Agricola, Johannes: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 3: Rad 3:
'''Johannes Agricola''' (ursprungligen ''Johann Schneider''), född 20 april 1494 i Eisleben, varför han även kallas ''Magister Islebius'' ("magistern från Eisleben"), död 22 september 1566 i Berlin, var en tysk [[luthersk]] [[teolog]] och [[reformator]].
'''Johannes Agricola''' (ursprungligen ''Johann Schneider''), född 20 april 1494 i Eisleben, varför han även kallas ''Magister Islebius'' ("magistern från Eisleben"), död 22 september 1566 i Berlin, var en tysk [[luthersk]] [[teolog]] och [[reformator]].


På uppdrag av [[Luther]] ordnade Agricola de kyrkliga förhållandena i Frankfurt am Main (1525). Genom sitt påstående att endast [[Evangelium (budskap)|evangelium]], men inte [[Religiös lag|lagen]] är nödvändig till framkallande av bättring och [[tro]] gav han anledning till den så kallade [[Antinomism|antinomistiska]] striden, i vilken Luther och [[Melanchthon]] med allvar uppträdde emot honom. Han nödgades slutligen (1540) återkalla sin lära, men väckte ännu en gång förargelse genom "[[Augsburger interim]]", i vars utarbetande han tog del. Av kurfursten [[Joakim II]] utnämndes han till [[hovpredikant]] och [[superintendent]] i [[Berlin]], varest han avled [[1566]]. Han bidrog verksamt till [[protestantism]]ens införande i [[Markgrevskapet Brandenburg|Brandenburg]] och gjorde sig även känd som [[författare]] på åtskilliga områden, bland annat utgav han en förträfflig samling av tyska [[ordspråk]]. Han finns representerad i [[de svenska psalmböckerna]] sedan 1695 med originaltexten till ett verk (1986 nr [[Till dig jag ropar, Herre Krist|564]]).
På uppdrag av [[Luther]] ordnade Agricola de kyrkliga förhållandena i Frankfurt am Main (1525). Genom sitt påstående att endast [[Evangelium (budskap)|evangelium]], men inte [[Religiös lag|lagen]] är nödvändig till framkallande av bättring och [[tro]] gav han anledning till den så kallade [[Antinomism|antinomistiska]] striden, i vilken Luther och [[Melanchthon]] med allvar uppträdde emot honom. Han nödgades slutligen (1540) återkalla sin lära, men väckte ännu en gång förargelse genom "[[Augsburger interim]]", i vars utarbetande han tog del. Av kurfursten [[Joakim II]] utnämndes han till [[hovpredikant]] och [[superintendent]] i Berlin, där han avled 1566. Han bidrog verksamt till [[protestantism]]ens införande i [[Markgrevskapet Brandenburg|Brandenburg]] och gjorde sig även känd som författare på åtskilliga områden, bland annat utgav han en förträfflig samling av tyska ordspråk. Han finns representerad i svenska psalmböcker sedan 1695 med originaltexten till ett verk (1986 nr 564 [[Till dig jag ropar, Herre Krist]]).


Högmarck: Psalmopoeographia, 1736, anger [[Paul Speratus]] som författare men också att detta betvivlats.
Högmarck: Psalmopoeographia, 1736, anger [[Paul Speratus]] som författare men också att detta betvivlats.


== Psalmer ==
== Psalmer ==
* [[Gladeligh wele wij Haleluia siunga]] (1695 nr 165)
* [[Gladeligh wele wij Halleluja siunga]] (1695 nr 165) Högmarck anger: ''Är mycket gammal både i Swenskan och Danskan''
* [[Till dig jag ropar, Herre Krist]] (1695 nr 281, 1986 nr 564) skriven troligen 1526/1527
* [[Till dig jag ropar, Herre Krist]] (1695 nr 281, 1986 nr 564) skriven troligen 1526/1527



Nuvarande version från 17 juni 2022 kl. 18.50

Johannes Agricola, träsnitt från 1500-talet.

Johannes Agricola (ursprungligen Johann Schneider), född 20 april 1494 i Eisleben, varför han även kallas Magister Islebius ("magistern från Eisleben"), död 22 september 1566 i Berlin, var en tysk luthersk teolog och reformator.

På uppdrag av Luther ordnade Agricola de kyrkliga förhållandena i Frankfurt am Main (1525). Genom sitt påstående att endast evangelium, men inte lagen är nödvändig till framkallande av bättring och tro gav han anledning till den så kallade antinomistiska striden, i vilken Luther och Melanchthon med allvar uppträdde emot honom. Han nödgades slutligen (1540) återkalla sin lära, men väckte ännu en gång förargelse genom "Augsburger interim", i vars utarbetande han tog del. Av kurfursten Joakim II utnämndes han till hovpredikant och superintendent i Berlin, där han avled 1566. Han bidrog verksamt till protestantismens införande i Brandenburg och gjorde sig även känd som författare på åtskilliga områden, bland annat utgav han en förträfflig samling av tyska ordspråk. Han finns representerad i svenska psalmböcker sedan 1695 med originaltexten till ett verk (1986 nr 564 Till dig jag ropar, Herre Krist).

Högmarck: Psalmopoeographia, 1736, anger Paul Speratus som författare men också att detta betvivlats.

Psalmer

Källor