Tryckerier i Sverige: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 37: | Rad 37: | ||
* [[Akademiboktryckeriet i Uppsala]], etablerat 1510 av [[Pofwel Grijs]]. Det används till ca 1542, varefter Uppsala saknar tryckeri till i maj 1613, då [[Eskil Mattson]] inrättar ett nytt tryckeri åt kung Gustav II Adolf. | * [[Akademiboktryckeriet i Uppsala]], etablerat 1510 av [[Pofwel Grijs]]. Det används till ca 1542, varefter Uppsala saknar tryckeri till i maj 1613, då [[Eskil Mattson]] inrättar ett nytt tryckeri åt kung Gustav II Adolf. | ||
* [[Biskop Brasks tryckeri]] i Söderköping, upprättat av [[biskop]] [[Hans Brask]], 1523 med föreståndaren prästen [[Olaus Ulrici]]. | * [[Biskop Brasks tryckeri]] i Söderköping, upprättat av [[biskop]] [[Hans Brask]], 1523 med föreståndaren prästen [[Olaus Ulrici]]. | ||
* [[Kungliga tryckeriet]], Richolff, Pedersen, Wankijf | * [[Kungliga tryckeriet]], Richolff, Pedersen, [[Nils Wankijf]] | ||
* [[Västerås boktryckeri]], inrättat av [[biskop]] [[Johannes Rudbeckius]], i november 1621. | * [[Västerås boktryckeri]], inrättat av [[biskop]] [[Johannes Rudbeckius]], i november 1621. | ||
* [[Strängnäs boktryckeri]], inrättat av [[biskop]] [[Laurentius Petri Gothus]] 1622. | * [[Strängnäs boktryckeri]], inrättat av [[biskop]] [[Laurentius Petri Gothus]] 1622. | ||
| Rad 48: | Rad 48: | ||
* [[N.M. Lindhs tryckeri]] i Örebro | * [[N.M. Lindhs tryckeri]] i Örebro | ||
* [[Burchardii tryckeri]], skingrades 1708 | * [[Burchardii tryckeri]], skingrades 1708 | ||
* [[Enaeus' tryckeri]], införlivades med [[Werens tryckeri]] 1710 | * [[Enaeus' tryckeri]], införlivades med [[Werens tryckeri]] när [[Enaeus]] dog 1710 | ||
* [[Eberdtz tryckeri]] | * [[Eberdtz tryckeri]] | ||
* [[Goldenaus tryckeri]] | * [[Goldenaus tryckeri]] | ||
* [[Wankijfs tryckeri]], [[Nils Wankijf]] | |||
* [[Keysers tryckeri]] | * [[Keysers tryckeri]] | ||
* [[Aron Holms tryckeri]], övertog [[Keysers tryckeri]] 1716 under egen firma. | * [[Aron Holms tryckeri]], övertog [[Keysers tryckeri]] 1716 under egen firma. | ||
Versionen från 22 augusti 2021 kl. 09.14
En översikt över tryckerier i Sverige i äldre tid.
Tryckare
- Johann Snell
- Bartholomaeus Ghotan
- Pofwel Grijs tryckeri i Uppsala 1513-19, 1510-19 enligt [1]
- Prästen Olaus Ulrici, föreståndare för biskop Brasks tryckeri i Söderköping
- Gustaf Vasas kungliga tryckeriet i Stockholm, inrättat 1525 för Georg Richolff för tryckningen av Nya Testamentet 1526.
- Claes Pedersen, sannolikt Richolffs efterträdare i kungliga tryckeriet från 1528
- Tryckeri i Uppsala från 1540 för Georg Richolff för tryckningen av 1541 års kompletta Gustaf Vasas Bibel
- Amund Laurentsson, 1543-75
- Torbjörn Tidemansson
- Eskil Mattson får i maj 1613, av kung Gustav II Adolf, privilegiet till Akademiboktryckeriet i Uppsala att trycka läroböcker för hela Sverige.
