Tryckerier i Sverige: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 13: | Rad 13: | ||
Dessa avvecklades 1526 av Gustav Vasa eftersom han ville ta kontroll över informationskanaler. Efter reformationen fanns: | Dessa avvecklades 1526 av Gustav Vasa eftersom han ville ta kontroll över informationskanaler. Efter reformationen fanns: | ||
* [[Kungliga tryckeriet]], [[Georg Richolff]], [[Claes Pedersen]], [[Nils Wankijf]] | * [[Kungliga tryckeriet]], [[Georg Richolff]], [[Claes Pedersen]], [[Nils Wankijf]] | ||
* [[Söderköpings tryckeri]] | * [[Söderköpings tryckeri]] | ||
=== 1600-tal === | === 1600-tal === | ||
* [[Västerås boktryckeri]], inrättat av [[biskop]] [[Johannes Rudbeckius]], i november 1621. Föreståndare: [[Olof Olofsson Helsing]] | * [[Västerås boktryckeri]], inrättat av [[biskop]] [[Johannes Rudbeckius]], i november 1621. Föreståndare: [[Olof Olofsson Helsing]] | ||
Versionen från 24 juni 2023 kl. 12.47
En översikt över tryckerier i Sverige i äldre tid.
Tryckerier
Under 1400-talet framställdes, såvitt man vet, endast 15 bokalster, 13 i Stockholm och ett vid vardera Vadstena och Mariefreds kloster.
1400-tal
- Snells tryckeri, Johann Snell
- Ghotans tryckeri i Stockholm, 1486-87. Bartholomaeus Ghotan
- Johannes Fabris tryckeri, Johannes Fabri övertar Ghotans tryckeri.
1500-tal
I det katolska Sverige under 1500-talet fanns flera tryckerier: Mariefred, Vadstena kloster, Uppsala och Söderköping.
- Akademiboktryckeriet i Uppsala, etablerat 1510 av Pofwel Grijs. Det används till ca 1542, varefter Uppsala saknar tryckeri till i maj 1613, då Eskil Mattson inrättar ett nytt tryckeri åt kung Gustav II Adolf.
- Biskop Brasks tryckeri i Söderköping, upprättat av biskop Hans Brask, 1523 med föreståndaren prästen Olaus Ulrici.
Dessa avvecklades 1526 av Gustav Vasa eftersom han ville ta kontroll över informationskanaler. Efter reformationen fanns:
1600-tal
- Västerås boktryckeri, inrättat av biskop Johannes Rudbeckius, i november 1621. Föreståndare: Olof Olofsson Helsing
- Strängnäs boktryckeri, inrättat av biskop Laurentius Petri Gothus 1622.
- Kalmar boktryckeri, inrättat 1626.
- Linköpings boktryckeri, inrättat 1635.
- Nyköpings boktryckeri, inrättat 1645.
- Lunds boktryckeri, inrättat 1663.
- Visingsö boktryckeri, inrättat av Per Brahe den yngre, 1666, med Johannes Kankel från Pommern som föreståndare, 1666-85. Tryckeriet tryckte 35 skrifter.
- Wankijfs boktryckeri, Nils Wankijf, -1689
I början av 1700 fanns 17 tryckerier i Sverige: Stockholm (6), Uppsala (2), Västerås, Strängnäs, Linköping, Göteborg, Lund, Jönköping, Åbo (2) och Viborg.
- Werners boktryckeri bildades 1705 av J H Werner ur Wankijfs boktryckeri som han lett flera år tidigare.
- Burchardii boktryckeri, skingrades 1708
- Enaeus' boktryckeri, införlivades med Werners boktryckeri när Enaeus dog 1710
- Keysers boktryckeri
- Holms boktryckeri, övertog Keysers boktryckeri 1716 under egen firma.
- Carl Fredrich Brookmans tryckeri, Norrköping, 1735 Bibel
- Schneidlers tryckeri, Jacob Schneidler, 1736 Bibel
- Müllers boktryckeri, Sveriges första litografi-tryckeri, 1817
- N.M. Lindhs boktryckeri i Örebro
- A.M. Lindhs boktryckeri i Stockholm
- Eberdtz boktryckeri
- Natanael Goldenaus boktryckeri
- Grefingska tryckeriet, ärvdes av Peter Momma som överlät det på Henrik Fougt
- Johan Laurentius Horrns tryckeri
I Finland
- Åbo boktryckeri, universitetet, inrättat samtidigt med universitetet, 1642. Dess förste föreståndare var Peder Wald, som tidigare förestått tryckerier i Uppsala och Västerås. Här trycktes mest akademisk litteratur på latin och Manuale finnonicum, 1646-47, ett religiöst verk.
- Åbo boktryckeri, Gezelius, inrättat av biskop Johannes Gezelius den äldre, ca 1667. Efter honom övertogs boktryckeriet av hans son Johannes Gezelius den yngre. Man tryckte bl.a. den finska bibeln, 1685.
- Viborgska boktryckeriet, inrättat 1688 men förstördes av ryssarna under den stora ofreden (1713-1721).
- Viborgska boktryckeriet, 1815
- Finska Litteratur-sällskapets tryckeri i Helsingfors. Fanns 1857