Viktor Rundgren: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
'''Viktor Emanuel Rundgren''', född den 8 oktober 1869 i [[Karlskrona amiralitetsförsamling]], död den 13 juli 1936 på Södertälje lasarett<ref>{{runeberg.org|vemvardet|0163.html Rundgren, Viktor Emanuel}}</ref><ref>''Visby församlings död- och begravningsbok''</ref>, var en svensk [[präst]] och [[teologi]]sk författare. | '''Viktor Emanuel Rundgren''', född den 8 oktober 1869 i [[Karlskrona amiralitetsförsamling]], död den 13 juli 1936 på Södertälje lasarett<ref>{{runeberg.org|vemvardet|0163.html Rundgren, Viktor Emanuel}}</ref><ref>''Visby församlings död- och begravningsbok''</ref>, var en svensk [[präst]] och [[teologi]]sk författare. | ||
Rundgren var son till distinktionskorpralen Emanuel Rundgren och hans hustru Martha Stina Petersdotter.<ref>''Karlskrona amiralitetsförsamlings födelse- och dopbok''</ref> Han blev 1888 | Rundgren var son till distinktionskorpralen Emanuel Rundgren och hans hustru Martha Stina Petersdotter.<ref>''Karlskrona amiralitetsförsamlings födelse- och dopbok''</ref> Han blev 1888 student i Lund, filosofie kandidat där 1890 och [[prästvigd]]es 1892 för [[Strängnäs stift]], där han 1894–1901 var [[komminister]] i [[Ekeby församling, Strängnäs stift]]- [[Gällersta församling]]. År 1901 övergick han till [[Lunds stift]]. Rundgren blev 1903 [[teologie kandidat]] vid Lunds universitet och samma år [[kyrkoherde]] i [[Östra Sallerups församling]], varifrån han 1908 kallades till [[predikant]] vid [[Johanneskyrkan, Göteborg|Johanneskyrkan]] i [[Göteborg]]. År 1910 blev han kyrkoherde i [[Oskar Fredriks församling|Oskar Fredrik]] i samma stad. Rundgren kreerades till [[teologie doktor]] i Lund 1918 och blev [[biskop]] i [[Visby stift]] 1920. Han blev 1914 ledamot av den då utsedda [[katekes]]nämnden och erhöll 1915 uppdraget att författa [[lärobok]] i den kristna [[Troslära|tros-]] och [[sedelära]]n dels för [[folkskolan]], dels för [[konfirmand]]undervisningen. Han deltog som självskriven ledamot år 1920 och 1925 års [[Svenska kyrkans kyrkomöte|kyrkomöten]]. Vid det förra var han ordförande i den för [[psalmbok]]sfrågan tillsatta särskilda nämnden och företrädde 1920 [[Svenska kyrkan]] vid [[Martin Luther|Luther]]jubileet i Wittenberg. Han var ledamot av [[Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg]] (1919). | ||
Rundgren, som 1907 utnämndes till [[extra ordinarie]] [[hovpredikant]], ansågs som en av sin tids främsta svenska [[homilet]]er och utövade på det [[teologi]]ska området ett flitigt och mångsidigt författarskap | Rundgren, som 1907 utnämndes till [[extra ordinarie]] [[hovpredikant]], ansågs som en av sin tids främsta svenska [[homilet]]er och utövade på det [[teologi]]ska området ett flitigt och mångsidigt författarskap | ||
Versionen från 27 september 2023 kl. 08.00
Viktor Emanuel Rundgren, född den 8 oktober 1869 i Karlskrona amiralitetsförsamling, död den 13 juli 1936 på Södertälje lasarett[1][2], var en svensk präst och teologisk författare.
Rundgren var son till distinktionskorpralen Emanuel Rundgren och hans hustru Martha Stina Petersdotter.[3] Han blev 1888 student i Lund, filosofie kandidat där 1890 och prästvigdes 1892 för Strängnäs stift, där han 1894–1901 var komminister i Ekeby församling, Strängnäs stift- Gällersta församling. År 1901 övergick han till Lunds stift. Rundgren blev 1903 teologie kandidat vid Lunds universitet och samma år kyrkoherde i Östra Sallerups församling, varifrån han 1908 kallades till predikant vid Johanneskyrkan i Göteborg. År 1910 blev han kyrkoherde i Oskar Fredrik i samma stad. Rundgren kreerades till teologie doktor i Lund 1918 och blev biskop i Visby stift 1920. Han blev 1914 ledamot av den då utsedda katekesnämnden och erhöll 1915 uppdraget att författa lärobok i den kristna tros- och sedeläran dels för folkskolan, dels för konfirmandundervisningen. Han deltog som självskriven ledamot år 1920 och 1925 års kyrkomöten. Vid det förra var han ordförande i den för psalmboksfrågan tillsatta särskilda nämnden och företrädde 1920 Svenska kyrkan vid Lutherjubileet i Wittenberg. Han var ledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg (1919).
Rundgren, som 1907 utnämndes till extra ordinarie hovpredikant, ansågs som en av sin tids främsta svenska homileter och utövade på det teologiska området ett flitigt och mångsidigt författarskap
Publikationer
- Statistiska studier rörande svenska kyrkan (1897, ett pionjärarbete inom religionssociologin)
- predikosamlingarna
- På vägen hem (1906)
- Den religiösa människan (1907)
- Kristendomen och dogmerna (1908)
- De sociala förhållandenas betydelse för religion och moral (1908)
- Predikningar (1911)
- Förbundets folk (1919)
- Herdabref till Visby stift (1920)
- Religiositet och kyrkokristendom (1922)
- den antologiska sångsamlingen Från fädernas tid (1917)
- uppbyggelseboken Ur lutherska kyrkans skattkammare (1919).
Rundgren blev den 17 november 1931 kommendör med stora korset av Kungliga Nordstjärneorden (kommendör av 1:a klassen 1922, efter att ha blivit ledamot 1913). Han fick det med anledning av Gustaf V:s 70-årsdag (1928) instiftade Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken.[4]
Källor
- Rundgren, Viktor Emanuel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
- Rundgren, V. E. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
- ↑ Rundgren, Viktor Emanuel i Vem var det? (1944)
- ↑ Visby församlings död- och begravningsbok
- ↑ Karlskrona amiralitetsförsamlings födelse- och dopbok
- ↑ Sveriges statskalender kalenderåret efter utnämningarna.