Reformationsjubileet

Reformationsjubileet behandlas här ur två aspekter: Det tyska med ursprung 1517 och det svenska med ursprung 1593.

Firande av Uppsala möte

är benämningen på de hundraårsjubileer som firats med fester, främst vid Uppsala universitet, på jämna hundratal efter 1593 då Uppsala möte (1593) slutligen antog den lutherska, evangeliska läran.

Uppsala möte (1593)

Detta möte är ursprunget till jubileerna. De första reformationsåtgärderna skedde redan 1526 när Nya Testamentet (1526) gavs ut och en del förarbeten till Västerås riksdag (1527). Vid riksdagen fattas det formella beslutet att övergå till den luthersk-evangeliska läran. Under 1500-talet mitt, under kung Johan III:s regering sker en tid en återgång till katolska seder, vilka ger upphov till Johan III:s liturgiska strid och definitivt avfärdas vid Uppsala möte 1593

Firande av teserna

Den 31 oktober 1517 publicerade Martin Luther sina 95 teser om bland annat avlaten.

Sverige 1621

I Sverige blev det inget firande av teserna förrän 1521. Här valde kung Gustav II Adolf att fira Gustav Eriksson Vasas utnämnande till dalkarlarnas hövitsman, den 21 januari 1521. Man firade Gustav Vasa som en inspirerad Gudsman som infört reformationen. Luther och Olaus Petri lämnas mer åt sidan.

Sverige 1721

Även på 1700-talet firadews reformationen från 1521, den 17 mars 1721 och fem dagar framåt vid universiteten i Uppsala och Lund. Några större festligheter var inte aktuellt eftersom Sverige förlorat kriget och pesten härjade. I Uppsala firas nu Luther och teserna medan Gustav Vasas och Olaus Petris roller får träda tillbaka. I lund, däremot, firas mer enligt formen från 1621. Det fins en visst pietistiskt inslag men pietister framträdde inte.

1817

I Sverige firas nu reformationsjubileet samtidigt med resten av Europa, den 31 oktober 1817. Nu firas även med predikningar i kyrkorna, tal på universiteten och i gymnasieskolorna. I Uppsala firades i fyra dagar, bland annat med gudstjänst i Uppsala domkyrka den 31 för 4000 personer. I Lund firade man på liknande sätt.

Nu gör också lekmän, främst läsarna i norra Sverige, sig gällande som talare vid jubileet. En föraning om vad som komma skall under mitten av århundradet - de stora frikyrkorörelserna. Men pietismen och herrnhutismen hade ju funnits i ett par hundra år redan.

Källor

• Reformationsjubileer i Sverige