Jehova: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
[[Bild:Predikstol Jonstorp.jpg|thumb|220px|Gudsnamnet Jehova på predikstolen i [[Jonstorps kyrka]]]] | [[Bild:Predikstol Jonstorp.jpg|thumb|220px|Gudsnamnet Jehova på predikstolen i [[Jonstorps kyrka]]]] | ||
'''Jehova''' (eller '''Jehovah''', de olika stavningarna uttalas på samma sätt och det andra h:et är alltså stumt, men markerar att den sista vokalen, -a, skall vara betonad med kort aspiration) är en möjlig vokalisering av | '''Jehova''' (eller '''Jehovah''', de olika stavningarna uttalas på samma sätt och det andra h:et är alltså stumt, men markerar att den sista vokalen, -a, skall vara betonad med kort aspiration) är en möjlig vokalisering av [[hebreiska]]ns [[YHWH]] יהוה, vilket enligt [[Bibeln]] är [[Gud]]s namn som förekommer cirka 6 800 gånger den [[hebreiska Bibeln]]. (Se även [[Jahve]]). | ||
Namnet Jehova är den kausativa (förorsakande) formen i imperfektum av det hebreiska verbet hawạh (”bli”); betyder ”han förorsakar att någon (något) blir”.<ref>https://wol.jw.org/sv/wol/d/r14/lp-z/1200002391</ref> | Namnet Jehova är den kausativa (förorsakande) formen i imperfektum av det hebreiska verbet hawạh (”bli”); betyder ”han förorsakar att någon (något) blir”.<ref>https://wol.jw.org/sv/wol/d/r14/lp-z/1200002391</ref> | ||
Inom judisk tradition har man sedan gammaljudisk tid undvikit att uttala Guds namn, även i textläsning. Endast det högsta prästerskapet fick uttala namnet, men eftersom detta skedde långt från den övriga församlingen i synagogan och endast vid högtidliga tillfällen, var det aldrig någon annan som hörde namnet uttalas. Med tiden, och speciellt efter templets förstörelse i Jerusalem år 70, föll uttalet i glömska. Istället användes ordet "Adonai" (אֲדֹנָי) som betyder "Herren" där det stod skrivet | Inom judisk tradition har man sedan gammaljudisk tid undvikit att uttala Guds namn, även i textläsning. Endast det högsta prästerskapet fick uttala namnet, men eftersom detta skedde långt från den övriga församlingen i synagogan och endast vid högtidliga tillfällen, var det aldrig någon annan som hörde namnet uttalas. Med tiden, och speciellt efter templets förstörelse i Jerusalem år 70, föll uttalet i glömska. Istället användes ordet "[[Adonai]]" (אֲדֹנָי) som betyder "Herren" där det stod skrivet YHWH, יהוה. Denna muntliga tradition kallas på hebreiska för ''[[ktiv]]''. När [[masoret]]erna [[vokaliserade]] den hebreiska konsonanttexten visste de inte hur YHWH, יהוה skulle uttalas. Eftersom de inte fick ändra den något i konsonantskriften (skrifttraditionen kallas för ''[[qre]]''), satte de till vokalerna för Adonai till YHWH. Denna sammanfogning mellan ''ktiv'' och ''qre'' resulterade i en hybrid, när det lästes av personer som inte var bekanta med judendomens lästraditioner: Jehova, יְהוָה. Dock uttalades det, och uttalas fortfarande enligt den muntliga traditionen, inom judendomen som Adonai. | ||
Vid översättningar under [[renässansen]] antogs vokaliseringen vara ursprunglig och namnformen Jehova används till exempel i [[King James bibel|King James översättning]] som har haft stort inflytande på den engelskspråkiga kultursfären, och av stora konservativa grupper ännu ses som normerande. De flesta forskare och lingvister inom hebreiska/bibelhebreiska avvisar helt uttalet Jehova, och anser den enbart vara en konstruktion gjord av kristna teologer som inte kände till den muntliga judiska traditionen. | Vid översättningar under [[renässansen]] antogs vokaliseringen vara ursprunglig och namnformen Jehova används till exempel i [[King James bibel|King James översättning]] som har haft stort inflytande på den engelskspråkiga kultursfären, och av stora konservativa grupper ännu ses som normerande. De flesta forskare och lingvister inom hebreiska/bibelhebreiska avvisar helt uttalet Jehova, och anser den enbart vara en konstruktion gjord av kristna teologer som inte kände till den muntliga judiska traditionen. | ||
