Württembergpietism: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
* [https://ismer.se/wurttembergpietism Ismer] | * [https://ismer.se/wurttembergpietism Ismer] | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Frikyrkor]] | ||
Versionen från 9 augusti 2023 kl. 15.16
Württembergpietismen är en inomkyrklig, sydtysk gren av pietismen. Den företräddes främst av Magnus Friedrich Roos och Johann Albrecht Bengel. Under 1800-talet teologiskt vidareutvecklad av Johann Tobias Beck. Württembergpietismen var förankrad i Bibeln, som av Bengel tolkades både exegetiskt och spekulativt; enligt hans beräkningar skulle t.ex. Kristus komma tillbaka 1836.
Rörelsen tog socialt och politiskt ansvar och var väl integrerad i den lutherska folkkyrkan. Den praktiserade böne- och bibelstudiemöten, s.k. Stunden ('timmar'), och tog aktiv del i den yttre missionen. I Württemberg präglar den alltjämt det lutherska kyrkolivet.
I Sverige har Württembergpietismen haft inflytande inte minst genom teologen Magnus Friedrich Roos (1727–1803), som bl.a. via schartauanismen blev en av de mest lästa uppbyggelseförfattarna.
Henric Schartau uppskattade mycket Württenbergpietismens tankar.