talets gång men infördes formellt inte förrän 1571 års kyrkoordning

Alla tio psalmerna i Den svenska psalmboken (1530) finns med i denna. Anmärkningsvärt är att 19 av 45 psalmer finns med i 1986 års psalmbok, 450 år senare.

Upplagor

Museet har ett ex med titeln: Swenska Psalmboken af 1536 å nyo utgifwen. Stockholm 1862 (P.A. Norstedt & Söner). Detta exemplar innehåller en efterskrift, sannolikt av G E Klemming men inte angivet, med förklaring angående psalmboken och dess företrädare 1526.

Psalmboken trycktes i flera upplagor.

  • Den svenska psalmboken (1526) Suenska visor eller sånger (1526) med 8–10 psalmer
  • Någre Gudhelige Wijsor, uthdragne aff then Helga Skrift, the ther tiena til at siungas i then Christeliga Församblingen (1530) med 15 psalmer
  • Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade / forökade / och under en annan skick än tilförenna utsatte (1536) med 45 psalmer

Endast upplagan från 1536 finns fullständigt bevarad. Sannolikt trycktes psalmböckerna i små upplagor då läskunnigheten var begränsad hos befolkningen vid den här tiden. Psalmboken finns idag i två bevarade exemplar på Kungliga Biblioteket i Stockholm samt ett exemplar i Tövsala kyrkoarkiv i Finland. Genom Kungliga Bibliotekets faksimiler, publicerade av Projekt Runeberg, finns alla dess psalmer tillgängliga på 1500-talssvenska.

Psalmer

Den svenska psalmboken (1536), register

Alfabetiskt register

Den svenska psalmboken (1536), alfabetiskt register

Bihang

Dessutom finns i ena utgåvan ytterligare 4 psalmer i ett bihang med titeln Några wijsor eenfaldeliga vtsatta for them som lust haffua at quädha eller höra om Antichristum och hans wesende.

Nummer_ Titel________________________
B1 O Rom går thet nuu så med tich 1695 nr 236
B2 Gud fader wilie wij prijsa 1695 nr 237
B3 O Ewige gud aff ewigheet
B4 Ach gud hwem skal iach claghe 1695 nr 249

Tillägg

Finns i Klemmings utgåva 1862

Nummer_ Titel________________________
T1 O Herre gud vij tacke thig
T2 Cristus är föddher aff en iwngffru reen
T3 O Fadher wår j himmelrick
T4 Jesus upå korsit stodh

Förord, Texter och efterskrift

Se även

Källor


Wikisource
Texten till Den svenska psalmboken (1536) finns på Wikisource.
Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Den_svenska_psalmboken_(1536)&oldid=751843"