Pastoralutskottets psalmboksförslag (1809): Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
Rad 16: | Rad 16: | ||
== Arbetet == | == Arbetet == | ||
Redan efter fyra månader hade utskottet ett färdigt förslag, den | Redan efter fyra månader hade utskottet ett färdigt förslag, den 27/10 1809. Man anser att en ny psalmbok behövs. Den 7 november avgår en skrivelse från riksdagen till Kungl. Maj:t, som bifaller förslaget den 1 mars 1810. <br> | ||
* | Av [[1695 års psalmbok]] används bara 116 psalmer (av 413). Till grund för sitt arbete har man använt: | ||
* [[Upsala domkapitels psalmboksförslag (1793)]] <br> | |||
Privat utgivna förslag: <br> | |||
* [[Samuel Ödmann]], [[Ödmann, Försök till Kyrkosånger|Försök till Kyrkosånger]], flera upplagor från 1797 | |||
* [[Christofer Dahl]], Förslag Upsala 1807, 79 psalmer, de flesta omarbetningar av gamla psalmbokens eller 1793 års förslag. | |||
* [[O Linderholm]], [[Linderholm, Psalmboksförslag 1804|Förslag till Förbättring af Den Svenska Psalm-Boken]], 1804. | |||
* [[Johan Olof Wallin]] | |||
* [[Choraeus]] | |||
Som musikrådgivare hade fungerat herrar [[Pehr Frigel]] och [[J.C.F. Haeffner]]. | |||
Förslaget undertecknades av sju av ledamöterna. | |||
== Se Även == | == Se Även == |
Versionen från 20 augusti 2021 kl. 06.22
Riksdagen 1809 utsåg, på ärkebiskopen Lindbloms förslag en ny kommitté, det s.k. ecklesiastika pastoralutskottet
Ledamöter
Invalda med riksdagsprotoll 1809 [1]
- Carl von Rosenstein, biskop i Linköping
- Johan Adolf Tingstadius, biskop i Strängnäs
- Erik Forssén, prost, Upsala stift
- Johan Brantenberg, teol. lektor i Skara stift, avgick snart pga sjukdom
- Nils Hallström, amiralitets-superintendent i Lunds stift
Invalda på förslag av professor Wijkman (nästa dag)
- Gustaf Murray, hofpredikant, pastor primarius, sedermera ordensbiskop, biskop i Västerås, död 1825
- Per Samuel Drysén, hofpredikant, 1812 pastor primarius, död 1818
- Jan Janzon, biblioteksamanuens, sekreterare
- Matthias Stenhammar, teol dr, inträdde senare
Arbetet
Redan efter fyra månader hade utskottet ett färdigt förslag, den 27/10 1809. Man anser att en ny psalmbok behövs. Den 7 november avgår en skrivelse från riksdagen till Kungl. Maj:t, som bifaller förslaget den 1 mars 1810.
Av 1695 års psalmbok används bara 116 psalmer (av 413). Till grund för sitt arbete har man använt:
Privat utgivna förslag:
- Samuel Ödmann, Försök till Kyrkosånger, flera upplagor från 1797
- Christofer Dahl, Förslag Upsala 1807, 79 psalmer, de flesta omarbetningar av gamla psalmbokens eller 1793 års förslag.
- O Linderholm, Förslag till Förbättring af Den Svenska Psalm-Boken, 1804.
- Johan Olof Wallin
- Choraeus
Som musikrådgivare hade fungerat herrar Pehr Frigel och J.C.F. Haeffner.
Förslaget undertecknades av sju av ledamöterna.
Se Även
- Första förslaget Stockholm 1765-67
- Andra förslaget Upsala 1793
- Förra kommittén 1793
- Nästa kommitté 1811
Källor
- Albin Hildebrand, Svenska Kyrkans Psalmbokskomiteér och Psalmboksförslag under 1700-talet och början af 1800-talet., A.V. Carlsons förlag, Stockholm, 1884. Finns i museet
- ↑ Presteståndets protokoll 9 juni 1809