Den svenska psalmboken (1530)

Någre Gudhelige Wijsor är titeln på en psalmbok, utgiven 1530. Den fullständiga titeln är Wijsor, Någre gudhelige, uthdragne aff then helga skrift, the ther tiena til at siungas i then christel. församblingen: Stocholm

Av psalmboken finns ett nästan fullständigt fragment på Kungl. Biblioteket. Ett exemplar av psalmboken fanns även i Elias Brenners bibliotek men förlorades sannolikt vid branden in det Rålambska biblioteket 1571. Boken är dock beskriven i Den swänska Mercurius.

Göteborgsfragmentet

1871 återfann G.E. Klemming ett nästan fullständigt exemplar som han gav ut i faksimil. Psalmerna 1-7 och nr 10 fanns i Den svenska psalmboken (1526), nr 8 och 9 är nytillkomna, liksom de 5 sista.

"1695" i rubriken avser 1695 års psalmbok

Nr	Titelrad	Nr i 1695
1	O Fadher wåår barmhertigh och godh ...	188
2	THen som wil en Christen heta	2
3	O Jesu Christ som mandom togh	120
4	O Herre gudh aff himmelrich	31
5	Wij troo på alzmectig gudh	4
6	Vij som leffue på werlden här	398
7	Uar gladh tu helga Christenheet	123
8	Forbarma tich gudh öffuer mich	60
9	Jesus Christus är wor helsa	14
10	Een iomfru födde jtt barn j dagh	127

Handskrivna psalmen

På sista sidan finns en handskriven psalm som är känd endast från två betydligt senare källor, ett Linköpingstryck från 1600-talet en, i andra hand bevarad uppteckning, från 1700-talet. Den lyder (med moderniserad stavning)

I Betlehem skedde herdomen mån 

de funno som engelen sade, 

Mariam, Josef och hennes son, 

den hon i krubbona lade. 

De beryktade om barnet det de var dem sagt, 

förkunnom ock vi med alla makt, 

att frälsaren är oss födder; 

av Maria jungfru ren 

vart han födder utan allt men,  

för vår skull pinter och mödder

När Guds son var kommen i menniskohamn,
strax ville han lagen hålla;
han lät sig omskära och giva sig namn,
Jesus månde de honom kalla;
Jesus betyder frälsarenamn,
det skolom vi kärliga tag i famn,
med trona fasta och rena.
Ej är annat namn menniskom givet,
där vi av hava det eviga livet.
Utan Jesu namn allena.

De vise män av österland,
funno de uppå ena stjärna
en nyföddan vara, som med sin hand
allting kan regera och värna.
De sökte honom i Jerusalem
och funno så honom i Betlehem,
som skriften och stjärnan utviste.
De offrade honom rökelse, myrram och guld,
de kände honom för sin frälserman huld
Pris vare dig O Jesu Kriste!

Samt ytterligare 5 visor enligt beskrivningen av Brenners exemplar:

11	O Rom går det nu så med tig	236
12	Ach Gud hwem skal jag klaga	249
13	Gud Fader wele wi prisa	237
14	O Ewige Gud af ewighet	—
15	Herre Christ Guds Faders ende Son	119

Nr 8 finns i Olaus Petris handbok från 1529. Enligt Sverker Ek så är troligen nr 9–10 och 15 påverkade av danska översättningar från tyskan i Malmöpsalmboken 1528. Även titeln på psalmboken är mycket likt Malmöpsalmboken. Alla visorna finns i 1536 års upplaga.

Boken finns i nyutgåva, inbunden, i faksimil i museet, utgiven av Erik Persson på Centrums Förlag i Göteborg, tryckt hos Börtzells, EssElTe i Stockholm, 1937. Har ett förord av Erik Persson och en lång kommentar, sannolikt av G.E. Klemming. Museet har dessutom ett häftat ex från 1939 med klisterlapp över förlaget med texten "Bokförlaget Litteris, Stockholm 1939". Inlagan verkar vara identisk med den från 1937.

Källor

• Den svenska psalmboken (1536), efterskrift