Fougt, Elsa

Elsa Fougt, född 1744, död 1826, var en svensk boktryckare och en central gestalt i det sena 1700-talets svenska bokmarknad. Hennes främsta uppgift var att 1772-1811 driva Kongl. Tryckeriet, det tryckeri som ansvarade för Sveriges officiella tryck, men hon verkade dessutom som förläggare, bokhandlare, stilgjutare, bokimportör samt redaktör för tidningen Stockholms Weckoblad.

Biografi

Elsa Fougt var dotter till kungliga boktryckaren Peter Momma och tidningsutgivaren Anna Margareta von Bragner. År 1762 gifte hon sig med ämbetsmannen och Linnélärjungen Henrik Fougt.

Då makarna Momma båda dog år 1772 övertog dottern Elsa och svärsonen Henrik Fougt deras samtliga affärsverksamheter, där Kongl. Tryckeriet intog den främsta platsen: det var maken som fick titeln Kungl boktryckare, men båda makarna ägde var sin andel. Tillsammans drev de sina företag; tryckeri vid Lilla Nygatan, pappersbruk, förlag och en bokhandel vid Stora Nygatan, fram till Henrik Fougts död år 1782. Elsa Fought var också redaktör för Stockholms Weckoblad från 1774 till 1779.

Då Elsa Fougt i och med makens bortgång 1782 uppnådde änkeståndet och därmed blev myndig, fick hon juridisk rätt till total kontroll över företagen. Hon blev därmed också kunglig hovboktryckare. Två män ansökte om att få bli hovboktryckare, men avvisades med hänvisning till att posten redan innehades av Fougt. Hon drev sina företag självständigt till och med 1811, då hon överlät verksamheterna på sin son Henrik Fougt d.y., som 1835 sålde tryckeriet till P. A. Norstedt & Söner.

Under Elsa Fougts ledning inledde Kongl. Tryckeriet en stor satsning på svensk och fransk dramatik. I sin boklåda sålde Fougt såväl tysk som fransk litteratur, och importerade även böcker från det beryktade bokförlaget Société Typographique de Neuchâtel i Schweiz. Hon ansågs framgångsrik och var respekterad i sin samtid och tryckte populära böcker som Cajsa Wargs kokbok, Prinsens Abc-bok och Arndts Paradis lustgård.

Efter F:s död 1782 övertogs förlaget av änkan Elsa F, född Momma, som var litterärt bildad. Hon gav förlaget en ännu mer vitter karaktär och även inkomstbringande saker. Hon ingick för bokhandeln 1784 kompaniskap med Carl Ulff, varefter firmanamnet blev Elsa Fougt & Co. Hon drev kungliga boktryckeriet till 1811, då hon anhöll hos Kungl Maj:t att få det överflyttat på sonen Henrik Fougt d.y. (1776–1836), vilket beviljades 2 maj 1811.

Tryckerirörelsen gick ned under hans tid, men han erhöll jan 1832 prolongation på privilegierna till 1833 års slut, då P A Norstedt & Söner förordnades som kunglig boktryckare. Henrik Fougt d.y. måste göra konkurs. Hans tryckeri inköptes 1835 av P A Norstedt & Söner.

Fougt var mor till sex barn, varav fyra uppnådde vuxen ålder. Därtill var hon medlem i Stora Amaranterorden, inom vilken hon höll två minnestal: över Anna Charlotta von Stapelmohr och Beata Elisabeth Théel.

Publikationer

utgav Sparrmans »Museum Carlsonianum» och C A Ehrensvärds »Resa till Italien» och »De fria konsters filosofi», samtidigt som hon fortsatte med så Cajsa Wargs kokbok, Prinsens ABC-bok, Arndts Paradis Lustgård m fl

Se vidare

• Skuncke Marie-Christine: Fougt, Elsa i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Källor

• Anna-Maria Rimm, ”Elsa Fougt som Kungl. boktryckare”, Samlaren 2007
• Anna-Maria Rimm, ”Den kungliga boktryckaren, del 2”, Biblis 2005:31
• Anna-Maria Rimm, ”Den kungliga boktryckaren, del 1”, Biblis 2005:30
• Momma, 2. Peter: Genom hans måg... i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
• Mikaela Lirberg & Anna-Karin Skoglund: ”Ett vittert fruntimmer”. En studie av boktryckaränkor och speciellt fru Fougt (2002)
• Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013