Bodell, Jonas: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
'''Jonas Bodell''', född den 22 juli 1811 i Botentorp i [[Skällviks församling]], Östergötland och död 27 februari 1867 i [[Luleå stadsförsamling]] i Norrbotten var andlig ledare ledare för en [[luthersk]] konservativ rörelse, som man kallade [[Gamla Lutherska kyrkan]]. | '''Jonas Bodell''', född den 22 juli 1811 i Botentorp i [[Skällviks församling]], Östergötland och död 27 februari 1867 i [[Luleå stadsförsamling]] i Norrbotten var andlig ledare ledare för en [[luthersk]] konservativ rörelse, som man kallade [[Gamla Lutherska kyrkan]]. | ||
== Biografi == | |||
Föräldrarna var hemmansägaren Jonas Nilsson och Lena Andersdotter. | Föräldrarna var hemmansägaren Jonas Nilsson och Lena Andersdotter. | ||
Bodell var handelsman i Stockholm hos grosshandlaren Karl Fredrik Liljevalch. Blev 1836 disponent vid Oskarsvarv i Luleå som ägdes av Liljevalch. Senare köpte han Oskarsvarv där han hade en trärörelse. Han var ledamot av riksdagens borgarstånd 1858-60. | Bodell var handelsman i Stockholm hos grosshandlaren Karl Fredrik Liljevalch. Blev 1836 disponent vid Oskarsvarv i Luleå som ägdes av Liljevalch. Senare köpte han Oskarsvarv där han hade en trärörelse. Han var ledamot av riksdagens borgarstånd 1858-60. | ||
== Andlig ledare == | |||
Bodell var ledare för en andlig rörelse i Luleå, bildad redan på 1850-talet. Bodell intog en ledande ställning och utbildade denna till en särskild riktning, av utomstående kallad "[[bodellism]]en". Man vände sig främst mot de nya kyrkliga böckerna och använde [[Karl XII:s Bibel]], [[Sions Sånger]] eller [[Swedbergska psalmboken|Swedbergs Psalmbok]] från 1695. Man hävdade också rätten att undervisa sin barn enskilt eller i hemmen och godkände inte t.ex. nya katekesutgåvor för användande i undervisning i skolan utan använde [[Svebilius katekes]]. | Bodell var ledare för en andlig rörelse i Luleå, bildad redan på 1850-talet. Bodell intog en ledande ställning och utbildade denna till en särskild riktning, av utomstående kallad "[[bodellism]]en". Man vände sig främst mot de nya kyrkliga böckerna och använde [[Karl XII:s Bibel]], [[Sions Sånger]] eller [[Swedbergska psalmboken|Swedbergs Psalmbok]] från 1695. Man hävdade också rätten att undervisa sin barn enskilt eller i hemmen och godkände inte t.ex. nya katekesutgåvor för användande i undervisning i skolan utan använde [[Svebilius katekes]]. | ||
Han opponerade sig mot statskyrkan och särskilt mot de tvångsdop, som vid den här tiden företogs. Han avvek även från andra frikyrkliga rörelser i fråga om [[dop]]ets [[Pånyttfödsel|pånyttfödande]] betydelse, [[predikoämbete]]ts nödvändighet och tillåtligheten av s.k. [[adiafora]]. | Han opponerade sig mot statskyrkan och särskilt mot de tvångsdop, som vid den här tiden företogs. Han avvek även från andra frikyrkliga rörelser i fråga om [[dop]]ets [[Pånyttfödsel|pånyttfödande]] betydelse, [[predikoämbete]]ts nödvändighet och tillåtligheten av s.k. [[adiafora]]. | ||
== Striden med Riström == | === Striden med Riström === | ||
Han kom i strid med [[Johan Riström]], en annan ledare av församlingen, om nödvändigheten av nytt dop om man förfallit till synd, vilket Riström vidhöll. Riström ansåg att vem som helst kunde undervisa, dela ut nattvard och välsigna medan Bodell ansåg att detta tillkom en utsedd och utbildad lärare. Riström ansåg även att nöjen och sällskapsliv (s.k. [[Adiafora]]) var syndigt medan Bodell tillät det. Det kom till en "bitter och hänsynslös strid". | Han kom i strid med [[Johan Riström]], en annan ledare av församlingen, om nödvändigheten av nytt dop om man förfallit till synd, vilket Riström vidhöll. Riström ansåg att vem som helst kunde undervisa, dela ut nattvard och välsigna medan Bodell ansåg att detta tillkom en utsedd och utbildad lärare. Riström ansåg även att nöjen och sällskapsliv (s.k. [[Adiafora]]) var syndigt medan Bodell tillät det. Det kom till en "bitter och hänsynslös strid". | ||
Se vidare i SBL nedan. | Se vidare i SBL nedan. | ||
| Rad 16: | Rad 18: | ||
== Se även == | == Se även == | ||
* Folke Öberg: Bodellisterna och den stora skolstriden (2002) | * Folke Öberg: Bodellisterna och den stora skolstriden (2002) | ||
== Källor == | == Källor == | ||
Versionen från 26 november 2023 kl. 12.47
Jonas Bodell, född den 22 juli 1811 i Botentorp i Skällviks församling, Östergötland och död 27 februari 1867 i Luleå stadsförsamling i Norrbotten var andlig ledare ledare för en luthersk konservativ rörelse, som man kallade Gamla Lutherska kyrkan.
Biografi
Föräldrarna var hemmansägaren Jonas Nilsson och Lena Andersdotter. Bodell var handelsman i Stockholm hos grosshandlaren Karl Fredrik Liljevalch. Blev 1836 disponent vid Oskarsvarv i Luleå som ägdes av Liljevalch. Senare köpte han Oskarsvarv där han hade en trärörelse. Han var ledamot av riksdagens borgarstånd 1858-60.
Andlig ledare
Bodell var ledare för en andlig rörelse i Luleå, bildad redan på 1850-talet. Bodell intog en ledande ställning och utbildade denna till en särskild riktning, av utomstående kallad "bodellismen". Man vände sig främst mot de nya kyrkliga böckerna och använde Karl XII:s Bibel, Sions Sånger eller Swedbergs Psalmbok från 1695. Man hävdade också rätten att undervisa sin barn enskilt eller i hemmen och godkände inte t.ex. nya katekesutgåvor för användande i undervisning i skolan utan använde Svebilius katekes. Han opponerade sig mot statskyrkan och särskilt mot de tvångsdop, som vid den här tiden företogs. Han avvek även från andra frikyrkliga rörelser i fråga om dopets pånyttfödande betydelse, predikoämbetets nödvändighet och tillåtligheten av s.k. adiafora.
Striden med Riström
Han kom i strid med Johan Riström, en annan ledare av församlingen, om nödvändigheten av nytt dop om man förfallit till synd, vilket Riström vidhöll. Riström ansåg att vem som helst kunde undervisa, dela ut nattvard och välsigna medan Bodell ansåg att detta tillkom en utsedd och utbildad lärare. Riström ansåg även att nöjen och sällskapsliv (s.k. Adiafora) var syndigt medan Bodell tillät det. Det kom till en "bitter och hänsynslös strid". Se vidare i SBL nedan.
Bodell framförde sina åsikter i en egen tidning, Norden (1857-61).
Se även
- Folke Öberg: Bodellisterna och den stora skolstriden (2002)
Källor
- H. T. Berlin: Jonas Bodell i Svenskt biografiskt lexikon (1925), Band 05 (1925), sida 109.
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1939, bd 4, sp 325.
- Maria Lagermans essä om bodellisterna