Kyrkotvång och religionsfrihet: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
* 1726 [[Konventikelplakatet]] införs. Förbud och stränga straff för gudstjänster utan präst, utanför kyrkan, undantaget husandakt. | * 1726 [[Konventikelplakatet]] införs. Förbud och stränga straff för gudstjänster utan präst, utanför kyrkan, undantaget husandakt. | ||
* 1741 [[Religionsfrihetsförordningen]]: Invandrade anglikanska och reformerta trosbekännare får utöva sin religion för att främja textilindustrin.<ref>Religionsfrihetsförordningen 27 aug 1741</ref> | * 1741 [[Religionsfrihetsförordningen]]: Invandrade anglikanska och reformerta trosbekännare får utöva sin religion för att främja textilindustrin.<ref>Religionsfrihetsförordningen 27 aug 1741</ref> | ||
* 1779 [[Riksdagsbeslut (1779)|Riksdagsbeslut]] om begränsad religionsfrieht | |||
* 1781 [[Toleransediktet]] (Gustav III). Invandrare får utöva sin tro och hålla gudstjänst | * 1781 [[Toleransediktet]] (Gustav III). Invandrare får utöva sin tro och hålla gudstjänst | ||
* 1782 [[Judereglementet]] (Gustav III). Judar får utöva sin tro och gudstjänst i Sthlm, Göteborg och Norrköping | * 1782 [[Judereglementet]] (Gustav III). Judar får utöva sin tro och gudstjänst i Sthlm, Göteborg och Norrköping | ||
Versionen från 2 april 2024 kl. 05.07
Kyrkotvång och religionsfrihet i viktiga årtal
- 1527 Västerås riksdag, luthers-evangelisk tro införs
- 1528 Gustav Vasas kröning skapar ett evangeliskt-lutherskt kungarike
- 1571 kyrkoordning
- 1576 Johan III:s Röda Bok, ny, mer katolsk kyrkoordning
- 1593 Uppsala möte fastställer den evangeliskt-lutherska tron som den enda tillåtna i landet
- 1686 Kyrkolag
- 1693 Kyrkohandbok
- 1726 Konventikelplakatet införs. Förbud och stränga straff för gudstjänster utan präst, utanför kyrkan, undantaget husandakt.
- 1741 Religionsfrihetsförordningen: Invandrade anglikanska och reformerta trosbekännare får utöva sin religion för att främja textilindustrin.[1]
- 1779 Riksdagsbeslut om begränsad religionsfrieht
- 1781 Toleransediktet (Gustav III). Invandrare får utöva sin tro och hålla gudstjänst
- 1782 Judereglementet (Gustav III). Judar får utöva sin tro och gudstjänst i Sthlm, Göteborg och Norrköping
- 1809 Regeringsformen: Fritt att utöva sin religion om det ej stör samhälle eller orsakar förargelse.
- 1840-43 Roparrörelsen straffas enligt konventikelplakatet.
- 1844 Erik Jansson (Erik-jansarna) fängslas
- 1858 Konventikelplakatet upphävs delvis
- 1862 Kommunallagarna
- 1868 Konventikelplakatet upphävs slutligen, Ej tvång att döpas i kyrkan, ej nattvardstvång
- 1873 Dissidentlagstiftningen utträde ur kyrkan tillåtet om man inträdde i annat samfund.
- 1952 Religionsfrihetslagen
Källor
- Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18), sidorna 84-86.
- ↑ Religionsfrihetsförordningen 27 aug 1741