Den svenska psalmboken (1526): Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 2: | Rad 2: | ||
Denna psalmbok, eller kanske snarare psalmhäfte, finns inte bevarad. Ett bevis vi har för dess existens är följande svar på ett klagomål till kung Gustav Vasa från dalarna: <br> | Denna psalmbok, eller kanske snarare psalmhäfte, finns inte bevarad. Ett bevis vi har för dess existens är följande svar på ett klagomål till kung Gustav Vasa från dalarna: <br> | ||
''"Om the suenska visor eller sånger forundrar :h: nade ath thet straffas i Stocholm, effther thet ær sider cringom alth rikit j alla soknakirker, ath man plæger ther quæda på suensko och låffua gudh, oc ær jw så gotth ath thet sker på vårth egiet mål thet wij forstå, som på latina thet man doch inthet forstår.'' <br> | ''"Om the suenska visor eller sånger forundrar :h: nade ath thet straffas i Stocholm, effther thet ær sider cringom alth rikit j alla soknakirker, ath man plæger ther quæda på suensko och låffua gudh, oc ær jw så gotth ath thet sker på vårth egiet mål thet wij forstå, som på latina thet man doch inthet forstår.'' <br> | ||
skriver Gustav Vasa den 14 maj 1527 enligt [[Henrik Schück]]: [ | skriver Gustav Vasa den 14 maj 1527 enligt [[Henrik Schück]]: [http://runeberg.org/samlaren/1891/0009.html Våra älsta psalmböcker] | ||
[[Olaus Petri]] gav 1526 ut ett flertal andra skrifter, [[Nya Testamentet (1526)|Nya Testamentet]], de första protestantiska skrifterna tryckta i Sverige, och man har därför antagit att psalmhäftet inte kan vara tryckt tidigare än så. | [[Olaus Petri]] gav 1526 ut ett flertal andra skrifter, [[Nya Testamentet (1526)|Nya Testamentet]], de första protestantiska skrifterna tryckta i Sverige, och man har därför antagit att psalmhäftet inte kan vara tryckt tidigare än så. |
Versionen från 27 september 2021 kl. 11.20
Suenska visor eller sånger är den första psalmboken som utgivits på svenska, 1526.
Denna psalmbok, eller kanske snarare psalmhäfte, finns inte bevarad. Ett bevis vi har för dess existens är följande svar på ett klagomål till kung Gustav Vasa från dalarna:
"Om the suenska visor eller sånger forundrar :h: nade ath thet straffas i Stocholm, effther thet ær sider cringom alth rikit j alla soknakirker, ath man plæger ther quæda på suensko och låffua gudh, oc ær jw så gotth ath thet sker på vårth egiet mål thet wij forstå, som på latina thet man doch inthet forstår.
skriver Gustav Vasa den 14 maj 1527 enligt Henrik Schück: Våra älsta psalmböcker
Olaus Petri gav 1526 ut ett flertal andra skrifter, Nya Testamentet, de första protestantiska skrifterna tryckta i Sverige, och man har därför antagit att psalmhäftet inte kan vara tryckt tidigare än så.
Ett annat bevis är att tre psalmer i den danska Malmöpsalmboken från 1528 explicit anges vara "udtagne aff thet Swenske Exemplar".
Vidare har man identifierat flera psalmer i Malmöpsalmboken 1528, Aftensang (1529) och Malmöpsalmboken (1533) som översättningar från den svenska psalmboken av 1526. Schück antar att de första 10 psalmerna från 1530 års psalmbok ingick i 1526 års psalmbok.
Sverker Ek gör en noggrannare rekonstruktion och kommer fram till att följande 8 psalmer bör ha ingått:[1]
- O Fadher wåår barmhertigh och godh
- THen som wil en Christen heta
- O Jesu Christ som mandom togh
- O Herre gudh aff himmelrich
- Wij troo på alzmectig gudh
- Vij som leffue på werlden här
- Uar gladh tu helga Christenheet
- EEn iomfru födde jtt barn j dagh (endast första strofen)
Nr 1–4 återfinns i Malmöpsalmboken (1529), nr 6–7 i Aftensang (1529) och nr 5 och 8 i Malmöpsalmboken (1533). Nr 1–3 är författade av Olaus Petri. Nr 4–8 anses vara översatta av Olaus Petri[2][3] eller hans yngre bror Laurentius Petri Nericius.[4]
Källor
- ↑ Sverker Ek Våra första psalmböcker, s. 1–24]
- ↑ Referensfel: Ogiltig
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetEk
- ↑ Lövgren, sp. 400–401
- ↑ Högmarck