Düben-orgeln i Tyska Kyrkan: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Düben-orgeln''' byggdes 1608-9 av [[Paul Müller]] från Spandau i Tyskland, i [[tyska kyrkan S:t Gertrud]] i Stockholm. Den hade då 18 stämmor och fanns på övervåningen på läktaren som hade två våningar. Den utökades med 8 stämmor år 1625 av [[Georg Hermann]] & [[Philip Eisenmenger]]. Orgeln förbättrades och utökades 1647-51 av samma orgelbyggare, bl.a. utökades orgeln med sju stämmor. Orgelfasaden utfördes | '''Düben-orgeln''' byggdes 1608-9 av [[Paul Müller]] från Spandau i Tyskland, i [[tyska kyrkan S:t Gertrud]] i Stockholm. Den hade då 18 stämmor, fördelat på huvudverk, bröstverk och pedal. Den fanns på övervåningen på läktaren som hade två våningar. År 1622 byggdes orgeln ut och ett ryggpositiv ersatte bröstverket. | ||
Den utökades med 8 stämmor år 1625 av [[Georg Hermann]] & [[Philip Eisenmenger]]. Orgeln förbättrades och utökades 1647-51 av samma orgelbyggare, bl.a. utökades orgeln med sju stämmor, så år 1651 bestod orgeln av | |||
35 stämmor fördelade på huvudverk, öververk, ryggpositiv och pedal. Orgeln var utan jämförelse denna tids finaste orgelverk i Sverige. | |||
Orgelfasaden utfördes av stockholmsträsnidaren [[Mårten Redtmer]], (ca 1575-1655), som även snidade ornamenten till skeppet Wasa. Läktarfasaden byggdes 1647-49 av mästersnickaren [[Christoffer Wellendorph]] och dekorationen utfördes av [[Markus Hebel]] 1660-65. | |||
1625 kom [[Anders Düben d.ä.]] som organist till S:t Gertrud. Historiska källor hävdar att tyska kyrkan hade ett rikt musikliv vid denna tid och att Anders Düben var en mästare i orgelspel. Han blev senare [[hovkapellmästare]] och organist i [[Storkyrkan]]. | 1625 kom [[Anders Düben d.ä.]] som organist till S:t Gertrud. Historiska källor hävdar att tyska kyrkan hade ett rikt musikliv vid denna tid och att Anders Düben var en mästare i orgelspel. Han blev senare [[hovkapellmästare]] och organist i [[Storkyrkan]]. | ||
Versionen från 30 juli 2021 kl. 13.13
Düben-orgeln byggdes 1608-9 av Paul Müller från Spandau i Tyskland, i tyska kyrkan S:t Gertrud i Stockholm. Den hade då 18 stämmor, fördelat på huvudverk, bröstverk och pedal. Den fanns på övervåningen på läktaren som hade två våningar. År 1622 byggdes orgeln ut och ett ryggpositiv ersatte bröstverket. Den utökades med 8 stämmor år 1625 av Georg Hermann & Philip Eisenmenger. Orgeln förbättrades och utökades 1647-51 av samma orgelbyggare, bl.a. utökades orgeln med sju stämmor, så år 1651 bestod orgeln av 35 stämmor fördelade på huvudverk, öververk, ryggpositiv och pedal. Orgeln var utan jämförelse denna tids finaste orgelverk i Sverige.
Orgelfasaden utfördes av stockholmsträsnidaren Mårten Redtmer, (ca 1575-1655), som även snidade ornamenten till skeppet Wasa. Läktarfasaden byggdes 1647-49 av mästersnickaren Christoffer Wellendorph och dekorationen utfördes av Markus Hebel 1660-65.
1625 kom Anders Düben d.ä. som organist till S:t Gertrud. Historiska källor hävdar att tyska kyrkan hade ett rikt musikliv vid denna tid och att Anders Düben var en mästare i orgelspel. Han blev senare hovkapellmästare och organist i Storkyrkan.
Efter hans död tog sonen Gustaf Düben d.ä. över positionen i tyska kyrkan. I samband med en reparation av orgeln 1684, dokumenterade Gustav Düben orgelns register och andra detaljer. Efter det har orgeln åter utökats. Läktarfasaden byggdes 1650 och dekorerades av Markus Hebel [1].
Efter Gustav Dübens död, 1690, avtar intresset för orgeln, bland annat för att orgelns klangfärg blev mindre populär och orgeln monteras ned 1777. Komministern i Övertorneå Nils Wiklund, (1732-85), hade fördrivits från sin post på grund av en alltför hernhutiskt pietistisk inställning. Avskedet hävdes av Kungl. Maj:t den 16 mars 1779. Men Wiklund hade under stockholmsvistelsen umgåtts med herrnhutiska tankar i tyska kyrkan S:t Gertrud och fick där reda på att Dübeln-orgeln var till salu. Han inköpte den för 250 riksdaler som insamlats i hans hemförsamling Övertorneå. Han lät frakta den med båt till Haparanda hamn. Den var för stor för landtransport, så den delades mellan Övertorneå kyrka och Hietaniemi kyrka, som fick ryggpositivet.
1779 såldes orgeln till Övertorneå kyrka och anpassas till ett mindre kyrkorum. Ryggpositivet installerades i stället i Hedenäsets kyrka som en komplett orgel. Dessa orgeldelar fungerar även idag i dessa kyrkor.
Nuvarande orgeln
En rekonstruktion har byggts upp i tyska kyrkan och färdigställdes den 9 maj, 2004. En första rekonstruktion har byggts i Norrfjärdens kyrka 1997. Rekonstruktionen har utgått från originalorgeln som den tedde sig i mitten av 1680-talet. Arbetet är utfört av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad.
Orgeln har blivit reparerad flera gånger och har nu 35 stämmor. Öververket är gjort i Holland. Orgeln har fyra bälgar som är gjorda på ett gammalt sätt med många fållar.[2]
| Öververk C,D,E-c³ | Manual C,D,E-c³ | Ryggpositiv C,D,E-c³ | Pedal |
| Gedackt 8’ | Kvintadena 16' | Rörfleut 8' | Subbas 16' |
| Rörfleut 4’ | Principal 8' | Principal 4' | Borduna 16' |
| Oktava 2’ | Flachfleut 8' | Fleut 4' | Gedackt 8' |
| Kvinta 1’ | Gedackt 8' | Oktava 2' | Oktava 4' |
| Cymbal II | Oktava 4' | Kvinta 3' | Dulcian 8' |
| Vox humana | Spetsfleut 4' | Sesquialtera II | Trumpet 8' |
| Oktava 2' | Scharf III | Trumpet 4' | |
| Kvinta 3' | Fagott 16' | ||
| Mixtur III | Regal 8' | ||
| Trumpet 16' | Jungf Regal 8' | ||
| Trumpet 8' | Tremulant |