Tryckerier i Sverige

En översikt över tryckerier i Sverige i äldre tid.

Tryckare

• Johann Snell
• Bartholomaeus Ghotan
• Pofwel Grijs tryckeri i Uppsala 1513-19, 1510-19 enligt
• Prästen Olaus Ulrici, föreståndare för biskop Brasks tryckeri i Söderköping
• Gustaf Vasas kungliga tryckeriet i Stockholm, inrättat 1525 för Georg Richolff för tryckningen av Nya Testamentet 1526.
• Claes Pedersen, sannolikt Richolffs efterträdare i kungliga tryckeriet från 1528
• Tryckeri i Uppsala från 1540 för Georg Richolff för tryckningen av 1541 års kompletta Gustaf Vasas Bibel
• Amund Laurentsson, 1543-75
• Torbjörn Tidemansson
• Eskil Mattson får i maj 1613, av kung Gustav II Adolf, privilegiet till Akademiboktryckeriet i Uppsala att trycka läroböcker för hela Sverige.
• Johannes Pauli övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
• Henrik Curio övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
• Henrik Keyser övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
• [[]] övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
• Evald Ziervogel övertar Akademiboktryckeriet i Uppsala.
• Andreas Gutterwitz
• Anund Olofsson Helsing
• Ignatius Meurer
• Georg Burchardi
• Peter Momma
• Henrik Fougt
• J S Ekmansson
• Jacob Johann Köhler
• Carl Müller, första litograftryckeriet i Sverige, tillsammans med Ludvig Fehr, 1817
• Ludvig Fehr, se Carl Müller
• N.M. Lindh

Tryckerier

Under 1400-talet framställdes, såvitt man vet, endast 15 alster, 13 i Stockholm och ett vid vardera Vadstena och Mariefreds kloster. I det katolska Sverige under 1500-talet fanns flera tryckerier: Mariefred, Vadstena kloster, Uppsala och Söderköping.

• Johann Snells tryckeri
• Bartholomaeus Ghotans tryckeri i Stockholm, 1487-88.

Dessa avvecklades av Gustav Vasa eftersom han ville ta kontroll över informationskanaler. Efter reformationen fanns:

• Akademiboktryckeriet i Uppsala, etablerat 1510 av Pofwel Grijs. Det används till ca 1542, varefter Uppsala saknar tryckeri till i maj 1613, då Eskil Mattson inrättar ett nytt tryckeri åt kung Gustav II Adolf.
• Biskop Brasks tryckeri i Söderköping, upprättat av biskop Hans Brask, 1523 med föreståndaren prästen Olaus Ulrici.
• Kungliga tryckeriet, Richolff, Pedersen, Nils Wankijf
• Västerås boktryckeri, inrättat av biskop Johannes Rudbeckius, i november 1621.
• Strängnäs boktryckeri, inrättat av biskop Laurentius Petri Gothus 1622.
• Kalmar boktryckeri, inrättat 1626.
• Linköpings boktryckeri, inrättat 1635.
• Nyköpings boktryckeri, inrättat 1645.
• Lunds boktryckeri, inrättat 1663.
• Visingsö boktryckeri, inrättat av Per Brahe d.y., 1666, med Johannes Kankel från Pommern som föreståndare, 1666-85. Tryckeriet tryckte 35 skrifter.
• Müllers boktryckeri, Sveriges första litografi-tryckeri, 1817
• N.M. Lindhs boktryckeri i Örebro
• Burchardii boktryckeri, skingrades 1708
• Enaeus' boktryckeri, införlivades med Werners boktryckeri när Enaeus dog 1710
• Eberdtz boktryckeri
• Goldenaus boktryckeri
• Wankijfs boktryckeri, Nils Wankijf
• Keysers boktryckeri
• Aron Holms boktryckeri, övertog Keysers boktryckeri 1716 under egen firma.
• Werners boktryckeri bildades 1705 av J.H. Werner ur Wankijfs boktryckeri som han lett flera år tidigare.

I Finland

• Åbo boktryckeri, universitetet, inrättat samtidigt med universitetet, 1642. Dess förste föreståndare var Peder Wald, som tidigare förestått tryckerier i Uppsala och Västerås. Här trycktes mest akademisk litteratur på latin och Manuale finnonicum, 1646-47, ett religiöst verk.
• Åbo boktryckeri, Gezelius, inrättat av biskop Johannes Gezelius d.ä., ca 1667. Efter honom övertogs boktryckeriet av hans son Johannes Gezelius d.y.. Man tryckte bl.a. den finska bibeln, 1685.
• Viborgska boktryckeriet, inrättat 1688 men förstördes av ryssarna under den stora ofreden (1713-1721).
• Viborgska boktryckeriet, 1815
• Finska Litteratur-sällskapets tryckeri i Helsingfors. Fanns 1857

Källor

• Nordisk Familjebok: Boktryckarkonst
• Collijn: "Det svenska boktryckets historia under medeltiden och vasatiden"
• Försök till Historia om Sveriges Boktryckerier, Första häftet, tiden före 1700