Guidning i Psalmboksmuseet

Gården Krokens historia

Sidan är inte färdig än

Handout [Psalmboks- och Bibelmuseet på Kroken, ett litet kom-ihåg]

Välkomna till Sveriges enda Psalmboks- och Bibel-museum. Såväl besök som guidning är kostnadsfria. Museet har ca 1800 psalmböcker och en stor mängd koralböcker från 32 olika samfund samt ett par hundra biblar, både "av konungen godkända" och fristående utgivningar.

Jag guidar om svensk kulturhistoria från 1500-talet och framåt, inte religion i sig.

Martin Luther var en av grundarna av den evangeliskt-lutherska tro som är den Svenska Kyrkans tro. Några av hans grundstenar är att församlingen skulle vara med och sjunga, inte bara kören i koret som oftast sjöng på latin, obegripligt för de flesta. Han menade också att var och en skulle bilda sig en egen uppfattning om bibeln. Till dessa ändamål behövdes både bibel och psalmer på det egna språket, i hans fall tyska.

Psalmböcker

Luther och Olaus Petri

Luther började tidigt översätta latinska psalmer och författa nya psalmer. Han komponerade egna melodier, eller bearbetade folkmelodier, till psalmerna. Redan 1524 utkommer en liten bok med psalmer på tyska och de närmaste åren ges det ut ett flertal nya psalm- och sångböcker på tyska.
Redan ett par år efter Luthers första psalmbok utges den första psalmboken på svenska. Det var år 1526, den hette Suenska visor eller sånger och finns omtalad bl.a. i brev från Gustav Vasa, men inget exemplar finns kvar idag. Enligt forskaren Sverker Ek innehöll den åtta psalmer, varav alla åtta finns i 1695 års psalmbok och tre i vår nuvarande psalmbok från 1986. Sannolikt har bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri Nericius översatt de flesta och skrivit tre.

Flera olika lokala

• Andra utgåvan ges ut 1530 med namnet Någre Gudhelige Wijsor och innehåller tio psalmer. Nr 1-7 och 10 fanns i 1526.
  
• Tredje utgåvan kommer 1536 och har redan då 45 psalmer. Av dessa finns fortfarande nitton stycken kvar i vår nuvarande psalmbok från 1986. Böckerna saknar uppgifter om författare/översättare och melodier. De utges inom ett begränsat område och är inte avsedda för hela riket.
• 1582 utkommer en psalmbok i Uppsala
• 1645 utkommer en psalmbok i Uppsala
• 1650 utkommer Göteborgspsalmboken
• 1688 återfinns psalmboken Andelige Psalmer och Lofsånger i en bibel från Wankijfs boktryckeri.

Alla dess och flera har utgivits i begränsade upplagor med begränsad spridning.

Första gemensamma 1694/95/97

Den 5 december 1691 fick Jesper Swedberg kung Karl XI:s uppdrag att tillsammans med assessor Urban Hjärne, prosten i Mora Jacob Boëthius och Johannes Laurentii Barchius utarbeta en ny, för Sverige gemensam psalmbok. De hittills utgivna hade haft en begränsad utgivning. 1693 kom första förlaget och 1694 det andra, en utgåva som trycktes på Burchardi tryckeri av faktorn Johan Jacob Genath och bekostades av Swedberg själv. Den innehöll 483 psalmer, många bearbetade eller kopierade från psalmböcker under senare delen av 1600-talet.

Dock blev denna utgåva inte godkänd av biskoparna. Den ansågs för pietistisk och delvis kättersk. Swedberg lindrade delvis sin förlust genom att exportera delar av upplagan till svenska församlingar i Amerika.

Swedbergs psalmbok togs dock som utgångspunkt för en revision som innebar att man refuserade åttioen psalmer, lade till elva nya och gjorde många ändringar i många psalmer - Se lars Högmarcks Psalmopoeographia.

Psalmboken gavs utt 1695 och blev den första svenska gemensamma psalmboken. Den trycktes i ganska stor upplaga och har tryckts om i åtskilliga upplagor, huvusakligen fram till 1819, då nästa utgåva av Svenska Kyrkans psalmbok kommer ut. Men även efter 1819 trycks 1695 års psalmbok av flera frikyrkliga samfund. Bl a. av bodellisterna i Norrland så sent som 1973.

Pietism och herrnhutism

Pietism

Nåd, helgelse, passion.

Herrnhutism

Sår- och blodsdyrkan

Tillägg 1921

Kyrkomötet, riksdagens skrivelse, kungens beslut.

Kvinnliga psalmförfattare

Biblar

Svenska kyrkan

Luthers översättning av Nya Testamentet trycktes 1522 och redan fyra år senare utkom NT på svenska, 1526.

Frikyrkliga och samfundslösa

• Fribaptism: Helge Åkesons Bibel 1911
• Jehovas Vittnen: Nya Världens Bibel