Spener, Philipp Jacob: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'miniatyr|Philipp Jakob Spener '''Philipp Jacob Spener''', född 13 januari 1635 i Rappoltsweiler (Ribeauvillé) i ...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Philipp Jakob Spener.jpg|miniatyr|Philipp Jakob Spener]]
[[Fil:Philipp Jakob Spener.jpg|miniatyr|Philipp Jakob Spener]]


'''Philipp Jacob Spener''', född [[13 januari]] [[1635]] i [[Ribeauvillé|Rappoltsweiler]] (Ribeauvillé) i [[Alsace|Elsass]] (Alsace), död [[5 februari]] [[1705]] i [[Berlin]], var en [[teolog]], [[genealogi|genealog]] och [[heraldik]]er, ansedd som [[pietism]]ens grundare.
'''Philipp Jacob Spener''', född 13 januari 1635 i Rappoltsweiler (Ribeauvillé) i Elsass (Alsace), död 5 februari 1705 i Berlin, var en [[teolog]], genealog och heraldiker, ansedd som [[pietism]]ens grundare.


== Pietismen ==
== Pietismen ==

Versionen från 8 april 2022 kl. 17.45

Philipp Jakob Spener

Philipp Jacob Spener, född 13 januari 1635 i Rappoltsweiler (Ribeauvillé) i Elsass (Alsace), död 5 februari 1705 i Berlin, var en teolog, genealog och heraldiker, ansedd som pietismens grundare.

Pietismen

Pietismen som reformrörelse inom den lutherska kyrkan fick sin början genom Philipp Jacob Spener (1635-1705) och hans vän Johann Jakob Schütz (1640-1690). Det startade med en liten diskussionsgrupp (konventikel) som samlades i Speners ämbetsrum 1671 och en programförklaring, Pia desideria (Fromma önskningar) som han kort därefter (1675) utgav. Viktiga impulser för reformarbetet torde Spener fått under sina teologiska studier i Strassburg av Johann Schmidt (1594-1658) och från tiden som predikant i Frankfurt am Main åren 1666-1686. Det avgörande inflytande bör dock ses i traditionen från Johann Arndt (1555-1621) och dennes författarskap, framförallt Fyra böcker om en sann kristendom (1605-10; sv. övers. 1647-8) som Spener höll som den viktigaste boken för kristen vägledning vid sidan om Bibeln.

Speners Pia desideria var i sig inget originellt arbete – skriften utgjorde egentligen ett företal till en postilla av Arndt – men innehöll två nya element som kom att utmärka pietismen som rörelse. Det första var hans förslag att fromma skulle grunda mindre församlingar inom kyrkan, ecclesiola in ecclesia. Det andra att han ville införa i lutherdomen ett ”hopp om en bättre tid”, d. v. s. tanken om en förberedande tusenårsperiod (kiliasm) innan den yttersta domen. Det var med detta senare motiv som han starkast kom att skilja sig från den lutherska ortodoxin och vinna sympatier från de av kyrkan förföljda sekterna.

Heraldik och genealogi

Spener kan ses som grundare av den vetenskapliga heraldiken och gjorde också betydande insatser för genealogin.[källa behövs]

Litteratur

  • Jürgen Beyer: Doktor Speners fingernagel. Om pliktläsning på resor, i: Biblis. Kvartalstidskrift för bokvänner 61 (2013), s. 72–76
  • Ludwig Biewer: Philipp Jakob Spener als Heraldiker - Ein kleiner Beitrag zu dem 300. Todestag eines großen Theologen',' i: Der Herold (Virteljahresschrift des "Herold" - Verein für Heraldik, Genealogie und verwandte Wissenschaften zu Berlin), bd. 16, Heft 17/2005, s. 493ff.
  • Reinhard Breymayer: Der "Vater des deutschen Pietismus" und seine Bücher. Zur Privatbibliothek Philipp Jakob Speners, i: Bibliothecae selectae da Cusano a Leopardi, a cura di Eugenio Canone. Leo S. Olschki Editore, Firenze 1993 (Lessico Intellettuale Europeo, 58), s. 299-331.
  • Philipp Jacob Spener: Pia desideria – Umkehr in die Zukunft, Brunnen Verlag Giessen, 1995, Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
  • Werner Raupp: Art. Spener, Philipp Jacob (1635–1705), in: Heiner F. Klemme / Manfred Kuehn (General Editors), The Dictionary of Eighteenth-Century German Philosophers, Vol. 3, London/New York 2010, p. 1106–1110.
  • Johannes Wallmann, Philipp Jakob Spener und die Anfänge des Pietismus, 1970
  • Hartmut Lehmann, "Pia Desideria A Small book with a far reaching Effect." Classics in Northern European Church History over 500 Years. Essays in Honour of Anders Jarlert. Ed. Gumundsson, Maurits och Nykvist. Frankfurt 2017.

Se även

Källor

Mall:Auktoritetsdata