Koral: Skillnad mellan sidversioner

Versionen från 9 december 2015 kl. 13.39

Koral (av latinets cantus choralis: körsång, latinets adjektiv av grekiskans χορός chorós „Chor“) är ursprungligen den enstämmiga liturgiska sången i den katolska kyrkan. Den fanns i olika former, t ex hymner, antifonier eller responsorier. Ursprunget till detta sångsätt anges vanligen vara biskop Ambrosius i Milano, under 4:e århundradet, och påven Gregorius I i Rom under 6:e århundradet, den s.k. Cantus Romanus, den gregorianska koralen.

Under 1400-talet vinner den fyrstämmiga sången inträde och de gregorianska melodierna blir ett underlag (cantus firmus) för kontrapunktiska bearbetningar.

Martin Luther använde i sin psalmdiktning på folkspråket dels gamla gregorianska melodier, dels folkliga andliga och världsliga vismelodier. I den reformerta kyrkan sjöngs tidigt rimmade franska psaltar-psalmer på enkla melodier som harmoniserades fyrstämmigt av Claude Goudimel.

Källor

Nordisk Familjebok, Uggleupplagan (2:a), volym 14, spalt 1014 ff, 1911
Bra Böckers lexikon, 1977
Birgitta Sarelin om koralalternativ

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Koral''' (av latinets ''cantus choralis'': körsång, latinets adjektiv av grekiskans χορός chorós „Chor“) är ursprungligen den enstämmiga liturgiska sången i västliga kyrkor men också det som kallades [[Cantus Romanus]], den gregorianska koralen.
+'''Koral''' (av latinets ''cantus choralis'': körsång, latinets adjektiv av grekiskans χορός chorós „Chor“) är ursprungligen den enstämmiga liturgiska sången i den katolska kyrkan. Den fanns i olika former, t ex [[hymner]], [[antifon]]ier eller [[Responsorium|responsorier]]. Ursprunget till detta sångsätt anges vanligen vara biskop [[Ambrosius]] i Milano, under 4:e århundradet, och påven [[Gregorius I]] i Rom under 6:e århundradet, den s.k. [[Cantus Romanus]], den [[Gregoriansk koral|gregorianska koralen]].
-Koral är alltså en musikalisk term som betecknar melodin till en [[kyrkosång]]. Detta gällde främst i nordiskt och svenskt språkbruk.
+Under 1400-talet vinner den fyrstämmiga sången inträde och de gregorianska melodierna blir ett underlag ([[cantus firmus]]) för [[kontrapunktiska]] bearbetningar.
 [[Martin Luther]] använde i sin psalmdiktning på folkspråket dels gamla gregorianska melodier, dels folkliga andliga och världsliga vismelodier. I den reformerta kyrkan sjöngs tidigt rimmade franska [[Psaltaren|psaltar]]-psalmer på enkla melodier som harmoniserades fyrstämmigt av [[Claude Goudimel]].
-En [[koralbok]] är en ackompanjemangsbok med musiknoter till en samling kyrkosånger. I ''Den svenska koralboken'' av 1939 finns exempel på samtliga typer av ovannämnda koraler. Traditionen i Sverige är att sjunga koralen [[unison]]t med fyrstämmig [[orgel]]sats, varvid en utjämning av melodi och rytm ägt rum. [[Haeffners koralbok]] 1820 – 21 är ett skolexempel på detta, medan senare koralboksredaktörer har försökt införa livligare rytmer.
-Koralboken av år 1939, som bygger på haeffnersk grund fick 1963 ett tillägg med rytmiska varianter till 71 av melodierna. Ett intressant nyskapande av koralmelodier påbörjades på 1970-talet i Sverige med sikte på tillägg i den [[svenska psalmboken]].
 ==Källor==
+* Nordisk Familjebok, Uggleupplagan (2:a), volym 14, spalt 1014 ff, 1911
 * Bra Böckers lexikon, 1977
 * [http://www.abo.fi/~bsarelin/KJH_festskriftver2.htm Birgitta Sarelin om koralalternativ]
@@ Rad 14: / Rad 12: @@
 [[Kategori:Koralböcker]]
 [[Kategori:Kyrkomusik]]
-{{wpkop|Koral|---[[Användare:Haeffner|Haeffner]] ([[Användardiskussion:Haeffner|diskussion]]) 14 november 2015 kl. 20.08 (UTC)}}

Koral: Skillnad mellan sidversioner

Versionen från 9 december 2015 kl. 13.39

Källor

Navigeringsmeny

Sök