Runstedt, Axel Fredrik: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Axel Fredrik Runstedt''', född 28 januari 1861 i [[Beatebergs församling]], [[Västergötland]], död 25 juli 1933 i [[Falköpings landsförsamling]], Falköping <ref>Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).</ref> var en svensk prästman, [[psalmförfattare]] och tidigt aktiv inom esperantorörelsen. | '''Axel Fredrik Runstedt''', född 28 januari 1861 i [[Beatebergs församling]], [[Västergötland]], död 25 juli 1933 i [[Falköpings landsförsamling]], Falköping <ref>Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).</ref> var en svensk prästman, [[psalmförfattare]] och tidigt aktiv inom esperantorörelsen. | ||
Runstedt var [[kyrkoherde]] i [[Gökhems församling|Gökhem]] i [[Skara stift]] i Västergötland, och ledamot av bland annat 1908 års [[psalmbokskommitté]]. Som psalmförfattare finns han bland annat representerad i [[1986 års psalmbok]] med två originaltexter: nr 401 [[Så skön en väg ej finns på jord]] och nr 558 [[Herren är min herde god]], och en bearbetning/översättning av nr 324 [[Med lust och glädje tänker]]). | Runstedt var [[kyrkoherde]] i [[Gökhems församling|Gökhem]] i [[Skara stift]] i Västergötland, och ledamot av bland annat 1908 års [[Psalmbokskommitté (1908)|psalmbokskommitté]]. Som psalmförfattare finns han bland annat representerad i [[1986 års psalmbok]] med två originaltexter: nr 401 [[Så skön en väg ej finns på jord]] och nr 558 [[Herren är min herde god]], och en bearbetning/översättning av nr 324 [[Med lust och glädje tänker]]). | ||
Runstedt lärde sig esperanto tidigt efter att språket publicerats, och författade redan 1890 ett litet läromedel i Esperanto i form av ett flygblad – därmed en av de första publicerade texterna om esperanto i världen. Därefter var han inte längre aktiv inom esperantorörelsen.<ref>[http://www.eventoj.hu/steb/gxenerala_naturscienco/enciklopedio-1/encikl-r.htm Runstedt] i ''[[Enciklopedio de Esperanto]]'', 1934.</ref><ref>''[http://www.eventoj.hu/steb/gxenerala_naturscienco/enciklopedio-1/encikl-s.htm Svedujo] [http://www.eventoj.hu/steb/gxenerala_naturscienco/enciklopedio-1/encikl-s.htm]'' i ''Enciklopedio de Esperanto'', 1934.</ref> | Runstedt lärde sig esperanto tidigt efter att språket publicerats, och författade redan 1890 ett litet läromedel i Esperanto i form av ett flygblad – därmed en av de första publicerade texterna om esperanto i världen. Därefter var han inte längre aktiv inom esperantorörelsen.<ref>[http://www.eventoj.hu/steb/gxenerala_naturscienco/enciklopedio-1/encikl-r.htm Runstedt] i ''[[Enciklopedio de Esperanto]]'', 1934.</ref><ref>''[http://www.eventoj.hu/steb/gxenerala_naturscienco/enciklopedio-1/encikl-s.htm Svedujo] [http://www.eventoj.hu/steb/gxenerala_naturscienco/enciklopedio-1/encikl-s.htm]'' i ''Enciklopedio de Esperanto'', 1934.</ref> |
Nuvarande version från 25 mars 2024 kl. 14.39
Axel Fredrik Runstedt, född 28 januari 1861 i Beatebergs församling, Västergötland, död 25 juli 1933 i Falköpings landsförsamling, Falköping [1] var en svensk prästman, psalmförfattare och tidigt aktiv inom esperantorörelsen.
Runstedt var kyrkoherde i Gökhem i Skara stift i Västergötland, och ledamot av bland annat 1908 års psalmbokskommitté. Som psalmförfattare finns han bland annat representerad i 1986 års psalmbok med två originaltexter: nr 401 Så skön en väg ej finns på jord och nr 558 Herren är min herde god, och en bearbetning/översättning av nr 324 Med lust och glädje tänker).
Runstedt lärde sig esperanto tidigt efter att språket publicerats, och författade redan 1890 ett litet läromedel i Esperanto i form av ett flygblad – därmed en av de första publicerade texterna om esperanto i världen. Därefter var han inte längre aktiv inom esperantorörelsen.[2][3]
Psalmer
- Du folk av ädla fäders stam (1921 nr 635)
- Eja, mitt hjärta, hur innerlig (1921 nr 673, 1986 nr 639 = Mitt hjärta vidgar sig överfullt) bearbetning av svensk översättning från 1673
- Gud, vår Gud, för världen all (1921 nr 510, 1986 nr 99) bearbetad 1911 men bara enligt Koralbok för Nya psalmer, 1921 och 1937 års psalmbok, enligt 1986 års psalmbok var det Johan Ludvig Runeberg som bearbetade texten 1857.
- Herren är min herde god (1921 nr 587, 1986 nr 558)
- Med lust och glädje tänker (1921 nr 668, 1986 nr 324) bearbetning 1911 av översatt text.
- Så skön en väg ej finns på jord (1921 nr 560, 1986 nr 401) skriven 1909
- Vad har min själ till vinning kvar (1921 nr 517)
- Vattuströmmar skola flyta (1937 nr 253), översatt 1911
- Nu gå vi, nu gå vi (Psalmer och sånger för barn för bruk i skola och söndagsskola nr 813)
Källor
|