Pastoralutskottets psalmboksförslag (1809)

Riksdagen 1809 utsåg, på ärkebiskopen Lindbloms förslag en ny kommitté, det s.k. ecklesiastika pastoralutskottet

Ledamöter

Invalda med riksdagsprotoll 1809

• Carl von Rosenstein, biskop i Linköping
• Johan Adolf Tingstadius, biskop i Strängnäs
• Erik Forssén, prost, Upsala stift
• Johan Brantenberg, teol. lektor i Skara stift, avgick snart pga sjukdom
• Nils Hallström, amiralitets-superintendent i Lunds stift
  

Invalda på förslag av professor Wijkman (nästa dag)

• Gustaf Murray, hofpredikant, pastor primarius, sedermera ordensbiskop, biskop i Västerås, död 1825
• Per Samuel Drysén, hofpredikant, 1812 pastor primarius, död 1818
• Jan Janzon, biblioteksamanuens, sekreterare
• Matthias Stenhammar, teol dr, inträdde senare

Arbetet

Redan efter fyra månader hade utskottet ett färdigt förslag, den 27/10 1809. Man anser att en ny psalmbok behövs. Den 7 november avgår en skrivelse från riksdagen till Kungl. Maj:t, som bifaller förslaget den 1 mars 1810.
Av 1695 års psalmbok används bara 116 psalmer (av 413). Till grund för sitt arbete har man använt:

• Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793)
  

Privat utgivna förslag:

• Samuel Ödmann, Försök till Kyrkosånger, flera upplagor från 1797
• Christofer Dahl, Förslag Upsala 1807, 79 psalmer, de flesta omarbetningar av gamla psalmbokens eller 1793 års förslag.
• O Linderholm, Förslag till Förbättring af Den Svenska Psalm-Boken, 1804.
• Johan Olof Wallin
• Choraeus

Som musikrådgivare hade fungerat herrar Pehr Frigel och J.C.F. Haeffner.

Förslaget undertecknades av sju av ledamöterna.

Se Även

• Första förslaget Stockholm 1765-67
• Andra förslaget Upsala 1793
• Förra kommittén 1793
• Nästa kommitté 1811

Källor

• Albin Hildebrand, Svenska Kyrkans Psalmbokskomiteér och Psalmboksförslag under 1700-talet och början af 1800-talet., A.V. Carlsons förlag, Stockholm, 1884. Finns i museet