Ghotans tryckeri

Ghotans tryckeri bildades av Bartholomaeus Ghotan när han i oktober 1486 kallades från Lübeck till Stockholm, kallad av biskop Kort Rogge i Strängnäs. Han övertog Johann Snells tryckeri

Ghotan stannade bara till september 1487 och hans sorti är något komplicerad. Han anklagas för förräderi mot en gosse. Hans egendom och hus i Stockholm, till ett värde av 550 lübska mark, blev beslagtagna. Hans tryckeri övertas av Johannes Fabri som sannolikt var hans svåger. Han återvände till Lübeck och tryckte flera verk även för Sverige, se nedan.

Publikationer

• • I Magdeburg
• Missale Magdeburgense, 1480 med stilar gjutna av Lukas Brandis i Lübeck.
• Psalterium Magdeburgense, 1481

• • I Stockholm
• Missale Strengnense, 1487, beställt av biskopen i Strängnäs Kort Rogge
• Psalterium Upsalense, 1487, ett liturgiskt psalterium för Uppsala ärkestift
• Manuale Upsalense, ett manuale för Uppsala ärkestift
• en latinsk grammatika, en s.k. Donat.
• Vita Katherine, eller "Vita cum miraculis b. Katherine, tryckt med Ghotans vanligaste texttyp och försedd med en kort slutskrift "Impressum Holmis", dvs tryckt i Stockholm. Boken torde vara tryckt före den 20 juni 1487. Den innehåller dels en levnadsbeskrivning över den Heliga Birgittas dotter Katherina, dels en år 1409 tillsatt officiell kommissions berättelse om underverk som tillskrivs henne, avsedd att användas vid de försök, som gjordes i Rom, att även få Katherina helgonförklarad.
• Antagligen har Ghotans typer använts tidigt efter 1487 då han hastigt lämnade Sverige. Se Johannes Fabri.

Förordet till Missale Åboense med Ghotans boktryckarmärke

• • I Lübeck
• Missale Aboense, 1488, mässbok för Åbo stift, första trycket särskilt för Finland och Finlands enda inkunabel..
• Heliga Birgittas Himmelska uppenbarelser, det stora standardverket på latin, beställt av Vadstena kloster, vars två bröder, Petrus Ingemari, korrekturläsning och Gerardus, illustratör, reste till Lübeck för att medverka vid framtagningen. Den gavs ut 1492 i 800 exemplar på papper och 16 på pergament. Av pergamentutgåvan är 5 ex kända.
• En skrift om biskop Brynolf av Skara
• En kalender, se ovan

Se även

• Tryckerier i Sverige
• Snells tryckeri
• Fabris tryckeri

Källor

• SBL
• Svensk Uppslagsbok, 1933, band 4, spalt 437 Boktryckarkonst
• Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XIII. 1926 /
• Klemming-Nordin: Svensk Boktryckeri-historia
• Nationalencyklopedin, band 7, sid 456
• Tyska wikipedia