Kyrkotvång och religionsfrihet

Kyrkotvång och religionsfrihet i viktiga årtal

1527 Västerås riksdag, luthers-evangelisk tro införs
1528 Gustav Vasas kröning skapar ett evangeliskt-lutherskt kungarike
1571 kyrkoordning
1576 Johan III:s Röda Bok, ny, mer katolsk kyrkoordning
1593 Uppsala möte fastställer den evangeliskt-lutherska tron som den enda tillåtna i landet
1686 Kyrkolag
1693 Kyrkohandbok
1726 Konventikelplakatet införs. Förbud och stränga straff för gudstjänster utan präst, utanför kyrkan, undantaget husandakt.
1741 Religionsfrihetsförordningen: Invandrade anglikanska och reformerta trosbekännare får utöva sin religion för att främja textilindustrin.^[1]
1781 Toleransediktet (Gustav III). Invandrare får utöva sin tro och hålla gudstjänst
1782 Judereglementet (Gustav III). Judar får utöva sin tro och gudstjänst i Sthlm, Göteborg och Norrköping
1809 Regeringsformen: Fritt att utöva sin religion om det ej stör samhälle eller orsakar förargelse.
1840-43 Roparrörelsen straffas enligt konventikelplakatet.
1844 Erik Jansson (Erik-jansarna) fängslas
1858 Konventikelplakatet upphävs delvis
1862 Kommunallagarna
1868 Konventikelplakatet upphävs slutligen, Ej tvång att döpas i kyrkan, ej nattvardstvång
1873 Dissidentlagstiftningen utträde ur kyrkan tillåtet om man inträdde i annat samfund.
1952 Religionsfrihetslagen

Källor

Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18), sidorna 84-86.