- Johannes Pauli övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
- Henrik Curio övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
- Henrik Keyser övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
- [[]] övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
- Evald Ziervogel övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
- Andreas Gutterwitz
- Anund Olofsson Helsing
- Ignatius Meurer
- Georg Burchardi
- Peter Momma
- Henrik Fougt
- J S Ekmansson
- Jacob Johann Köhler
- Carl Müller, första litograftryckeriet i Sverige, tillsammans med Ludvig Fehr, 1817
- Ludvig Fehr, se Carl Müller
- N.M. Lindh
Tryckerier
Under 1400-talet framställdes, såvitt man vet, endast 15 alster, 13 i Stockholm och ett vid vardera Vadstena och Mariefreds kloster. I det katolska Sverige under 1500-talet fanns flera tryckerier: Mariefred, Vadstena kloster, Uppsala och Söderköping.
- Johann Snells tryckeri
- Bartholomaeus Ghotans tryckeri i Stockholm, 1487-88.
Dessa avvecklades av Gustav Vasa eftersom han ville ta kontroll över informationskanaler. Efter reformationen fanns:
- Akademiboktryckeriet i Uppsala, etablerat 1510 av Pofwel Grijs. Det används till ca 1542, varefter Uppsala saknar tryckeri till i maj 1613, då Eskil Mattson inrättar ett nytt tryckeri åt kung Gustav II Adolf.
- Biskop Brasks tryckeri i Söderköping, upprättat av biskop Hans Brask, 1523 med föreståndaren prästen Olaus Ulrici.
- Kungliga tryckeriet, Richolff, Pedersen, Nils Wankijf
- Västerås boktryckeri, inrättat av biskop Johannes Rudbeckius, i november 1621.
- Strängnäs boktryckeri, inrättat av biskop Laurentius Petri Gothus 1622.
- Kalmar boktryckeri, inrättat 1626.
- Linköpings boktryckeri, inrättat 1635.
- Nyköpings boktryckeri, inrättat 1645.
- Lunds boktryckeri, inrättat 1663.
- Visingsö boktryckeri, inrättat av Per Brahe d.y., 1666, med Johannes Kankel från Pommern som föreståndare, 1666-85. Tryckeriet tryckte 35 skrifter.
- Müllers tryckeri, Sveriges första litografi-tryckeri, 1817
- N.M. Lindhs tryckeri i Örebro
- Burchardii tryckeri, skingrades 1708
- Enaeus' tryckeri, införlivades med Werens tryckeri när Enaeus dog 1710
- Eberdtz tryckeri
- Goldenaus tryckeri
- Wankijfs tryckeri, Nils Wankijf
- Keysers tryckeri
- Aron Holms tryckeri, övertog Keysers tryckeri 1716 under egen firma.
- Werners tryckeri bildades 1705 av J.H. Werner ur Wankijfs tryckeri som han lett flera år tidigare.
I Finland
- Åbo boktryckeri, universitetet, inrättat samtidigt med universitetet, 1642. Dess förste föreståndare var Peder Wald, som tidigare förestått tryckerier i Uppsala och Västerås. Här trycktes mest akademisk litteratur på latin och Manuale finnonicum, 1646-47, ett religiöst verk.
- Åbo boktryckeri, Gezelius, inrättat av biskop Johannes Gezelius d.ä., ca 1667. Efter honom övertogs boktryckeriet av hans son Johannes Gezelius d.y.. Man tryckte bl.a. den finska bibeln, 1685.
- Viborgska boktryckeriet, inrättat 1688 men förstördes av ryssarna under den stora ofreden (1713-1721).
- Viborgska boktryckeriet, 1815
- Finska Litteratur-sällskapets tryckeri i Helsingfors. Fanns 1857
Källor
- Nordisk Familjebok: Boktryckarkonst
- Collijn: "Det svenska boktryckets historia under medeltiden och vasatiden"
- Försök till Historia om Sveriges Boktryckerier, Första häftet, tiden före 1700
- ↑ NF, 1905, sp 973