Ghotan, Bartholomæus

Heliga Birgittas uppenbarelser, 1492.

Bartholomæus boktryckarmärke

Bartholomaeus Ghotan, död ca 1496 i Ryssland, var en tysk boktryckare, verksam i Stockholm 1486 – 87.

Om Ghotans ursprung och uppväxt är inget känt. Mycket tyder på att han har utbildat sig till präst, då han i flera dokument nämns som en präst i stiftet Magdeburg.

År 1484 flyttade han till Lübeck, som befann sig i sina glansdagar genom Hansan. Genom bland annat Lucas Brandis och hans familj, hade staden utvecklats till ett centrum för tryckning och bokframställning för hela Östersjöområdet.

Ghotans äldsta Lübecktryck, dock utan angivande av tryckort, anses ha påträffats i stadsbibliotekets i Lübeck samling av äldre tryckfragment. Detta exemplar torde vara identiskt med en tidigare av Wiechmann-Kadow i Serapeum 1859 beskriven kalender, som då befann sig i den, om Lübecks äldsta boktryckerihistorias utforskande, välkände bibliotekarien Ernst Deecke’s ägo (död 1862) och som efter hans död, med hans litterära kvarlåtenskap överlämnats med stadsbiblioteket.

1486 kom Ghotan till Stockholm, kallad av biskop Konrad Rogge i Strängnäs. Han stannade bara till 1487 och hans sorti är något komplicerad. Han anklagas för förräderi mot en gosse. Hans egendom och hus i Stockholm, till ett värde av 550 lübska mark, blev beslagtagna. Han återvände till Lübeck och tryckte flera verk även för Sverige. Där trycktes bl.a. Heliga Birgittas Himmelska uppenbarelser och en mässbok för Åbo stift, Missale Aboense, 1488.

1493 kommer Ghotan åter till Stockholm, med fri lejd, och reder ut sina affärer. Han reser därefter via Åbo och Reval till Ryssland där han etablerar sig som tryckare av rysk liturgi. Senast 1496 kastas han i vattnet och drunknar. Hans tillgångar säljs i Lübeck detta år.

Publikationer

• • I Stockholm
• Missale Strengnense, 1487.
• ett liturgiskt psalterium för Uppsala ärkestift
• ett manuale för Uppsala ärkestift
• en latinsk grammatika, en s.k. Donat.
• "Vita Katherine", eller "Vita cum miraculis b. Katherine, tryckt med Ghotans vanligaste texttyp och försedd med en kort slutskrift "Impressum Holmis". Boken torde vara tryckt före den 20 juni 1487. Den innehåller dels en levnadsbeskrivning över Den heliga Birgittas dotter Katherina, dels en år 1409 tillsatt officiell kommissions berättelse om underverk som tillskrivs henne, avsedd att användas vid de försök, som gjordes i Rom, att få också Katherina helgonförklarad.
• Antagligen har Ghotans typer använts tidigt efter 1487 då han hastigt lämnade Sverige. Se Johannes Fabri.

• • I Lübeck
• Missale Aboense, 1488, mässbok för Åbo stift, första trycket särskilt för Finland.
• Heliga Birgittas Himmelska uppenbarelser, det stora standardverket på latin, beställt av Vadstena kloster, vars två bröder, Petrus Ingemari, korrekturläsning och Gerardus, illustratör, reste till Lübeck för att medverka vid framtagningen. Den gavs ut 1492 i 800 exemplar på papper och 16 på pergament. Av pregamentutgåvan är 5 ex kända.
• En skrift om biskop Brynolf av Skara
• En kalender, se ovan

Källor

• Svensk Uppslagsbok, 1933, band 4, spalt 437 Boktryckarkonst
• Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XIII. 1926 /
• Nationalencyklopedin, band 7, sid 456
• Tyska wikipedia