Koral: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
||
Rad 8: | Rad 8: | ||
* Nordisk Familjebok, Uggleupplagan (2:a), volym 14, spalt 1014 ff, 1911 | * Nordisk Familjebok, Uggleupplagan (2:a), volym 14, spalt 1014 ff, 1911 | ||
* [[Bra Böckers lexikon]], 1977 | * [[Bra Böckers lexikon]], 1977 | ||
* [http://www.abo.fi/~bsarelin/KJH_festskriftver2.htm Birgitta Sarelin om koralalternativ] | * [http://www.abo.fi/~bsarelin/KJH_festskriftver2.htm Birgitta Sarelin om koralalternativ i [[1986 års psalmbok]]] | ||
[[Kategori:Koralböcker]] | [[Kategori:Koralböcker]] | ||
[[Kategori:Kyrkomusik]] | [[Kategori:Kyrkomusik]] |
Nuvarande version från 6 augusti 2021 kl. 14.16
Koral (av latinets cantus choralis: körsång, latinets adjektiv av grekiskans χορός chorós „Chor“) är ursprungligen den enstämmiga liturgiska sången i den katolska kyrkan. Den fanns i olika former, t ex hymner, antifonier eller responsorier. Ursprunget till detta sångsätt anges vanligen vara biskop Ambrosius av Milano, under 4:e århundradet, och påven Gregorius I i Rom under 6:e århundradet, den s.k. Cantus Romanus, den gregorianska koralen.
Under 1400-talet vinner den fyrstämmiga sången inträde och de gregorianska melodierna blir ett underlag (cantus firmus) för kontrapunktiska bearbetningar.
Martin Luther använde i sin psalmdiktning på folkspråket dels gamla gregorianska melodier, dels folkliga andliga och världsliga vismelodier. I den reformerta kyrkan sjöngs tidigt rimmade franska psaltar-psalmer på enkla melodier som harmoniserades fyrstämmigt av Claude Goudimel.
Källor
- Nordisk Familjebok, Uggleupplagan (2:a), volym 14, spalt 1014 ff, 1911
- Bra Böckers lexikon, 1977
- Birgitta Sarelin om koralalternativ i 1986 års psalmbok