Den svenska psalmboken (1526): Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 7: Rad 7:


skriver Gustav Vasa den 14 maj 1527 enligt [[Henrik Schück]]:  [http://runeberg.org/samlaren/1891/0009.html Våra älsta psalmböcker]
skriver Gustav Vasa den 14 maj 1527 enligt [[Henrik Schück]]:  [http://runeberg.org/samlaren/1891/0009.html Våra älsta psalmböcker]
I den danska [[Dansk psalmbok (1528)|Malmöpsalmboken]] från 1528 läses ''Tesse effterfølgende tre sange er vdtagne aff thet Swenske Exemplar'' (Brunn). <ref>Brunn</ref> På Fol. LXII i Brunns arbete läses: ''De tre psalmer, hvilka således stått i vår älsta psalmbok, äro Then som wil een Christen hede, O Jesu Christ som mandom tog och O Herre Gud aff himmerig''.


[[Olaus Petri]] gav 1526 ut ett flertal andra skrifter, [[Nya Testamentet (1526)|Nya Testamentet]], En handbok och några andra, de första protestantiska skrifterna tryckta i Sverige, och man har därför antagit att psalmhäftet inte kan vara tryckt tidigare än så.
[[Olaus Petri]] gav 1526 ut ett flertal andra skrifter, [[Nya Testamentet (1526)|Nya Testamentet]], En handbok och några andra, de första protestantiska skrifterna tryckta i Sverige, och man har därför antagit att psalmhäftet inte kan vara tryckt tidigare än så.


Ett annat bevis är att tre psalmer i den danska [[Dansk psalmbok (1528)|Malmöpsalmboken]] från 1528 explicit anges vara "udtagne aff thet Swenske Exemplar".
Vidare har man identifierat flera psalmer i danska psalmböcker nämligen: [[Dansk psalmbok (1528)|Malmöpsalmboken 1528]], [[Dansk psalmbok (1529)|Aftensang 1529]] och [[Dansk psalmbok (1533)|Malmöpsalmboken 1533]] som översättningar från den svenska psalmboken av 1526. Schück antar att de första 10 psalmerna från 1530 års psalmbok ingick i 1526 års psalmbok.
 
Vidare har man identifierat flera psalmer i danska pslamböcker nämligen: [[Dansk psalmbok (1528)|Malmöpsalmboken 1528]], [[Dansk psalmbok (1529)|Aftensang 1529]] och [[Dansk psalmbok (1533)|Malmöpsalmboken 1533]] som översättningar från den svenska psalmboken av 1526. Schück antar att de första 10 psalmerna från 1530 års psalmbok ingick i 1526 års psalmbok.


[[Sverker Ek]] gör en noggrannare rekonstruktion och kommer fram till att följande 8 psalmer bör ha ingått:<ref>[[Sverker Ek]] [http://www.runeberg.org/samlaren/1918/0009.html ''Våra första psalmböcker'', s. 1–24]</ref>
[[Sverker Ek]] gör en noggrannare rekonstruktion och kommer fram till att följande 8 psalmer bör ha ingått:<ref>[[Sverker Ek]] [http://www.runeberg.org/samlaren/1918/0009.html ''Våra första psalmböcker'', s. 1–24]</ref>

Versionen från 27 september 2021 kl. 15.55

Suenska visor eller sånger är den första psalmboken som utgivits på svenska, 1526. Denna psalmbok, eller kanske snarare psalmhäfte, finns inte bevarad. Ett bevis vi har för dess existens är följande svar på den 12:e frågan i ett klagomål till kung Gustav Vasa från dalarna:

12. Tiil then xij:te som ær om thet luterij åth ther om ær störstha ropit besynnerliga om then predican j Stocholm och suenska wisor och sångb.
Suar........ (Svaret)
Om the suenska visor eller sånger förundrar :h: nåde åth thet straffas i Stocholm, effther thet ær sider cringom alth rikit j alla soknakirker, åth man plæger ther quæda på suensko och låffua gudh, oc ær jw så gotth åth thet sker på vårth egiet mål thet wij förstå, som på latina thet man doch inthet förstår.

skriver Gustav Vasa den 14 maj 1527 enligt Henrik Schück: Våra älsta psalmböcker

I den danska Malmöpsalmboken från 1528 läses Tesse effterfølgende tre sange er vdtagne aff thet Swenske Exemplar (Brunn). [1] På Fol. LXII i Brunns arbete läses: De tre psalmer, hvilka således stått i vår älsta psalmbok, äro Then som wil een Christen hede, O Jesu Christ som mandom tog och O Herre Gud aff himmerig.

Olaus Petri gav 1526 ut ett flertal andra skrifter, Nya Testamentet, En handbok och några andra, de första protestantiska skrifterna tryckta i Sverige, och man har därför antagit att psalmhäftet inte kan vara tryckt tidigare än så.

Vidare har man identifierat flera psalmer i danska psalmböcker nämligen: Malmöpsalmboken 1528, Aftensang 1529 och Malmöpsalmboken 1533 som översättningar från den svenska psalmboken av 1526. Schück antar att de första 10 psalmerna från 1530 års psalmbok ingick i 1526 års psalmbok.

Sverker Ek gör en noggrannare rekonstruktion och kommer fram till att följande 8 psalmer bör ha ingått:[2]

  1. O Fadher wåår barmhertigh och godh
  2. THen som wil en Christen heta
  3. O Jesu Christ som mandom togh
  4. O Herre gudh aff himmelrich
  5. Wij troo på alzmectig gudh
  6. Vij som leffue på werlden här
  7. Uar gladh tu helga Christenheet
  8. EEn iomfru födde jtt barn j dagh (endast första strofen)

Nr 1–4 återfinns i Malmöpsalmboken (1529), nr 6–7 i Aftensang (1529) och nr 5 och 8 i Malmöpsalmboken (1533). Nr 1–3 är författade av Olaus Petri. Nr 4–8 anses vara översatta av Olaus Petri [3] eller hans yngre bror Laurentius Petri Nericius.[4]

Källor

  • G E Klemming: Ur en Antecknares Samlingar l:a uppl. sid 163, 164.
  1. ↑ Brunn
  2. ↑ Sverker Ek Våra första psalmböcker, s. 1–24
  3. ↑ Lövgren, sp. 400–401
  4. ↑ Högmarck: Psalmopoeographia 1736
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Den_svenska_psalmboken_(1526)&oldid=8804"