Rudbeck den äldre, Olof: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) m (Haeffner flyttade sidan Olof Rudbeck d.ä. till Rudbeck d.ä., Olof) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Olof Rudbeck d.ä., född 13 september 1630 i Västerås (döpt 12 december), död 17 september 1702 i Uppsala, var ett svenskt universalgeni. Han var son till biskopen i Västerås Johannes Rudbeckius (d.ä.) och hans andra hustru Magdalena Hising, samt far till bland annat Olof Rudbeck den yngre (1660–1740). | Olof Rudbeck d.ä., född 13 september 1630 i Västerås (döpt 12 december), död 17 september 1702 i Uppsala, var ett svenskt universalgeni. Han var son till biskopen i Västerås Johannes Rudbeckius (d.ä.) och hans andra hustru Magdalena Hising, samt far till bland annat Olof Rudbeck den yngre (1660–1740). | ||
{{Adlig | |||
|namn = Olof Rudbeck | |||
|bild = Olaus Rudbeck Sr (portrait by Martin Mijtens Sr, 1696).jpg | |||
|bildstorlek = | |||
|bildtext = Porträtt av [[Martin Mijtens den äldre]] (1696) | |||
|succession = [[Lista över rektorer för Uppsala universitet|Uppsala universitets rektor]] | |||
|ämbetstid = 1662, 1669, 1679 | |||
|utnämnd = | |||
|företrädare = [[Israel Bringius]] | |||
|efterträdare = [[Olaus Verelius]] | |||
|andra = <!-- andra titlar som inte förs in som succession --> | |||
|yrke =[[Naturforskare]], [[historiker]], [[professor]] i medicin | |||
|övrigt =<!-- andra arbeten --> | |||
<!-- andra uppgifter för arkitekt --> | |||
|Betydande_byggnader = | |||
|Betydande_projekt =''[[Gustavianum#Anatomiska teatern|Theatrum anatomicum]]'', en tornlik [[kupol]]byggnad ovanpå [[Gustavianum]] | |||
|Betydande_stilar = | |||
<!-- andra uppgifter för forskare --> | |||
|område =[[Medicinsk vetenskap]]<br>[[fornforskning]], [[botanik]], m.m. | |||
|institutioner =[[Uppsala universitet]] | |||
|doktorsavhandling = | |||
|doktorsavhandling_år = | |||
|handledare = [[Olaus Stenius]] | |||
|känd_för = [[Olof_Rudbeck_den_äldre#Upptäckare av lymfsystemet|Upptäckare av lymfsystemet]]<br>Byggde [[Gustavianum#Anatomiska teatern|anatomiska teatern]] och [[Linnéträdgården|botaniska trädgården i Uppsala]] | |||
|ämne =[[Medicin (vetenskap)|Medicin]], [[Historia]] | |||
|noterbara_verk = ''[[Atlantica]]'' och ''[[Campi elysii]]'' | |||
|ätt = [[Rudbeck]] | |||
|far = [[biskop]] [[Johannes Rudbeckius]] (d.ä.) | |||
|mor =Magdalena [[Hising]] | |||
|släktingar = | |||
|make_maka = Vendela Lohrman | |||
|giftdatum =1655 | |||
|giftplats = | |||
|barn = [[Olof Rudbeck den yngre]] | |||
|födelsedatum = [[13 september]] [[1630]] | |||
|födelseplats = [[Västerås]] | |||
|nationalitet = {{flaggbild|Sverige}} [[Svenskar|Svensk]] | |||
|utbildning = | |||
|alma_mater = | |||
|åtal = | |||
|dom =<!-- kan vara tex dom som ej lett till straff--> | |||
|straff =<!-- kan vara både dom och straff--> | |||
|dödsdatum = {{Död datum och ålder|1702|09|17|1630|9|13}} | |||
|dödsplats = [[Uppsala]] | |||
|dödsorsak = | |||
|begravningsplats = [[Uppsala domkyrka]] | |||
|grav = | |||
|grav_beskrivning = | |||
|extra_bild =Rudbeckbysten.jpg | |||
|extra_bild_text =Rudbecksbysten av [[Carl Eldh]] (1909) vid Gamla Anatomicum mot Munkgatan i Uppsala.<ref>[http://archive.is/http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/byggnadsminnen/byggnadsminnen-i-uppsala-lan/kv-munken/Pages/default.aspx Kvarteret Munken] från [[Länsstyrelsen i Uppsala län]]</ref> | |||
|namnteckning = | |||
|beskrivning_namnteckning = | |||
|sigill = | |||
|beskrivning_sigill = | |||
}} | |||
'''Olof [[Rudbeck]] d.ä.''', född [[13 september]] [[1630]] i [[Västerås]] (döpt 12 [[12 december|december]]), död [[17 september]] [[1702]] i [[Uppsala]], var ett svenskt [[universalgeni]]. Han var son till [[biskop]]en i Västerås [[Johannes Rudbeckius]] (d.ä.) och hans andra hustru Magdalena [[Hising]], samt far till bland andra [[Olof Rudbeck den yngre]] (1660–1740). | |||
Olof Rudbeck gifte sig 24 juni 1655 med Vendela Lohrman, dotter till justitieborgmästaren i Uppsala Tomas Lohrman och Helena Gustafsdotter samt syster till arkiatern, doktor Gustaf Lohrman, adlad [[Lohreman]]. | |||
Olof Rudbeck gjorde den första betydande svenska medicinska upptäckten med [[lymfkärl]]ssystemet, varigenom han, blott 23-årig, vann världsrykte.<ref>[http://www.adelsvapen.com/genealogi/Rudbeckius Olof Rudbeck den äldre (1630-1702).]</ref> Redan som 20-åring upptäckte han de fina [[Lymfatiska systemet|kärl]] som innehåller [[Lymfatiska systemet|lymfa]] och som senare fått namnet lymfkärl. Detta anses vara den första betydande vetenskapliga upptäckten i Sverige. Han anlade också en [[Linnéträdgården|botanisk trädgård vid Svartbäcken i Uppsala]], gav ut en katalog över dess växter, och fick ut studenterna från kammaren till naturen. | |||
