Tryckerier i Sverige: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 41: | Rad 41: | ||
* [[Biskop Brasks tryckeri]] i Söderköping, upprättat av [[biskop]] [[Hans Brask]], 1523 med föreståndaren prästen [[Olaus Ulrici]]. | * [[Biskop Brasks tryckeri]] i Söderköping, upprättat av [[biskop]] [[Hans Brask]], 1523 med föreståndaren prästen [[Olaus Ulrici]]. | ||
Dessa avvecklades 1526 av Gustav Vasa eftersom han ville ta kontroll över informationskanaler. Efter reformationen fanns: | Dessa avvecklades 1526 av Gustav Vasa eftersom han ville ta kontroll över informationskanaler. Efter reformationen fanns: | ||
* [[Kungliga tryckeriet]], [[Georg Richolff]], Pedersen, [[Nils Wankijf]] | * [[Kungliga tryckeriet]], [[Georg Richolff]], [[Claes Pedersen]], [[Nils Wankijf]] | ||
* [[Västerås boktryckeri]], inrättat av [[biskop]] [[Johannes Rudbeckius]], i november 1621. | * [[Västerås boktryckeri]], inrättat av [[biskop]] [[Johannes Rudbeckius]], i november 1621. | ||
* [[Strängnäs boktryckeri]], inrättat av [[biskop]] [[Laurentius Petri Gothus]] 1622. | * [[Strängnäs boktryckeri]], inrättat av [[biskop]] [[Laurentius Petri Gothus]] 1622. | ||
Versionen från 27 september 2021 kl. 10.40
En översikt över tryckerier i Sverige i äldre tid.
Tryckare
- Johann Snell
- Bartholomaeus Ghotan
- Pofwel Grijs tryckeri i Uppsala 1513-19, 1510-19 enligt [1]
- Prästen Olaus Ulrici, föreståndare för biskop Brasks tryckeri i Söderköping
- Gustaf Vasas kungliga tryckeriet i Stockholm, inrättat 1525 för Georg Richolff för tryckningen av Nya Testamentet 1526.
- Claes Pedersen, sannolikt Richolffs efterträdare i kungliga tryckeriet från 1528
- Tryckeri i Uppsala från 1540 för Georg Richolff för tryckningen av 1541 års kompletta Gustaf Vasas Bibel
- Amund Laurentsson, 1543-75
- Torbjörn Tidemansson
- Eskil Mattson får i maj 1613, av kung Gustav II Adolf, privilegiet till Akademiboktryckeriet i Uppsala att trycka läroböcker för hela Sverige.
- Johannes Pauli övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
- Henrik Curio övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
- Henrik Keyser d.ä. övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala 1675
- Henrik Keyser d.y. övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala 1685
- Aron Holm övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala 1716
- Evald Ziervogel övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
- Andreas Gutterwitz
- Anund Olofsson Helsing, kunglig boktryckare 1604-10
- Christoffer Reussner från Rostock, kunglig boktryckare 1611—35
- Ignatius Meurer
- Georg Burchardi
- Natanael Goldenau
- Peter Momma
- Henrik Fougt
- Johan Laurentius Horrn
- J S Ekmansson
- Jacob Johann Köhler
- Carl Müller, första litograftryckeriet i Sverige, tillsammans med Ludvig Fehr, 1817
- Ludvig Fehr, första litograftryckeriet i Sverige, tillsammans med Carl Müller
- N.M. Lindh
Tryckerier
Under 1400-talet framställdes, såvitt man vet, endast 15 alster, 13 i Stockholm och ett vid vardera Vadstena och Mariefreds kloster. I det katolska Sverige under 1500-talet fanns flera tryckerier: Mariefred, Vadstena kloster, Uppsala och Söderköping.
- Johann Snells tryckeri
- Bartholomaeus Ghotans tryckeri i Stockholm, 1487-88.
- Akademiboktryckeriet i Uppsala, etablerat 1510 av Pofwel Grijs. Det används till ca 1542, varefter Uppsala saknar tryckeri till i maj 1613, då Eskil Mattson inrättar ett nytt tryckeri åt kung Gustav II Adolf.
- Biskop Brasks tryckeri i Söderköping, upprättat av biskop Hans Brask, 1523 med föreståndaren prästen Olaus Ulrici.
Dessa avvecklades 1526 av Gustav Vasa eftersom han ville ta kontroll över informationskanaler. Efter reformationen fanns:
- Kungliga tryckeriet, Georg Richolff, Claes Pedersen, Nils Wankijf
- Västerås boktryckeri, inrättat av biskop Johannes Rudbeckius, i november 1621.
- Strängnäs boktryckeri, inrättat av biskop Laurentius Petri Gothus 1622.
- Kalmar boktryckeri, inrättat 1626.
- Linköpings boktryckeri, inrättat 1635.
- Nyköpings boktryckeri, inrättat 1645.
- Lunds boktryckeri, inrättat 1663.
- Visingsö boktryckeri, inrättat av Per Brahe d.y., 1666, med Johannes Kankel från Pommern som föreståndare, 1666-85. Tryckeriet tryckte 35 skrifter.
- Müllers boktryckeri, Sveriges första litografi-tryckeri, 1817
- N.M. Lindhs boktryckeri i Örebro
- Burchardii boktryckeri, skingrades 1708
- Enaeus' boktryckeri, införlivades med Werners boktryckeri när Enaeus dog 1710
- Eberdtz boktryckeri
- Natanael Goldenaus boktryckeri
- Grefingska tryckeriet, ärvdes av Peter Momma som överlät det på Henrik Fougt
- Wankijfs boktryckeri, Nils Wankijf
- Keysers boktryckeri
- Johan Laurentius Horrns tryckeri
- Aron Holms boktryckeri, övertog Keysers boktryckeri 1716 under egen firma.
- Werners boktryckeri bildades 1705 av J.H. Werner ur Wankijfs boktryckeri som han lett flera år tidigare.
I Finland
- Åbo boktryckeri, universitetet, inrättat samtidigt med universitetet, 1642. Dess förste föreståndare var Peder Wald, som tidigare förestått tryckerier i Uppsala och Västerås. Här trycktes mest akademisk litteratur på latin och Manuale finnonicum, 1646-47, ett religiöst verk.
- Åbo boktryckeri, Gezelius, inrättat av biskop Johannes Gezelius d.ä., ca 1667. Efter honom övertogs boktryckeriet av hans son Johannes Gezelius d.y.. Man tryckte bl.a. den finska bibeln, 1685.
- Viborgska boktryckeriet, inrättat 1688 men förstördes av ryssarna under den stora ofreden (1713-1721).
- Viborgska boktryckeriet, 1815
- Finska Litteratur-sällskapets tryckeri i Helsingfors. Fanns 1857
Källor
- Nordisk Familjebok: Boktryckarkonst
- Collijn: "Det svenska boktryckets historia under medeltiden och vasatiden"
- Försök till Historia om Sveriges Boktryckerier, Första häftet, tiden före 1700
- ↑ NF, 1905, sp 973