Snell, Johann
Johann Snell, Sveriges och Danmarks första boktryckare, verksam i länderna runt Östersjön, kom från Rostock i Tyskland, men enligt Klemming sannolikt från Gouda i Nederländerna. Via Danmark kom han till Sverige 1483, tryckte minst 2 böcker och återvände därefter till Tyskland, 1484. Han dog tidigast 1519, troligen i Lübeck.
Tryckeriverksamhet
Johann kom från Rostock [1] i Tyskland och sedan till Odense i Danmark på uppdrag av biskop Karl Rönnov. Ärkebiskopen Jakob Ulfsson i Sverige engagerade Snell år 1483 för att trycka Uppsala stifts mässbok, Missale Upsalense vetus. Snell medförde fem olika typsnitt, varav fyra nyskurna, säkerligen levererade av stilgjutaren Lucas Brandis, dessutom flera serier initialer. Den är tryckt i svart och rött i 32-rader, med anfanger i fyra storlekar, varav de största upptar fyra rader och är dekorerade bl.a. med heraldiska rosor och grotesker, och de mindre, som markerar nya stycken, lätt kalligrafiska i avvikande färg. Det finns inget komplett exemplar bevarat: av Kungliga bibliotekets exemplar saknas 9 blad. Snell använder tre olika typsnitt för att markera olika textpartier. Förmodligen hade särskilda typer gjutits enkom för detta verk. Den var färdig år 1484.
Strax innan tryckte Johann Snell Sveriges första bok Dyalogus creaturarum moralizatus, ("De skapade varelsernas moral-samtal"), en fabelsamling för predikobruk, som enligt slutskriften trycktes av magistern i boktryckarkonsten Johann Snell i Stockholm den 20 december 1483. Den trycktes på latin med 322 sidor och 122 träsnitt. Snell hade som förlaga trycket av Gottfrid Leeu i Gouda, 1480. Stilarna och träsnitten är dock sannolikt gjorda av Snell.
Ovanför slutskriften finnes ett träsnitt, som i en av två lejon hållen sköld innehåller det svenska riksvapnet tre kronor samt nedtill i två på en gren hängande sköldar, den ena skölden med tre blad, den andra ett symboliskt korsverk. Detta är sannolikt Snells boktryckarmärke, och en hittills icke identifierad signet.
Snell hade troligen själv skurit typerna i Stockholm då dessa inte återfinns någon annanstans. Boken innehåller anfanger av träsnitt och metallgjutna, s.k. lombarder. Utgåvan består av 157 blad. Hans tryckeri fanns på Gråmunkeholmen (nuv. Riddarholmen) vid något klosterhus. Han efterträddes där av Bartholomeus Ghotan 1486.
Snell tryckte även Danmarks första bok, av Johanniterordens vice-kansler Gilhelmus Caoursins De obsidione et bello Rhodiano, som handlar om johanniternas försvar av Rhodos mot turkarna, 1480. Av detta verk finns två exemplar bevarade. Strax därefter trycktes Breviarium Ottoniense. Dessa trycktes i Johanniterklostret i Odense 1482. Det senare är tryck med gotiska typer i två storlekar, i 4:o format på över 1000 sidor. Boken är endast känd i ett , ofullständigt, exemplar.
Publikationer
- Missale Upsalense vetus, Uppsala stifts missale, 1484
- Dyalogus creaturarum moralizatus, Sveriges första bok på latin, 1483
- Gilhelmus Caoursins De obsidione et bello Rhodiano i Danmark, 1482
- Breviarium Ottoniense, i Danmark 1482
Se även
Källor
- Per S Ridderstad: Snell, Johann i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006)
- Berömda svenska boktryckare, Nordqvist, N. Sällskapet bokvännerna (Sthlm 1972)
- Munkhammar, Lars, Böckerna på Gråmunkeholmen (Uppsala 2000) [1]
- Collijn: "Det svenska boktryckets historia under medeltiden och vasatiden"
- ↑ Enligt Åke Hallberg från Lübeck