Hans namn har dock även blivit förknippat med hans förhärligande och överdrivet fantasifulla skildring av Sveriges storhet i verket ''[[Atlantica]]'' som gjorde Sverige till gudarnas boning och alla större folkslags ursprung. Denna historieskrivningstradition, som kallas [[göticism]], var Rudbeck en av de främsta förkämparna för och han var en av den som drev det längst. | |||
== Ang musikalisk förmåga == | == Ang musikalisk förmåga == | ||
Stora förtjänster inom Uppsalas musikliv ska också tillskrivas Rudbeck. Han skapade ett akademiskt kapell, anskaffade nödiga instrument, lät även inköpa ett stort antal musikalier och musikteoretiska verk samt byggde om domkyrkoorgeln. Själv hade han en stark basröst, med vilken han bidrog vid festligheter i Uppsala. Ännu vid 67 års ålder provsjöng han alla koraler för den nya psalmboken, till vilken han och (huvudsakligen) [[Harald Vallerius]] satte musiken. Rudbeck hade under vistelsen i Nederländerna 1653–54 tagit undervisning i sång, instrumentalmusik och komposition. | Stora förtjänster inom Uppsalas musikliv ska också tillskrivas Rudbeck. Han skapade ett akademiskt kapell, anskaffade nödiga instrument, lät även inköpa ett stort antal musikalier och musikteoretiska verk samt byggde om domkyrkoorgeln. Själv hade han en stark basröst, med vilken han bidrog vid festligheter i Uppsala. Ännu vid 67 års ålder provsjöng han alla koraler för den nya [[Den svenska psalmboken (1697)|psalmboken]], till vilken han och (huvudsakligen) [[Harald Vallerius]] satte musiken. Rudbeck hade under vistelsen i Nederländerna 1653–54 tagit undervisning i sång, instrumentalmusik och komposition. | ||
För övrig biografi angående detta universalgeni som Olof Rudbeck d.ä. var, var god se biografin på [https://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Rudbeck_den_%C3%A4ldre Wikipedia] | För övrig biografi angående detta universalgeni som Olof Rudbeck d.ä. var, var god se biografin på [https://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Rudbeck_den_%C3%A4ldre Wikipedia] | ||
[[Kategori:Biografier]] | [[Kategori:Biografier]] | ||
Versionen från 13 april 2021 kl. 15.15
Olof Rudbeck d.ä., född 13 september 1630 i Västerås (döpt 12 december), död 17 september 1702 i Uppsala, var ett svenskt universalgeni. Han var son till biskopen i Västerås Johannes Rudbeckius (d.ä.) och hans andra hustru Magdalena Hising, samt far till bland annat Olof Rudbeck den yngre (1660–1740).
Olof Rudbeck d.ä., född 13 september 1630 i Västerås (döpt 12 december), död 17 september 1702 i Uppsala, var ett svenskt universalgeni. Han var son till biskopen i Västerås Johannes Rudbeckius (d.ä.) och hans andra hustru Magdalena Hising, samt far till bland andra Olof Rudbeck den yngre (1660–1740).
Olof Rudbeck gifte sig 24 juni 1655 med Vendela Lohrman, dotter till justitieborgmästaren i Uppsala Tomas Lohrman och Helena Gustafsdotter samt syster till arkiatern, doktor Gustaf Lohrman, adlad Lohreman.
Olof Rudbeck gjorde den första betydande svenska medicinska upptäckten med lymfkärlssystemet, varigenom han, blott 23-årig, vann världsrykte.[1] Redan som 20-åring upptäckte han de fina kärl som innehåller lymfa och som senare fått namnet lymfkärl. Detta anses vara den första betydande vetenskapliga upptäckten i Sverige. Han anlade också en botanisk trädgård vid Svartbäcken i Uppsala, gav ut en katalog över dess växter, och fick ut studenterna från kammaren till naturen.
Hans namn har dock även blivit förknippat med hans förhärligande och överdrivet fantasifulla skildring av Sveriges storhet i verket Atlantica som gjorde Sverige till gudarnas boning och alla större folkslags ursprung. Denna historieskrivningstradition, som kallas göticism, var Rudbeck en av de främsta förkämparna för och han var en av den som drev det längst.
Ang musikalisk förmåga
Stora förtjänster inom Uppsalas musikliv ska också tillskrivas Rudbeck. Han skapade ett akademiskt kapell, anskaffade nödiga instrument, lät även inköpa ett stort antal musikalier och musikteoretiska verk samt byggde om domkyrkoorgeln. Själv hade han en stark basröst, med vilken han bidrog vid festligheter i Uppsala. Ännu vid 67 års ålder provsjöng han alla koraler för den nya psalmboken, till vilken han och (huvudsakligen) Harald Vallerius satte musiken. Rudbeck hade under vistelsen i Nederländerna 1653–54 tagit undervisning i sång, instrumentalmusik och komposition.
För övrig biografi angående detta universalgeni som Olof Rudbeck d.ä. var, var god se biografin på Wikipedia