Agricola, Mikael: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Biskop |titel=Biskop |kyrka=Svenska kyrkan |stift= Åbo stift biskop |period=1554–1557 |företrädare=Martin Skytte |efterträdare=Petrus Follingius |föd...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 20: | Rad 20: | ||
==Det finska skriftspråkets fader== | ==Det finska skriftspråkets fader== | ||
Han kallas ofta det finska skriftspråkets fader, då han publicerade de första tryckta böckerna på finska<ref name="Perälä"/>{{Anmärkning|Dessa nio böcker trycktes i [[Kungliga | Han kallas ofta det finska skriftspråkets fader, då han publicerade de första tryckta böckerna på finska<ref name="Perälä"/>{{Anmärkning|Dessa nio böcker trycktes i [[Kungliga tryckeriet]] i Stockholm under perioden 1543–1552.}} och genom dessa skapade en skriftspråksnorm. Den första boken var ''[[Abckiria]]'', ABC-boken, som var en samling av de viktigaste områdena inom den kristna tron såsom budorden, Fader vår, trosbekännelsen med mera. Sedan följde den cirka 900 sidor tjocka böneboken ''Rucouskiria'' 1544, sedan hans översättning av [[Nya Testamentet]], ''[[Se Wsi Testamenti]]'', 1548 och [[Davids psalmer]] 1551–1552 till finska.<ref name="Perälä"/> Han gav även ut [[Martin Luthers lilla katekes|Luthers lilla katekes]] med flera böcker. Han baserade sitt skrivsätt på svenskan, eftersom Finland var en del av Sverige och svenska var det förhärskande språket i landets officiella liv, vid sidan om lågtyska och latin. | ||
Var han lärt sig finska är omtvistat. Hans hemby var svenskspråkig, men hans mor kan ha varit från det finskspråkiga inlandet. Vissa drag i hans språk tyder på influenser i barndomen, både från inlandet och från [[estniska]]n (kontakterna över [[Finska viken]] var rätt livliga), också om hans finska språk i huvudsak bygger på dialekterna i sydväst. Det är tydligt att han hade lätt för språk, varför hans goda och idiomatiska finska kan ha inhämtats senare än i hemmet. | Var han lärt sig finska är omtvistat. Hans hemby var svenskspråkig, men hans mor kan ha varit från det finskspråkiga inlandet. Vissa drag i hans språk tyder på influenser i barndomen, både från inlandet och från [[estniska]]n (kontakterna över [[Finska viken]] var rätt livliga), också om hans finska språk i huvudsak bygger på dialekterna i sydväst. Det är tydligt att han hade lätt för språk, varför hans goda och idiomatiska finska kan ha inhämtats senare än i hemmet. | ||
Nuvarande version från 22 augusti 2021 kl. 10.40
| Biskop Agricola, Mikael | |
 Mikael Agricola, teckning av Albert Edelfelt | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Åbo stift biskop |
| Period | 1554–1557 |
| Företrädare | Martin Skytte |
| Efterträdare | Petrus Follingius |
| Prästvigd | ca 1531 |
| Biskopsvigd | 1554 av Botvid Sunesson i Strängnäs domkyrka |
| Född | ca 1507 |
| Död | 9 april 1557 Nykyrka socken, Karelen |
Mikael Olofsson Agricola, född cirka 1507[1] i Torsby i Pernå socken i östra Nyland, död 9 april 1557 i Nykyrka socken, Karelen nära Viborg, var reformator för Finland, biskop i Åbo stift samt rektor för Åbo skola. Han uppfattas som det finska skriftspråkets fader.
Biografi
Mikael Agricola var son till en nyländsk bonde och hans skolgång började i Viborg. Han gick tidigt över till protestantismen och blev 1529 sekreterare åt biskopen Martin Skytte i Åbo stift. Han studerade teologi och språk vid Wittenbergs universitet för både Martin Luther och Philipp Melanchthon under perioden 1536–1539. Efter att ha utexaminierats som magister, återvände han till Åbo för att bli rektor vid katedralskolan, vilket han var till 1548, då han tog arbete som biskop Skyttes assistent fram till dennes död i slutet av år 1550. År 1554 tillsattes han som biskop i Åbo stift och blev därmed Finlands förste protestantiske biskop.
Det finska skriftspråkets fader
Han kallas ofta det finska skriftspråkets fader, då han publicerade de första tryckta böckerna på finska[1][not 1] och genom dessa skapade en skriftspråksnorm. Den första boken var Abckiria, ABC-boken, som var en samling av de viktigaste områdena inom den kristna tron såsom budorden, Fader vår, trosbekännelsen med mera. Sedan följde den cirka 900 sidor tjocka böneboken Rucouskiria 1544, sedan hans översättning av Nya Testamentet, Se Wsi Testamenti, 1548 och Davids psalmer 1551–1552 till finska.[1] Han gav även ut Luthers lilla katekes med flera böcker. Han baserade sitt skrivsätt på svenskan, eftersom Finland var en del av Sverige och svenska var det förhärskande språket i landets officiella liv, vid sidan om lågtyska och latin.
Var han lärt sig finska är omtvistat. Hans hemby var svenskspråkig, men hans mor kan ha varit från det finskspråkiga inlandet. Vissa drag i hans språk tyder på influenser i barndomen, både från inlandet och från estniskan (kontakterna över Finska viken var rätt livliga), också om hans finska språk i huvudsak bygger på dialekterna i sydväst. Det är tydligt att han hade lätt för språk, varför hans goda och idiomatiska finska kan ha inhämtats senare än i hemmet.
Hans dödsdag den 9 april är vedertagen flaggdag i Finland och firas som finska språkets dag.
Freden i Novgorod
Efter Gustav Vasas ryska krig 1555–1556 sändes Agricola i en delegation till Moskva i februari 1557, i vilken ingick också ärkebiskop Laurentius Petri, riksråden Sten Leijonhuvud, Bengt Gylta, Knut Lillie samt sekreteraren Olov Larsson. för att fredsförhandla med Ivan IV Vasiljevitj (Ivan den förskräcklige). Uppdraget lyckades och freden slöts i Novgorod den 2 april 1557, men Mikael Agricola avled den 9 april i sin släde under hemresan.
Se även
Referenser
Kommentarnoter
Sida Mall:Anmärkningslista/styles.css måste ha en innehållsmodell "Sanerad CSS" för TemplateStyles (nuvarande modell är "wikitext").
- ↑ Dessa nio böcker trycktes i Kungliga tryckeriet i Stockholm under perioden 1543–1552.
Vidare läsning
- Simo Heininen, Mikael Agricola. Hans liv och verk. (Skrifter utg. av Svenska litteratursällskapet i Finland 817.) Skellefteå 2017, 394 sidor. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- Finlands minnesvärde män : samling af lefnadsbeteckningar. Bd 1. Helsingfors. 1853–1854. sid. 286–324. Libris 128210. http://runeberg.org/finminn/1/0296.html
- Sture Enberg: Mikael Agricola, Pernåpojken som blev reformator, Litorale förlag 2017 Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- K.B. Westman.: Agricola, Mikael i Svenskt biografiskt lexikon (1918)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Agricola, Mikael.- Mall:BLF