Malakis bok: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Duccio di Buoninsegna 066.jpg|miniatyr|Profeten Malaki, målning av [[Duccio di Buoninsegna]], omkring [[1310]] (Museo dell'Opera del Duomo, Katedralen i [[Siena]].]] | [[Fil:Duccio di Buoninsegna 066.jpg|miniatyr|Profeten Malaki, målning av [[Duccio di Buoninsegna]], omkring [[1310]] (Museo dell'Opera del Duomo, Katedralen i [[Siena]].]] | ||
'''Malaki''' är den sista profetskriften i judendomens [[Neviim]] ("profeterna") och kristendomens [[Gamla Testamentet|Gamla Testamente]]. Inom [[Kristendom|kristendomen]] ingår boken i den så kallade [[Tolvprofetboken]], även kallade "de mindre profeterna, i [[Gamla Testamentet]] och den sista boken i den protestantiska gammaltestamentliga [[Kanon (religion)|kanon]]. | '''Malaki''' är den sista profetskriften i judendomens [[Neviim]] ("profeterna") och kristendomens [[Gamla Testamentet|Gamla Testamente]]. Inom [[Kristendom|kristendomen]] ingår boken i den så kallade [[Tolvprofetboken]], även kallade "de mindre profeterna, i [[Gamla Testamentet]] och den sista boken i den protestantiska gammaltestamentliga [[Kanon (religion)|kanon]]. Den är säkerligen tillkommen på 400-talet f.v.t. enligt Eriksson Viberg<ref>Eriksson Viberg</ref>. Enligt Brown &al <ref>Cody, Aelred (1990), "Malachi", s 359 i Brown et al. (red), ''The New Jerome Biblical Commentary'', London: Prentice Hall</ref> , bör boken ha tillkommit någon gång efter 515 f.v.t. En tid när [[Salomos tempel|templet]] är återuppbyggt och stridigheter råder, vilka omtalas i [[Esras bok]] och [[Nehemjas bok]] | ||
Huruvida man ska tolka Malaki som en person eller som en titel är omstritt | Huruvida man ska tolka Malaki som en person eller som en titel är omstritt. Bokens namn betyder "min [[ängel]]" eller "mitt sändebud". I sen [[judendom|judisk]] tradition anses boken kunna vara författad av [[Esra]]. | ||
== Innehåll == | |||
# 1:1 Inledning | |||
# 1:2 - 2:16 Förmaningar till präster och folk | |||
# 2:17 - 4:3 Förmaningar inför Herrens dag | |||
# 4:4 - 6 Avslutning | |||
== | De två delarna innehåller sex undervisande avsnitt som är uppbyggda på ett liknande sätt: Herren, eller profeten, gör ett uttalande. Därefter följer en invädning och sist en vidareutveckling. | ||
Mycket av texten handlar om moralisk uppryckning i religiöst och socialt hänseende hos israeliterna, speciellt prästerskapet. Boken börjar med att ifrågasätta om läsaren verkligen älskar och fruktar Gud, som Gud borde fruktas och älskas. Sedan klagar han på kvalitén på de offer som frambragts. Därefter läxar han upp läsaren för blandäktenskap och skilsmässor, något han anser vara både ett socialt och religiöst problem. ("Om du skiljer dig, visar du att du inte håller fast vid Guds bud".) När detta är klart skuldbelägger han läsaren för att läsaren skulle ha ifrågasatt Guds rättvisa, varefter han avslutar med att hota med världens undergång. Han lovar att Elia kommer återvända. | |||
I det sista kapitlet utlovar den anonyme [[profet]]en att "rättfärdighetens sol" skall gå upp, och att [[Gud]] skall sända [[Elia]] på nytt; det senare tolkas i [[Nya Testamentet]] som en förutsägelse om [[Johannes Döparen]]. | |||
Avslutningen i [[Mal]] 4:4 anses vara ett senare tillägg med hänvisning till [[Mose lag]]. Även den andra avslutningen i [[Mal]] 4:5-6 anses vara ett tillägg men hänvisning till [[profet]]erna. När tilläggen är gjorda är oklart. | |||
== Källor == | |||
* Eriksson, Viberg: Gud och det utvalda folket | |||
{{Gamla Testamentet}} | {{Gamla Testamentet}} |
Nuvarande version från 11 maj 2024 kl. 07.10
Malaki är den sista profetskriften i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Inom kristendomen ingår boken i den så kallade Tolvprofetboken, även kallade "de mindre profeterna, i Gamla Testamentet och den sista boken i den protestantiska gammaltestamentliga kanon. Den är säkerligen tillkommen på 400-talet f.v.t. enligt Eriksson Viberg[1]. Enligt Brown &al [2] , bör boken ha tillkommit någon gång efter 515 f.v.t. En tid när templet är återuppbyggt och stridigheter råder, vilka omtalas i Esras bok och Nehemjas bok
Huruvida man ska tolka Malaki som en person eller som en titel är omstritt. Bokens namn betyder "min ängel" eller "mitt sändebud". I sen judisk tradition anses boken kunna vara författad av Esra.
Innehåll
- 1:1 Inledning
- 1:2 - 2:16 Förmaningar till präster och folk
- 2:17 - 4:3 Förmaningar inför Herrens dag
- 4:4 - 6 Avslutning
De två delarna innehåller sex undervisande avsnitt som är uppbyggda på ett liknande sätt: Herren, eller profeten, gör ett uttalande. Därefter följer en invädning och sist en vidareutveckling.
Mycket av texten handlar om moralisk uppryckning i religiöst och socialt hänseende hos israeliterna, speciellt prästerskapet. Boken börjar med att ifrågasätta om läsaren verkligen älskar och fruktar Gud, som Gud borde fruktas och älskas. Sedan klagar han på kvalitén på de offer som frambragts. Därefter läxar han upp läsaren för blandäktenskap och skilsmässor, något han anser vara både ett socialt och religiöst problem. ("Om du skiljer dig, visar du att du inte håller fast vid Guds bud".) När detta är klart skuldbelägger han läsaren för att läsaren skulle ha ifrågasatt Guds rättvisa, varefter han avslutar med att hota med världens undergång. Han lovar att Elia kommer återvända.
I det sista kapitlet utlovar den anonyme profeten att "rättfärdighetens sol" skall gå upp, och att Gud skall sända Elia på nytt; det senare tolkas i Nya Testamentet som en förutsägelse om Johannes Döparen.
Avslutningen i Mal 4:4 anses vara ett senare tillägg med hänvisning till Mose lag. Även den andra avslutningen i Mal 4:5-6 anses vara ett tillägg men hänvisning till profeterna. När tilläggen är gjorda är oklart.
Källor
- Eriksson, Viberg: Gud och det utvalda folket
|
Källor
|
|
|