Nya Testamentet (1526): Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 8: | Rad 8: | ||
* Erasmus latinska översättning | * Erasmus latinska översättning | ||
* [[Erasmus av Rotterdam]]s grekiska grundtext från 1522. | * [[Erasmus av Rotterdam]]s grekiska grundtext från 1522. | ||
Första avdelningen av | |||
== Förordet == | |||
Första avdelningen av förordet är en översättning av [[Martin Luther]]s med utelämnande av ett litet stycke på slutet, för att inte väcka alltför mycket motstånd. Luther har numrerat all böcker utom de fyra sista, som mindre värda, medan Olaus Petri inte gör skillnad på några böcker. <br> | |||
Andra avdelningen av företalet är Petris egna tankar där han motiverar översättning, beskriver sina översättningsprinciper och ger ordförklaringar. | Andra avdelningen av företalet är Petris egna tankar där han motiverar översättning, beskriver sina översättningsprinciper och ger ordförklaringar. | ||
Versionen från 28 oktober 2021 kl. 13.29
Nya Testamentet översattes från Dr Martin Luthers tyska utgåva 1522, från Erasmus av Rotterdams nya grekiska utgåva, 1516 och några latinska Vulgata utgåvor. Detta är alltså ett år före den officiella reformationen i Sverige som ägde rum vid Västerås riksdag (1527). Dess kompletta titel är "Thet Nyia Testamentit på Swensko af år 1526".
På våren 1525 får den katolske ärkebiskopen Johannes Magnus uppdrag av kung Gustav Vasa att översätta Nya Testamentet. Fastän det var nog snarare Laurentius Andreae, ärkediakon (biträdande biskop) i Strängnäs och kungens sekreterare, som antagligen låg bakom idén. Det borde ha känts märkligt för en katolsk präst att få en bibel på annat språk än latin. Anledningarna som "kungen" gav var dels att "nästan alla kristna folk över hela världen" hade bibeln på eget språk dels att kunnigheten hos svenska prästerskapet att läsa den latinska bibeln var så dålig att de knappt kunde predika "den rätta läran". Ärkebiskopen skriver i sin tur till 7 domkapitel och 4 kloster och uppmanar dem att hjälpa till.
Översättningen är helt klart verkställd av Olaus Petri, grundad på
- Luthers tyska översättning
- Erasmus latinska översättning
- Erasmus av Rotterdams grekiska grundtext från 1522.
Förordet
Första avdelningen av förordet är en översättning av Martin Luthers med utelämnande av ett litet stycke på slutet, för att inte väcka alltför mycket motstånd. Luther har numrerat all böcker utom de fyra sista, som mindre värda, medan Olaus Petri inte gör skillnad på några böcker.
Andra avdelningen av företalet är Petris egna tankar där han motiverar översättning, beskriver sina översättningsprinciper och ger ordförklaringar.
För tryckningen kallade man in tryckaren Georg Richolff från Lübeck till Uppsala. Tryckeriet där var dock dåligt med slitna typer varför man göt nya typer och flyttade tryckeriet till Stockholm. Gustav Vasa hade f;rbjudit alla andra tryckerier och grundat Kungliga tryckeriet. Det hade också fördelen att kungen och reformatorn Laurentius Andreae fick ett större inflytande och den katolske ärkebiskopen Johannes Magnus ett mindre inflytande. Den var präntadt i Stocholm, år efter Guds börd 1526, på femtonde dag Augusti.
En bokstavstrogen översättning av Olaus Petris översättning från Erasmus av Rotterdams grekiska utgåva av NT gavs ut till reformationsjubileet 1893.
Källor
- Thet Nyia Testamentit på Swensko 1526. Utgiven i faksimil på Bokgillets förlag i Uppsala, tryckt av Söderström & Finn i Uppsala 1966, i museet
- NT faksimil Aksel Anderssons utg 1893, Den Svenska Kyrkan vid minnesfesten 1893 i ödmjukhet tillegnadt
- * Olaus Petri Samlade skrifter, bd 1, förord till Nya Testament av Knut B Westman.