Missionshydda: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 5: Rad 5:
== Stockholm ==
== Stockholm ==
Den första missionshyddan i Stockholm kan ha varit [[Maria missionshydda]].<ref>Tidningsjubilarer / Asplund, I det tysta</ref> 1897 fanns i Stockholm fyra stycken hyddor och 1900 fanns det fem eller sex hyddor.
Den första missionshyddan i Stockholm kan ha varit [[Maria missionshydda]].<ref>Tidningsjubilarer / Asplund, I det tysta</ref> 1897 fanns i Stockholm fyra stycken hyddor och 1900 fanns det fem eller sex hyddor.
[[Missionshyddan på Kungsholmen]], som tillhörde "[[Stockholms evangelisk-lutherska missionsförsamling]]"<ref>Arholma kyrka</ref>  
[[Missionshyddan på Kungsholmen]], som tillhörde "[[Stockholms evangelisk-lutherska missionsförsamling]]"<ref>Arholma kyrka</ref>  
(med trolig anknytning till EFS)<ref>Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Den moderna teologien och Bibeltrogna Vänner</ref> var belägen på södra sidan av [[Kronobergsparken]], där [[Bergsgatan, Stockholm|Bergsgatan]] möter [[Olof Gjödingsgatan]] (med dåvarande adressen Bergsgatan 33, troligen nuvarande Bergsgatan 61). En annan uppgift finns om att hyddan låg på Bergsgatan 47 (1885-1927).<ref name=HoH /> Under drygt 20 år låg hyddan alldeles väster om [[Kungsholms baptistkyrka]] (invigd 1904 och med nuvarande adress Bergsgatan 59). Hyddan flyttades på 1920-talet till [[Arholma]] i Stockholms norra skärgård och återinvigdes där 1928 som Mikaelskyrkan, men kallas numera [[Arholma kyrka]].<ref>Stockholms adresskalender 1900</ref>
(med trolig anknytning till EFS)<ref>Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Den moderna teologien och Bibeltrogna Vänner</ref> var belägen på södra sidan av [[Kronobergsparken]], där [[Bergsgatan, Stockholm|Bergsgatan]] möter [[Olof Gjödingsgatan]] (med dåvarande adressen Bergsgatan 33, troligen nuvarande Bergsgatan 61). En annan uppgift finns om att hyddan låg på Bergsgatan 47 (1885-1927).<ref name=HoH /> Under drygt 20 år låg hyddan alldeles väster om [[Kungsholms baptistkyrka]] (invigd 1904 och med nuvarande adress Bergsgatan 59). Hyddan flyttades på 1920-talet till [[Arholma]] i Stockholms norra skärgård och återinvigdes där 1928 som Mikaelskyrkan, men kallas numera [[Arholma kyrka]].<ref>Stockholms adresskalender 1900</ref>

Versionen från 16 oktober 2023 kl. 15.48

Fattigbjudning i en missionshydda (1882). Barn och vuxna bjuds på såväl andlig som lekamlig spis i missionshyddan på Missionshyddan i Vitabergsparken.
Missionshyddan, Stora Mejtens gränd 8, februari 2019.

Missionshydda, församlingshydda eller bara hydda, kallades/kallas flera olika missionshusliknande kristna samlingslokaler och kapell. Troligen har det funnits ett stort antal hyddor (tillhöriga föreningar med namn såsom exempelvis Evangeliskt lutherska missionsföreningen, Lutherska Missionsföreningen, Missionsföreningen, Evangelisk-lutherska missionsförsamlingen och Masthuggsförsamlingens diakonikrets) varav många hade/har anknytning till Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS), men uppenbarligen fanns/finns även annan anknytning såsom till Svenska kyrkan, Svenska Missionsförbundet (SMF).

Stockholm

Den första missionshyddan i Stockholm kan ha varit Maria missionshydda.[1] 1897 fanns i Stockholm fyra stycken hyddor och 1900 fanns det fem eller sex hyddor.

Missionshyddan på Kungsholmen, som tillhörde "Stockholms evangelisk-lutherska missionsförsamling"[2] (med trolig anknytning till EFS)[3] var belägen på södra sidan av Kronobergsparken, där Bergsgatan möter Olof Gjödingsgatan (med dåvarande adressen Bergsgatan 33, troligen nuvarande Bergsgatan 61). En annan uppgift finns om att hyddan låg på Bergsgatan 47 (1885-1927).[4] Under drygt 20 år låg hyddan alldeles väster om Kungsholms baptistkyrka (invigd 1904 och med nuvarande adress Bergsgatan 59). Hyddan flyttades på 1920-talet till Arholma i Stockholms norra skärgård och återinvigdes där 1928 som Mikaelskyrkan, men kallas numera Arholma kyrka.[5]

en på Norrmalm på Hagagatan 26 (1888-1925)[4], två eller tre på Södermalm (på Pilgränd 1-3 i Maria (1879-1928) (senare Maria Prästgårdsgata 43),[4] på Stora Mejtens gränd 8 i Sofia (1880-1897). Huset finns kvar tack vare bleck- och kopparslagarmästaren Sven Hammar som renoverade byggnaden för egna medel då det annars skulle ha rivits (se Missionshyddan i Vitabergsparken)[4] och möjligen även "Högalidshyddan" i Högalid), samt en på Östermalm "vid slutet af Skepparegatan".

Övriga Sverige

Andra missionshyddor i Sverige var/är exempelvis missionshyddan i Enköpings kommun,[6] Oscar Fredriks församlingshydda i Göteborgs kommun, missionshyddan i Åskebro, Kolbäck, Hallstahammars kommun,[7] missionhyddan på Övre Kvarngatan i Jönköpings kommun, missionshyddan på Porsstigen i Karlsborgs kommun (SMK/Equmeniakyrkan),[8] hyddan i Ede, Krokoms kommun (EFS), Hyddan Sion i Kvarsebo, missionshuset ”Hyddan” i Söderköpings kommun,[9] samt hyddan i Västerhus, Örnsköldsviks kommun (EFK).[10]

Därtill är framför allt Västerbotten känt för antalet bönhusföreningar och bönhus, exempelvis Ragvaldsträsk bönhus (EFS).

Finland

Även på Styrmansgatan i Helsingfors (i Finland) fanns det en missionhydda.[11]


Källor

  1. ↑ Tidningsjubilarer / Asplund, I det tysta
  2. ↑ Arholma kyrka
  3. ↑ Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Den moderna teologien och Bibeltrogna Vänner
  4. ↑ 4,0 4,1 4,2 4,3 Hyddor och helgedomar i huvudstaden, Kommittén för Stockholmsforskning (1992), ISBN 91-7031-037-8
  5. ↑ Stockholms adresskalender 1900
  6. ↑ Sverige och den stora flykten från Estland 1943–1944
  7. ↑ En berättelse om Borgbylokalen
  8. ↑ Missionshus och missionskyrkor Skövde, Hjo, Tibro, Mariestad, Gullspång, Töreboda, Karlsborg
  9. ↑ Söderköping, Hus med historia
  10. ↑ Fridhems Församling, Billsta
  11. ↑ Adress-kalender för Helsingfors stad 1888-1889
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Missionshydda&oldid=747804"