Martini, Olaus: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 19: | Rad 19: | ||
Olaus Martini var son till [[biskop]]en [[Martinus Olai Gestritius]] och Kristina Månsdotter, och härstammade via sin farmor [[Karin Andersdotter Grubb]] från [[Bureätten]]. Han studerade i Uppsala och från 1578 i [[Rostock]]bland andra tillsammans med [[Nicolaus Olai Bothniensis]] och [[Matthias Marci]].<ref>Se [http://purl.uni-rostock.de/matrikel/100034227 registrering av Olaus Martini] i [[Rostocker Matrikelportal]]</ref> I egenskap av [[ramism|ramist]] företrädde han en [[humanism|humanistisk]] [[reformation]] och arbetade för [[folkbildning]] genom att främja [[katekesen]]s användning, och fick ett stort inflytande över [[Johan Skytte]] som studerade för honom. | Olaus Martini var son till [[biskop]]en [[Martinus Olai Gestritius]] och Kristina Månsdotter, och härstammade via sin farmor [[Karin Andersdotter Grubb]] från [[Bureätten]]. Han studerade i Uppsala och från 1578 i [[Rostock]]bland andra tillsammans med [[Nicolaus Olai Bothniensis]] och [[Matthias Marci]].<ref>Se [http://purl.uni-rostock.de/matrikel/100034227 registrering av Olaus Martini] i [[Rostocker Matrikelportal]]</ref> I egenskap av [[ramism|ramist]] företrädde han en [[humanism|humanistisk]] [[reformation]] och arbetade för [[folkbildning]] genom att främja [[katekesen]]s användning, och fick ett stort inflytande över [[Johan Skytte]] som studerade för honom. | ||
Olaus Martini | == Liturgistriderna == | ||
Olaus Martini författade, tillsammans med [[Matthis Marci]] och präster i Strängnäs stift, 1587 ''[[Confessio Strengnesis]]'' i vilken [[Johan III:s liturgiska strid|Johan III:s liturgi]] fördömdes. Under [[Uppsala möte (1593)]], där det bland annat beslutades att endast [[lutherdom]] var tillåten, visade han sig kraftfull, men tackade nej 1593 till den påföljande utnämningen till [[biskop]] i [[Växjö stift|Växjö]], och blev i stället kyrkoherde i [[S:t Nicolai församling]] i Nyköping senast 1 nov 1594, då han fick tid att ägna sig åt uppdragen som medlem i kommissionen för kyrkohandbokens reformering. Denna reformation misshagade Karl IX, vilket var upptakten till en strid, där Olaus anklagade den [[Aristoteles|aristoteliske]] kungen för [[kalvinism]], en förbjuden lära, men delvis bottnade osämjan och dispyterna om makten över kyrkan. Karl IX:s tyske hovpredikant [[Theodor Micronius]] fördömdes av Olaus Martini 1602, och prästerna krävde att han skulle landsförvisas. Striden emellan Karl IX och Olaus Martini var dock mycket allvarlig, och skulle vara hela livet. I korta drag kan den sammanfattas med att Olaus såg den [[augsburgska bekännelsen]] som auktoritet, men Karl IX, påverkad av de filosofiska och politiska idéer som grundade upplysningen och hade rötter i [[skolastik]]en, Bibeln och förnuftet. | |||
Den 8 juli 1600 valdes Martini till ärkebiskop, vilket berodde på att lutherdomen blev alltmer [[ortodox]]. Han vigdes den 16 augusti 1601, sent bl.a. pga krig, av [[Petrus Kenicius]]. Som sådan införde han lagen om att kyrkan skulle föra kyrkoböcker, vilka släktforskare idag använder som källor. Dessutom författade han några psalmer, översatte [[Martin Luther|Luthers]] ''[[Af Himmels högd jagh kommen är]]'' vars kortare variant blev ''[[Ett barn är fött på denna dag]],'' samt skrev en läkarbok. Med Olaus Martini är det slående vilken makt ärkebiskopen hade; han hade myndighet att tillrättavisa kungen och ställa krav på hur riket skulle styras. När Karl IX skulle krönas 1607 försökte prästerskapet avtvinga honom en kungaförsäkran om att följa augsburgska bekännelsen och Uppsala mötes beslut, men kungen lyckades dock manövrera dem. Han vigdes i [[Uppsala domkyrka]] av Olaus Martini. | Den 8 juli 1600 valdes Martini till ärkebiskop, vilket berodde på att lutherdomen blev alltmer [[ortodox]]. Han vigdes den 16 augusti 1601, sent bl.a. pga krig, av [[Petrus Kenicius]]. Som sådan införde han lagen om att kyrkan skulle föra kyrkoböcker, vilka släktforskare idag använder som källor. Dessutom författade han några psalmer, översatte [[Martin Luther|Luthers]] ''[[Af Himmels högd jagh kommen är]]'' vars kortare variant blev ''[[Ett barn är fött på denna dag]],'' samt skrev en läkarbok. Med Olaus Martini är det slående vilken makt ärkebiskopen hade; han hade myndighet att tillrättavisa kungen och ställa krav på hur riket skulle styras. När Karl IX skulle krönas 1607 försökte prästerskapet avtvinga honom en kungaförsäkran om att följa augsburgska bekännelsen och Uppsala mötes beslut, men kungen lyckades dock manövrera dem. Han vigdes i [[Uppsala domkyrka]] av Olaus Martini. | ||
Versionen från 14 augusti 2022 kl. 06.32
| Ärkebiskop Martini, Olaus | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Uppsala stift |
| Period | 1601–1609 |
| Företrädare | Nicolaus Olai Bothniensis |
| Efterträdare | Petrus Kenicius |
| Biskopsvigd | 16 augusti 1601 av Petrus Kenicius |
| Född | 1557 |
| Död | 17 mars 1609 Uppsala |
Olaus Martini, född 1557 i Uppsala, död där 17 mars 1609, var en svensk ärkebiskop.
