Kristus, den rätte Herren, texter: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
ifrån allt mörksens qwal. | ifrån allt mörksens qwal. | ||
2 Han är nu menniska worden <br> | |||
Han är nu menniska worden | i werldsens sista tid, <br> | ||
i werldsens sista tid, | af rena jungfru boren, <br> | ||
af rena jungfru boren, | till oss hit kommen nid. <br> | ||
till oss hit kommen nid. | Dödsfängslet hafwer han brutit <br> | ||
Dödsfängslet hafwer han brutit | och lifsens dörr uppslutit, <br> | ||
och lifsens dörr uppslutit, | |||
oss himmelen öppen gjort. | oss himmelen öppen gjort. | ||
3 O Christe! gif dina nåde, <br> | |||
O Christe! gif dina nåde, | din kärlek låt oss få, <br> | ||
din kärlek låt oss få, | att sig med råd och dåde <br> | ||
att sig med råd och dåde | wårt hjerta kofra må. <br> | ||
wårt hjerta kofra må. | Och låt oss till dig längta, <br> | ||
Och låt oss till dig längta, | rättwisan efterträngta <br> | ||
rättwisan efterträngta | |||
och fly fåfänglighet. | och fly fåfänglighet. | ||
4 All makt hafwer din Fader <br> | |||
All makt hafwer din Fader | i händer gifwit dig: <br> | ||
i händer gifwit dig: | dess är nu hwar man glader, <br> | ||
dess är nu hwar man glader, | att du den magten fick. <br> | ||
att du den magten fick. | Ty du will alltid hjelpa, <br> | ||
Ty du will alltid hjelpa, | ej låta nederstjelpa <br> | ||
ej låta nederstjelpa | |||
dem, som intet förmå. | dem, som intet förmå. | ||
5 Hwad Fadren hafwer dig gifwit, <br> | |||
Hwad Fadren hafwer dig gifwit, | låt ej borttappas det, <br> | ||
låt ej borttappas det, | men för till rätta lifwet, <br> | ||
men för till rätta lifwet, | der du sjelf blifwer med. <br> | ||
der du sjelf blifwer med. | Låt oss få med dig wara <br> | ||
Låt oss få med dig wara | alltid förutan fara, <br> | ||
alltid förutan fara, | |||
och glädjas i ewighet. | och glädjas i ewighet. | ||
Versionen från 2 december 2020 kl. 07.42
Kristus, den rätte Herren av Elisabet Cruciger
Olaus Petris översättning 1526
1 Christus, den rätte Herren,
Guds Son i ewighet,
af Fadren är upprunnen,
som Skriften säga vet.
Han är den morgonstjärna,
som oss kan lysa och wärna
ifrån allt mörksens qwal.
2 Han är nu menniska worden
i werldsens sista tid,
af rena jungfru boren,
till oss hit kommen nid.
Dödsfängslet hafwer han brutit
och lifsens dörr uppslutit,
oss himmelen öppen gjort.
3 O Christe! gif dina nåde,
din kärlek låt oss få,
att sig med råd och dåde
wårt hjerta kofra må.
Och låt oss till dig längta,
rättwisan efterträngta
och fly fåfänglighet.
4 All makt hafwer din Fader
i händer gifwit dig:
dess är nu hwar man glader,
att du den magten fick.
Ty du will alltid hjelpa,
ej låta nederstjelpa
dem, som intet förmå.
5 Hwad Fadren hafwer dig gifwit,
låt ej borttappas det,
men för till rätta lifwet,
der du sjelf blifwer med.
Låt oss få med dig wara
alltid förutan fara,
och glädjas i ewighet.
Nr 119 i 1695 års Psalmbok
<pages index="Psalm1695-1.djvu" from=130 to=130 fromsection=119a tosection=119a/> <pages index="Psalm1695-1.djvu" from=131 to=131 fromsection=119b tosection=119b/>
Johan Åströms version ur 1937 års psalmbok. I Åströms version, medtagen i Svensk söndagsskolsångbok 1908 (nr 65) i ett något ålderdomligare språk.
1. Förlossningen är vunnen: Guds Son från evighet av Fadern är upprunnen till världens salighet. Han är den morgonstjärna, som lysa kan och värna i mörker och i kval.
2. Han människa är vorden: en lovad nådetid har uppgått över jorden med ljus och hopp och frid. Nu dödens makt är krossad och syndens boja lossad och öppnad himlens port.
3. O Kriste, oss benåda, så att i tron vi må ljus i din sanning skåda, liv av din kärlek få. Till dig vårt hjärta längtar. Från världens flärd det trängtar till din rättfärdighet.
4. Din Fader dig allena har givit allt i hand, att du må allt förena med trons och fridens band, och så åt dig förvärva ett folk, som sällt skall ärva det rike du berett.
5. Vad Fadern dig har givit du ej borttappa vill. Du för till rätta livet allt vad dig hörer till. Dit värdes mig ock föra, att jag må dig tillhöra i tid och evighet. </poem>