Apostoliska trosbekännelsen: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
!Svenska kyrkan || Katolska katekesen || Cecilia 2013 || | !Svenska kyrkan || Katolska katekesen || Cecilia 2013 || | ||
|- | |- | ||
|Vi tror på Gud Fader || Jag tror på [[Gud]] Fader allsmäktig, || Jag tror på Gud, den allsmäktige Fadern, | |Vi tror på Gud Fader allsmäktig || Jag tror på [[Gud]] Fader allsmäktig, || Jag tror på Gud, den allsmäktige Fadern, | ||
|- | |- | ||
|himmelens och jordens skapare. || himmelens och jordens skapare. || himlens och jordens skapare. | |himmelens och jordens skapare. || himmelens och jordens skapare. || himlens och jordens skapare. | ||
Versionen från 5 november 2023 kl. 08.54
Den apostoliska trosbekännelsen (latin: symbolum Apostolicum eller enbart Apostolicum[1]) är den äldsta av de tre så kallade ekumeniska huvudsymbola. Den har sitt ursprung i den fornkristna församlingen i Rom, 200-talets början, och dess namn är tidigast dokumenterat i ett brev från Ambrosius cirka 390. Det är en längre version av den gammalromerska trosbekännelsen.
Den kallas apostolisk, eftersom den anses vara en pålitlig sammanfattning av apostlarnas tro så som den uttrycks i Nya Testamentet.[2][3][4] Texten bygger delvis på aposteln Paulus definition av kristen tro i Romarbrevets Rom 10:9 från 60-talet: ”Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad.” Klyftan mellan judendomen och den växande kristna rörelsen blev under 100-talet allt tydligare samtidigt som behovet av en kort sammanfattning av den kristna tron blev allt större bland annat för att tydliggöra avgränsningen mot andra religiösa rörelser som till exempel gnosticismen. Den apostoliska trosbekännelsen behöver inte, till skillnad från Paulus definition i Romarbrevet, den judiska religionens kontext för att vara begriplig för icke-judar.
Texten är belagd i ett par varianter, både på latin och koinégrekiska, före år 341 och fick sin slutgiltiga språkliga form under 700-talet. Den är okänd inom östkyrkan, där man enbart använder den Nicaenska trosbekännelsen. I Sverige förekommer två översättningar, en äldre och en nyare. Den nyare används dock inte av alla kyrkosamfund.
Moderna svenska versioner
| Svenska kyrkan | Katolska katekesen | Cecilia 2013 | |
|---|---|---|---|
| Vi tror på Gud Fader allsmäktig | Jag tror på Gud Fader allsmäktig, | Jag tror på Gud, den allsmäktige Fadern, | |
| himmelens och jordens skapare. | himmelens och jordens skapare. | himlens och jordens skapare. | |
| Vi tror ock på Jesus Kristus | Jag tror ock på Jesus Kristus, | Och på Jesus Kristus, | |
| hans enfödde Son, vår Herre, | hans enfödde Son, vår Herre, | hans ende Son, vår Herre, | |
| vilken är avlad av den Helige Ande | vilken är avlad av den Helige Ande, | som blev avlad genom den helige Ande, | |
| född av jungfru Maria, | född av jungfrun Maria, | föddes av jungfru Maria, | |
| pinad under Pontius Pilatus | pinad under Pontius Pilatus, | led under Pontius Pilatus, | |
| korsfäst, död och begraven | korsfäst, död och begraven, | korsfästes, dog och begravdes, | |
| nederstigen till dödsriket | nedstigen till dödsriket, | steg ner till dödsriket, | |
| på tredje dagen uppstånden ifrån de döda | på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, | uppstod på tredje dagen från de döda, | |
| uppstigen till himmelen | uppstigen till himmelen, | steg upp till himlen, | |
| sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, | sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, | sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida | |
| därifrån igenkommande till att döma levande och döda. | därifrån igenkommande till att döma levande och döda. | och skall komma därifrån för att döma levande och döda. | |
| Jag tror ock på den helige Ande, | Jag tror ock på den helige Ande, | Jag tror på den helige Ande, | |
| en helig allmännelig kyrka | den heliga, katolska kyrkan, allmännelig kyrka, | den heliga, katolska kyrkan, | |
| de heligas samfund, syndernas förlåtelse | de heligas samfund, syndernas förlåtelse, | de heligas gemenskap, syndernas förlåtelse, | |
| och ett evigt liv. | köttets uppståndelse och ett evigt liv. | köttets uppståndelse och det eviga livet. |
Svenska kyrkan
I Den svenska kyrkohandboken (Svenska kyrkans ritualhandbok) från 1986 återfinns den äldre översättningen, med ordet "katolsk" utbytt mot "allmännelig". Texten är också återgiven i första person plural ("Vi tror på...")
Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.
Vi tror ock på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad av den Helige Ande,
född av jungfrun Maria,
pinad under Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven,
nederstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande till att döma
levande och döda.
Vi tror ock på den helige Ande,
en helig, allmännelig kyrka,
de heligas samfund, syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse och ett evigt liv.
Nyare översättning
En nyare översättning med modernt språkbruk återfinns bland annat i Svenska Missionskyrkans kyrkohandbok från 2003.
Översättningen använd av svenskspråkiga församlingar i Finland
Inom Finlands evangelisk-lutherska kyrka är följande version den officiella på svenska:
Jag tror på Gud Fadern, den allsmäktige,
himmelens och jordens skapare
och på Jesus Kristus,
Guds ende son, vår Herre,
som blev avlad av den heliga Anden,
och föddes av jungfru Maria.
Led under Pontius Pilatus,
korsfästes, dog och begravdes,
steg ner till dödsriket,
uppstod på tredje dagen från de döda,
steg upp till himlarna,
sitter på Guds, den allsmäktige Faderns högra sida,
och skall komma därifrån för att döma levande och döda
och på den heliga Anden,
en helig, allmännelig kyrka,
de heligas gemenskap,
syndernas förlåtelse,
kroppens uppståndelse
och det eviga livet.
Vid läsande av trosbekännelsen inom Danska folkkyrkan låter man den föregås av en avsägelse av djävulen som på danska lyder: Vi forsager Djævelen og alle hans gerninger og alt hans væsen.[5]
| |||||||
Se även
Källor
[5] </references>
- ↑ Apostoliskt symbolum i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- ↑ Jack Rogers, Presbyterian Creeds (Westminster John Knox Press 1985), pp. 62-63 Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- ↑ ”James Orr: The Apostles' Creed, in International Standard Bible Encyclopedia”. Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20110622082715/http://www.reformed.org/documents/index.html?mainframe=http%3A%2F%2Fwww.reformed.org%2Fdocuments%2Fapostles_creed_orr.html.Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
- ↑ ”Apostles Creed”. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20150312193410/http://www.poee.org/documents/Other_Religions/Cult_of_the_One_God/apostles.htm.Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.
- ↑ 5,0 5,1 Boye, Anne. ”Trosbekendelsen” (på danska). Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20130322235105/http://www.folkekirken.dk/tro-og-liv/trosbekendelsen/.Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.