Andra Krönikeboken: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Bibelbok| |bibelbok = Andra Krönikeboken |bild = |bildtext = Salomos tempel |bild2 = |bildtext2 = |bibeldel = |tanakhdel = Ketuvim |kristen indelning = Gamla Testamentet |kyrkor = Judendomen och kristendomen |författare = Esra |datering = 400–250 f-Kr. |språk = Hebreiska |fynd...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
||
| Rad 33: | Rad 33: | ||
{{STANDARDSORTERING:Krönikeboken 2}} | {{STANDARDSORTERING:Krönikeboken 2}} | ||
[[Kategori:Gamla | [[Kategori:Gamla Testamentet]] | ||
[[Kategori:Bibelns Böcker]] | |||
[[Kategori:Ketuvim]] | [[Kategori:Ketuvim]] | ||
Nuvarande version från 8 maj 2024 kl. 15.32
| Andra Krönikeboken | |
| Judisk indelning | Ketuvim |
|---|---|
| Kanonisk inom | Judendomen och kristendomen |
| Författare och datering | |
| Föreslagna författare | Esra |
| Datering | 400–250 f-Kr. |
| Originalspråk | Hebreiska |
| Innehåll | |
| Huvudsaklig genre | Historia/myt |
| Antal kapitel | 36 |
| Beskriven tidsperiod | 970–587 f.Kr. |
| Framträdande personer | Salomo Rehabeam Hiskia |
Andra Krönikeboken är en skrift i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla testamente. Den täcker tiden från Salomo till återkomsten från fångenskapen i Babylon. Skildringen ligger nära Första Kungabokens, men bilden av Salomo är mer idealiserad, och betoningen ligger delvis på prästerliga ting. Salomo är inte bara en vis kung, han är också en förebild i fromhet.[1] Andra Krönikebokens senare del, kapitel 10-36, är en genomgång av folkets historia efter Salomo. Sydriket Juda står i fokus.
Källor
- ↑ Andra Krönikeboken, Bibel 2000
| |||||
| |||||||||||