Biografi
Olaus Martini var son till biskopen Martinus Olai Gestritius och Kristina Månsdotter, och härstammade via sin farmor Karin Andersdotter Grubb från Bureätten. Han studerade i Uppsala och från 1578 i Rostockbland andra tillsammans med Nicolaus Olai Bothniensis och Matthias Marci.[1] I egenskap av ramist företrädde han en humanistisk reformation och arbetade för folkbildning genom att främja katekesens användning, och fick ett stort inflytande över Johan Skytte som studerade för honom.
Liturgistriderna
Olaus Martini författade, tillsammans med Matthis Marci och präster i Strängnäs stift, 1587 Confessio Strengnesis i vilken Johan III:s liturgi fördömdes. Under Uppsala möte (1593), där det bland annat beslutades att endast lutherdom var tillåten, visade han sig kraftfull, men tackade nej 1593 till den påföljande utnämningen till biskop i Växjö, och blev i stället kyrkoherde i S:t Nicolai församling i Nyköping senast 1 nov 1594, då han fick tid att ägna sig åt uppdragen som medlem i kommissionen för kyrkohandbokens reformering. Denna reformation misshagade Karl IX, vilket var upptakten till en strid, där Olaus anklagade den aristoteliske kungen för kalvinism, en förbjuden lära, men delvis bottnade osämjan och dispyterna om makten över kyrkan. Karl IX:s tyske hovpredikant Theodor Micronius fördömdes av Olaus Martini 1602, och prästerna krävde att han skulle landsförvisas. Striden emellan Karl IX och Olaus Martini var dock mycket allvarlig, och skulle vara hela livet. I korta drag kan den sammanfattas med att Olaus såg den augsburgska bekännelsen som auktoritet, men Karl IX, påverkad av de filosofiska och politiska idéer som grundade upplysningen och hade rötter i skolastiken, Bibeln och förnuftet.
Den 8 juli 1600 valdes Martini till ärkebiskop, vilket berodde på att lutherdomen blev alltmer ortodox. Han vigdes den 16 augusti 1601, sent bl.a. pga krig, av Petrus Kenicius. Som sådan införde han lagen om att kyrkan skulle föra kyrkoböcker, vilka släktforskare idag använder som källor. Dessutom författade han några psalmer, översatte Luthers Af Himmels högd jagh kommen är vars kortare variant blev Ett barn är fött på denna dag, samt skrev en läkarbok. Med Olaus Martini är det slående vilken makt ärkebiskopen hade; han hade myndighet att tillrättavisa kungen och ställa krav på hur riket skulle styras. När Karl IX skulle krönas 1607 försökte prästerskapet avtvinga honom en kungaförsäkran om att följa augsburgska bekännelsen och Uppsala mötes beslut, men kungen lyckades dock manövrera dem. Han vigdes i Uppsala domkyrka av Olaus Martini.
Martinus gifte sig den 14 aug 1586 med Ragnhild Håkansdotter [22 dec 1561 - 23 mars 1653) blev far till Martinus Olai Nycopensis och fyra döttrar som gifte sig med Martinus Gestrinius, Simon Olai Nauclerus, Nicolaus Molerus. Dottern Kristina var först gift med Elias Rhalambius och sedan med Samuel Andreæ Grubb. [2]
Källor
- ↑ Se registrering av Olaus Martini i Rostocker Matrikelportal
- ↑ Svenska akademien handlingar från år 1886, Stockholm 1904, s. 254
