Cecilia (psalmbok): Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
== Historik == | == Historik == | ||
Den första katolska psalmboken utgavs 1887. Den kallades en bönbok [["Skyddsengeln"]]. Den innehöll ett fyrtiotal sånger. Första gången en psalmbok med namnet [[Cecilia (1902)|Cecilia]] ges ut år 1902. Den hade 268 sånger på svenska och ett latinskt tillägg. Jesuitpatern Edvard Wessel var utgivare och hade också bidragit med flera verk. | Den första katolska psalmboken på svenska utgavs 1887. Den kallades en bönbok [["Skyddsengeln"]]. Den innehöll ett fyrtiotal sånger. Första gången en psalmbok med namnet [[Cecilia (1902)|Cecilia]] ges ut år 1902. Den hade 268 sånger på svenska och ett latinskt tillägg. Jesuitpatern Edvard Wessel var utgivare och hade också bidragit med flera verk. | ||
Den andra psalmboken hette [[''Psalmer för kyrkoåret'']] och utgavs av monsignore [[Berndt David Assarsson]]. Den var det första försöket till en katolsk psalmbok med anknytning till svensk, även efterreformatorisk, tradition. | Den andra psalmboken hette [[''Psalmer för kyrkoåret'']] och utgavs av monsignore [[Berndt David Assarsson]]. Den var det första försöket till en katolsk psalmbok med anknytning till svensk, även efterreformatorisk, tradition. | ||
Versionen från 6 december 2020 kl. 15.53
Cecilia är den psalmbok som används inom Stockholms katolska stift. Namnet syftar på det katolska helgonet Cecilia, som är kyrkomusikens och orgelbyggarnas skyddshelgon.
Inom Stockholms katolska stift talar man dock om "Gudstjänstbok", eftersom man menar att ordet "psalmbok" i svensk kristendom för tankarna till protestantism och Svenska kyrkan.
Fyra utgåvor av Cecilia har utkommit:
Historik
Den första katolska psalmboken på svenska utgavs 1887. Den kallades en bönbok "Skyddsengeln". Den innehöll ett fyrtiotal sånger. Första gången en psalmbok med namnet Cecilia ges ut år 1902. Den hade 268 sånger på svenska och ett latinskt tillägg. Jesuitpatern Edvard Wessel var utgivare och hade också bidragit med flera verk.
Den andra psalmboken hette ''Psalmer för kyrkoåret'' och utgavs av monsignore Berndt David Assarsson. Den var det första försöket till en katolsk psalmbok med anknytning till svensk, även efterreformatorisk, tradition.
1950 utgavs den andra upplagan av Cecilia, även den redigerad av Assarsson och med imprimatur av biskop Johannes E. Müller.
Redan nästa decennium, 1960-talet, utges en efterföljare men i pärmar med lösbladsystem. Detta sammanhänger med den stora liturgireform som genomfördes av det andra Vatikankonciliet.
1987 utkom den tredje utgåvan av Cecilia på initiativ av biskop Hubertus Brandenburg. Då hade man redan 1984 överenskommit om 325 gemensamma psalmer med många andra kristna samfund, se De ekumeniska psalmerna (1986). Cecilia innehöll då dessa 325 gemensamma psalmer i en första avdelning och i en andra avdelning den katolska kyrkans egna sånger. Även i denna del återfinns flera av andra samfunds psalmer.
2013 fastställdes den fjärde utgåvan av Cecilia av biskopen Anders Arborelius. Den har undertiteln Katolsk gudstjänstbok. De, ursprungliga 325 ekumeniska psalmerna har reducerats till 171 och dessutom blandats med övriga psalmer, dvs en ekumenisk avdelning finns inte längre.
Källor
- Cecilia 2013
- Tidningsartikel om katolsk psalmsång i historien
| |||||