Neviim: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
Rad 15: | Rad 15: | ||
# [[Andra Kungaboken]] | # [[Andra Kungaboken]] | ||
* Klassiska [[profet]]er | |||
# [[Jesajas bok]] | # [[Jesajas bok]] | ||
# [[Jeremias bok]] | # [[Jeremias bok]] | ||
# [[Hesekiels bok]] | # [[Hesekiels bok]] | ||
* [[Tolvprofetboken]] | |||
# [[Hoseas bok]] | # [[Hoseas bok]] | ||
# [[Joels bok]] | # [[Joels bok]] | ||
Rad 32: | Rad 34: | ||
# [[Malakis bok]] | # [[Malakis bok]] | ||
De första sex profetböckerna betraktas som en del av det israeliska folkets tidiga historia, och är således en fortsättning på [[Torah | De första sex profetböckerna betraktas som en del av det israeliska folkets tidiga historia, och är således en fortsättning på [[Torah]]. Efter dessa profetböcker kommer de klassiska profeterna Jesaja, Jeremia och Hesekiel. De tolv sista profetböckerna benämns som de "senare" eller "mindre" profeterna. Dessa beskriver den senare kungatiden, perioden mellan år 700 f.Kr. och det andra templets första tid.<ref>Groth (2002) s. 37</ref> | ||
== Indelning inom kristendomen == | == Indelning inom kristendomen == |
Versionen från 11 maj 2024 kl. 09.22
Profeterna (hebr Nevi'im) är en del av judendomens Tanakh och kristendomens Gamla Testamente.
Profeternas värld
Profeterna levde i Kungariket Israel och Juda rike samt under fångenskapen i Babylonien ungefär från 800-talet till 400-talet f.Kr. Profeterna levde i en turbulent period i judarnas historia. De såg nordriket Israel erövrades av Assyrien 722 f.Kr. och sydriket Juda erövras av Babylonien 587 f.Kr. Denna tid skildras i konungaböckerna och krönikeböckerna.
Indelning inom judendomen
Inom judendomen består Nevi'im av:
- Israels tidiga historia, fortsättning av Torah
- Klassiska profeter
- Hoseas bok
- Joels bok
- Amos bok
- Obadjas bok
- Jonas bok
- Mikas bok
- Nahums bok
- Habackuks bok
- Sefanjas bok
- Haggais bok
- Sakarjas bok
- Malakis bok
De första sex profetböckerna betraktas som en del av det israeliska folkets tidiga historia, och är således en fortsättning på Torah. Efter dessa profetböcker kommer de klassiska profeterna Jesaja, Jeremia och Hesekiel. De tolv sista profetböckerna benämns som de "senare" eller "mindre" profeterna. Dessa beskriver den senare kungatiden, perioden mellan år 700 f.Kr. och det andra templets första tid.[1]
Indelning inom kristendomen
Kristendomens indelning av profetböckerna skiljer sig från den judiska indelningen, genom att sammanföra konungaböckerna (från Profeterna) med krönikeböckerna (från Skrifterna) till en ny grupp: "Historiska böcker". Från Profeterna överför kristna även Josua, Domarboken och samuelsböckerna till de "historiska böckerna", men å andra sidan överför kristna Daniels bok och Klagovisorna från Skrifterna till profetböckerna. När uttrycket Profeterna används i Nya Testamentet avses däremot Profeterna i judisk mening (se ovan).
De större profeterna
Profeterna delas upp i två grupper. De större profeterna är Jesaja, Jeremia, Klagovisorna (egentligen en psalmsamling som tillskrivs Jeremia), Hesekiel och Daniel. Dessa fyra profetböcker skrevs i separata skriftrullar.
De tolv mindre profeterna
I en skriftrulle sammanställdes tolv mindre profeter i "tolvprofetboken" i Tanakh, judarnas heliga skrift. I svenska bibelöversättningar står de som egna böcker. De tolv mindre profeterna är Hosea bok, Joels bok, Amos, Obadjas bok, Jonas bok, Mikas bok, Nahums bok, Habackuks bok, Sefanjas bok, Haggais bok, Sakarjas bok och Malakis bok.
Källor
- Groth, Bente (2002) Judendomen: Kultur, historia tradition. Natur och Kultur: Stockholm.
- ↑ Groth (2002) s. 37
|