== Jehovas vittnen och namnet == | == Jehovas vittnen och namnet == | ||
[[Jehovas vittnen]] har i sin tidskrift en mycket lång motivering för användandet av ordet ''Jehova'' för den sanna guden. I Jehovas vittnes egen bibelöversättning, [[Nya världens bibel]] används ordet Jehova där det står | [[Jehovas vittnen]] har i sin tidskrift en mycket lång motivering för användandet av ordet ''Jehova'' för den sanna guden. I Jehovas vittnes egen bibelöversättning, [[Nya världens bibel]] används ordet Jehova där det står YHWH och även på några ställen till där det står Adonai eller Elohim. Ett stort antal argument, som hebreiskkunniga forskare framhållit för att YHWH inte uttalades utan man sade i stället [[Adonai]] eller [[Elohim]], avfärdas helt som ren vidskepelse.[https://wol.jw.org/sv/wol/d/r14/lp-z/1200002391 Se denna artikel] | ||
==Se även== | == Se även == | ||
*[[Jahve]] | * [[Jahve]] | ||
*[[Jehovas vittnen]] | * [[Jehovas vittnen]] | ||
*[[Bibelhebreiska]] | * [[Bibelhebreiska]] | ||
*[[Jag är den jag är]] | * [[Jag är den jag är]] | ||
*[[Baal Shem]] | * [[Baal Shem]] | ||
== Källor == | == Källor == | ||
| Rad 26: | Rad 26: | ||
[[Kategori:Judendom]] | [[Kategori:Judendom]] | ||
[[Kategori:Kristendom]] | [[Kategori:Kristendom]] | ||
[[Kategori:Gudsnamn]] | |||
Nuvarande version från 15 augusti 2024 kl. 17.38
Jehova (eller Jehovah, de olika stavningarna uttalas på samma sätt och det andra h:et är alltså stumt, men markerar att den sista vokalen, -a, skall vara betonad med kort aspiration) är en möjlig vokalisering av hebreiskans YHWH יהוה, vilket enligt Bibeln är Guds namn som förekommer cirka 6 800 gånger den hebreiska Bibeln. (Se även Jahve).
Namnet Jehova är den kausativa (förorsakande) formen i imperfektum av det hebreiska verbet hawạh (”bli”); betyder ”han förorsakar att någon (något) blir”.[1]
Inom judisk tradition har man sedan gammaljudisk tid undvikit att uttala Guds namn, även i textläsning. Endast det högsta prästerskapet fick uttala namnet, men eftersom detta skedde långt från den övriga församlingen i synagogan och endast vid högtidliga tillfällen, var det aldrig någon annan som hörde namnet uttalas. Med tiden, och speciellt efter templets förstörelse i Jerusalem år 70, föll uttalet i glömska. Istället användes ordet "Adonai" (אֲדֹנָי) som betyder "Herren" där det stod skrivet YHWH, יהוה. Denna muntliga tradition kallas på hebreiska för ktiv. När masoreterna vokaliserade den hebreiska konsonanttexten visste de inte hur YHWH, יהוה skulle uttalas. Eftersom de inte fick ändra den något i konsonantskriften (skrifttraditionen kallas för qre), satte de till vokalerna för Adonai till YHWH. Denna sammanfogning mellan ktiv och qre resulterade i en hybrid, när det lästes av personer som inte var bekanta med judendomens lästraditioner: Jehova, יְהוָה. Dock uttalades det, och uttalas fortfarande enligt den muntliga traditionen, inom judendomen som Adonai.
Vid översättningar under renässansen antogs vokaliseringen vara ursprunglig och namnformen Jehova används till exempel i King James översättning som har haft stort inflytande på den engelskspråkiga kultursfären, och av stora konservativa grupper ännu ses som normerande. De flesta forskare och lingvister inom hebreiska/bibelhebreiska avvisar helt uttalet Jehova, och anser den enbart vara en konstruktion gjord av kristna teologer som inte kände till den muntliga judiska traditionen.
Jehovas vittnen och namnet
Jehovas vittnen har i sin tidskrift en mycket lång motivering för användandet av ordet Jehova för den sanna guden. I Jehovas vittnes egen bibelöversättning, Nya världens bibel används ordet Jehova där det står YHWH och även på några ställen till där det står Adonai eller Elohim. Ett stort antal argument, som hebreiskkunniga forskare framhållit för att YHWH inte uttalades utan man sade i stället Adonai eller Elohim, avfärdas helt som ren vidskepelse.Se denna artikel