Württembergpietism: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Württembergpietismen''' är en gren av [[pietism]]en. Den företräddes främst av [[Magnus Friedrich Roos]] och [[Johann Albrecht Bengel]]. | '''Württembergpietismen''' är en [[inomkyrklig]], sydtysk gren av [[pietism]]en. Den företräddes främst av [[Magnus Friedrich Roos]] och [[Johann Albrecht Bengel]]. Under 1800-talet [[teologi]]skt vidareutvecklad av [[Johann Tobias Beck]]. Württembergpietismen var förankrad i [[Bibel]]n, som av Bengel tolkades både [[exegetik|exegetiskt]] och spekulativt; enligt hans beräkningar skulle t.ex. Kristus komma tillbaka 1836. | ||
Rörelsen tog socialt och politiskt ansvar och var väl integrerad i den lutherska folkkyrkan. Den praktiserade böne- och bibelstudiemöten, s.k. [[Stunden]] ('timmar'), och tog aktiv del i den yttre [[mission]]en. I Württemberg präglar den alltjämt det lutherska kyrkolivet. | |||
I Sverige har Württembergpietismen haft inflytande inte minst genom teologen [[Magnus Friedrich Roos]] (1727–1803), som bl.a. via [[schartauanism]]en blev en av de mest lästa uppbyggelseförfattarna. | |||
[[Henric Schartau]] uppskattade mycket Württenbergpietismens tankar. | [[Henric Schartau]] uppskattade mycket Württenbergpietismens tankar. | ||
== Källor == | == Källor == | ||
* [https://ismer.se/wurttembergpietism Ismer] | |||
[[Kategori:Frikyrkorörelser]] | [[Kategori:Frikyrkorörelser]] | ||
Versionen från 9 augusti 2023 kl. 15.16
Württembergpietismen är en inomkyrklig, sydtysk gren av pietismen. Den företräddes främst av Magnus Friedrich Roos och Johann Albrecht Bengel. Under 1800-talet teologiskt vidareutvecklad av Johann Tobias Beck. Württembergpietismen var förankrad i Bibeln, som av Bengel tolkades både exegetiskt och spekulativt; enligt hans beräkningar skulle t.ex. Kristus komma tillbaka 1836.
Rörelsen tog socialt och politiskt ansvar och var väl integrerad i den lutherska folkkyrkan. Den praktiserade böne- och bibelstudiemöten, s.k. Stunden ('timmar'), och tog aktiv del i den yttre missionen. I Württemberg präglar den alltjämt det lutherska kyrkolivet.
I Sverige har Württembergpietismen haft inflytande inte minst genom teologen Magnus Friedrich Roos (1727–1803), som bl.a. via schartauanismen blev en av de mest lästa uppbyggelseförfattarna.
Henric Schartau uppskattade mycket Württenbergpietismens tankar.