Koralernas konung: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
Melodins tidigaste kända ursprung är komponerat av [[Hans Sachs]] <ref>Sv. psalmb. 1986 anger att texten är av Hans Sachs och P Nicolai</ref>, ledaren för Mästersångarna i Nürnberg. Philipp Nicolai gjorde en bearbetning av denna för sin utgåva. Den senare ofta använda bearbetningen och harmoniseringen är gjord av Johann Sebastian Bach. | Melodins tidigaste kända ursprung är komponerat av [[Hans Sachs]] <ref>Sv. psalmb. 1986 anger att texten är av Hans Sachs och P Nicolai</ref>, ledaren för Mästersångarna i Nürnberg. Philipp Nicolai gjorde en bearbetning av denna för sin utgåva. Den senare ofta använda bearbetningen och harmoniseringen är gjord av Johann Sebastian Bach. | ||
== Användning == | |||
Den används första gången i en svensk koralbok i [[J C F Haeffner]]s [[Haeffners koralbok (1808)|koralbok 1808]] | Den används första gången i en svensk koralbok i [[J C F Haeffner]]s [[Haeffners koralbok (1808)|koralbok 1808]] | ||
| Rad 15: | Rad 16: | ||
* [[Herrens röst i Sion ljuder]] (1921 nr 566, 1940 nr 236) | * [[Herrens röst i Sion ljuder]] (1921 nr 566, 1940 nr 236) | ||
=== Varianter === | |||
Melodin har använts som tema till eller legat till grund för bland andra följande kompositioner: | Melodin har använts som tema till eller legat till grund för bland andra följande kompositioner: | ||
* [[Johann Sebastian Bach]]: Använde både texten och melodin i många kompositioner, från enkla orgelvariationer till stora orkesterverk, till exempel: | * [[Johann Sebastian Bach]]: Använde både texten och melodin i många kompositioner, från enkla orgelvariationer till stora orkesterverk, till exempel: | ||
Versionen från 23 juni 2024 kl. 17.27
Koralernas konung är en melodi av Philipp Nicolai ur psalmboken Freuden Spiegel dess ewigen Lebens, 1599.
Nicolais originaltext är Wachet auf, ruft uns die Stimme, baserad på Matt 25:1–13, liknelsen om de tio jungfrurna. (10 jungfrur ska möta en brudgum, 5 tar med sig olja till lamporna, de andra fem gör det inte. Alla somnar i väntan. Vid midnatt kommer brudgummen och bara de med ljus i lamporna får delta i firandet. Sensmoral: Var vaken eftersom ingen vet när stunden kommer.)
Melodins tidigaste kända ursprung är komponerat av Hans Sachs [1], ledaren för Mästersångarna i Nürnberg. Philipp Nicolai gjorde en bearbetning av denna för sin utgåva. Den senare ofta använda bearbetningen och harmoniseringen är gjord av Johann Sebastian Bach.
Användning
Den används första gången i en svensk koralbok i J C F Haeffners koralbok 1808
Melodin används i svenska psalmböcker bland annat till:
- Väktarns rop i natten skallar, nr 632 i 1986 års psalmbok, översättning av Nicolais originaltext Wachet auf,... till svenska av Britt G Hallqvist 1984.
- Vakna upp! en stämma bjuder, nr 496 i 1819 års psalmbok och som nr 317 i 1986 års psalmbok.
- Höga majestät, nr 3 i 1819 års psalmbok och 1940 års koralbok med text av Samuel Hedborn och nr 329 i 1986 som variant.
- Förrän mänskostämmor hördes (1819 nr 34, 1940 nr 141) originaltext av J.A. Cramer, bearbetning Johan Olof Wallin
- Herrens stad har fasta grunder (1921 nr 536, 1940 nr 244)
- Herrens röst i Sion ljuder (1921 nr 566, 1940 nr 236)
Varianter
Melodin har använts som tema till eller legat till grund för bland andra följande kompositioner:
- Johann Sebastian Bach: Använde både texten och melodin i många kompositioner, från enkla orgelvariationer till stora orkesterverk, till exempel:
- Orgelharmonisering av melodin
- Koral BWV 140.4 (här i pianoarrangemang, notera psalmmelodin i basstämman). Koralen är avsedd för 27:e söndagen efter Trefaldighet.
- Koral BWV 645 (mp3-fil) (Koralen BWV 140.4 i orgelarrangemang, notera psalmmelodin i en understämma) Arrangemanget ingår som nr 1 i samlingen Schübler Koralen.
- Max Reger: Fantasi över koralen "Wachet auf, ruft uns die Stimme", op.52:2
Källor
- ↑ Sv. psalmb. 1986 anger att texten är av Hans Sachs och P Nicolai