Gustafson, Emil: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
Rad 4: Rad 4:
Han var bondson från Kräcklinge och som vuxen bosatt i Hardemo, Örebro län. Han studerade vid en [[lantbruksskola]] utanför Ulricehamn med ett påbyggnadsår i Västmanland men måste avbryta skolan på grund av sjukdom. Vid 16 års ålder var han verksam som söndagsskollärare och [[evangelist]] inom [[Helgelseförbundet]].
Han var bondson från Kräcklinge och som vuxen bosatt i Hardemo, Örebro län. Han studerade vid en [[lantbruksskola]] utanför Ulricehamn med ett påbyggnadsår i Västmanland men måste avbryta skolan på grund av sjukdom. Vid 16 års ålder var han verksam som söndagsskollärare och [[evangelist]] inom [[Helgelseförbundet]].


Flera av hans predikningar finns utgivna i skrift.[[#1|¹]] Hans signatur är '''E. G-n'''. Han gav från 1892 ut sin egen sångbok ''Hjärtesånger''. Den utökades efterhand och den femte upplagan av [[Hjärtesånger (1895)]], med 260 sånger och en onumrerad text under rubriken ''Evangelisten''.  
Flera av hans predikningar finns utgivna i skrift.[[#1|¹]] Hans signatur är '''E. G-n'''. Han gav från 1892 ut sin egen sångbok ''[[Hjärtesånger]]''. Den utökades efterhand och den femte upplagan av [[Hjärtesånger (1895)]], med 260 sånger och en onumrerad text under rubriken ''Evangelisten''.  


Han utgick han alltid från ett bibelcitat i sångdiktningen. Flera av hans texter togs med i [[Herde-Rösten (1892)]] och finns också representerad i [[Den svenska psalmboken (1986)]] och i flera frikyrkliga sångböcker som [[Segertoner (1930)]], [[Psalmer och Sånger (1987)]] (P&S), [[Frälsningsarméns sångbok (1990)]] (FA).
Han utgick han alltid från ett bibelcitat i sångdiktningen. Flera av hans texter togs med i [[Herde-Rösten (1892)]] och finns också representerad i [[Den svenska psalmboken (1986)]] och i flera frikyrkliga sångböcker som [[Segertoner (1930)]], [[Psalmer och Sånger (1987)]] (P&S), [[Frälsningsarméns sångbok (1990)]] (FA).
Rad 17: Rad 17:


Emil Gustafson var ogift.
Emil Gustafson var ogift.
==Sånger==
==Sånger==
"HS92" = [[Hjärtesånger (1892)]]
"HS92" = [[Hjärtesånger (1892)]]

Nuvarande version från 5 september 2022 kl. 13.26

Emil Gustafson

Emil Gustafson, född 12 juli 1862 i Kräcklinge i Närke, död 5 maj 1900, var en svensk predikant, mystiker och sångförfattare.

Biografi

Han var bondson från Kräcklinge och som vuxen bosatt i Hardemo, Örebro län. Han studerade vid en lantbruksskola utanför Ulricehamn med ett påbyggnadsår i Västmanland men måste avbryta skolan på grund av sjukdom. Vid 16 års ålder var han verksam som söndagsskollärare och evangelist inom Helgelseförbundet.

Flera av hans predikningar finns utgivna i skrift.¹ Hans signatur är E. G-n. Han gav från 1892 ut sin egen sångbok Hjärtesånger. Den utökades efterhand och den femte upplagan av Hjärtesånger (1895), med 260 sånger och en onumrerad text under rubriken Evangelisten.

Han utgick han alltid från ett bibelcitat i sångdiktningen. Flera av hans texter togs med i Herde-Rösten (1892) och finns också representerad i Den svenska psalmboken (1986) och i flera frikyrkliga sångböcker som Segertoner (1930), Psalmer och Sånger (1987) (P&S), Frälsningsarméns sångbok (1990) (FA).

Emil Gustafsons andlighet och författarskap var fokuserat på för lidande själar, som han hade förmåga att trösta. Inte minst hans sång "Hur underlig är du i allt vad du gör" är en klassiker inom lidandets andlighet. och bestämd av helgelserörelsens trosinriktning .

Gustafsons samlade skrifter utgavs i två små band. Han har särskilt sinne för mystikernas typiska allegorisering av Gamla Testamentet. Inom Flodbergskretsen och Smiths Vänner var han mycket avhållen, och hans främsta lärjunge i dagens svenska andlighet är Peter Halldorf.[källa behövs] Halldorfs son Joel Halldorf har disputerat på en avhandling om Gustafson.

Han har också kallats profet, på grund av sitt starka fördömande av den ytliga halleluja-andligheten som präglade svensk frikyrklighet redan på hans tid. Han var en stillhetens man, och det berättas att han en gång gjorde ett besök hemma hos någon, då han inte yttrade ett enda ord under hela besöket. Hans mest kända valspråk lyder "Den som har mycket att säga om sig själv har ännu inte sett Gud".

Han begravdes 15 maj 1900 på Kräcklinge kyrkogård i en grav där även föräldrarna Gustav Olsson (1822–1901) och Karolina Andersdotter (1834–1914) samt brodern Gottfrid Gustavsson (1878–1939) vilar.[1]

Emil Gustafson var ogift.

Sånger

"HS92" = Hjärtesånger (1892) "HS95" = Hjärtesånger (1895)

Bibliografi

  • Hjärtesånger för enskild och allmän uppbyggelse. Utgavs 1892 och bearbetades och utökades senare. Kom i 5:te uppl. 1895, Betlehemsstjärnans förlag, Kräklinge.
  • ¹ Emil Gustafsons Samlade skrifter i nio delar finns publicerade på Runeberg

Böcker om Emil Gustafson

  • Levande ord - Glimtar ur E. Gustafsons författarskap samlade av Stig Hällzon (född 1927), 2003,
  • Stig Abrahamsson (född 1915), Emil Gustafson, en Guds profet, 1948, nya upplagor 1961 och 1985,
  • Joel Halldorf,,, Av denna världen? Emil Gustafson, moderniteten och den evangelikala väckelsen, 2012"

Referenser

  1. ↑ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.

Externa länkar


Psalmtexter på Wikisource | Hymnologi | Samfund | Religiös Litteratur |
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Gustafson,_Emil&oldid=18619"