En riker man, väldiger han

Från Psalmer och Andliga Sånger
Version från den 8 oktober 2021 kl. 07.34 av Haeffner (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

En riker man, väldiger han är en gammal latinsk psalm "Homo quidam Rex nobilis dives in charitate" i fjorton verser, som översattes av Ericus Olai och trycktes första gången 1515 av Pofvel Grijs i Uppsala. Text utgår från Matteusevangeliet 22 och Lukasevangeliet 14.

Psalmen introduceras 1536 med orden: Een parabola aff Matt. xxij. och Luce. xiiij

Psalmens första vers i 1695, nr 205:

En riker man / wäldiger han,
En bröllops kost tilredde
Åth sinom son medh mycken mohn,
Sin stora åhro betedde.
Ther til böd han så mången man,
Så sååm then åhran skedde

I Jesper Swedbergs psalmbok 1694 hade han tillagt en sista vers, som helt ströks av biskopskollegiet vilket agerade som censorer inför utgivningen av 1695 års psalmbok. Den versen löd:

Ty tag nu emot/ Med bettring och bot/
Hwad GUD osz biuder tillika:
Och skynda tig fort/ genom nådenes port/
Lät werrlden tig icke beswike.
GUD hielp osz tilsamman/ Med frögd och gamman/
Uti sitt ewiga rike.

Högmarcks kommentar

Thenne psalmen war redan förswenskad 1585. The som gierna mestra alt hwad the se och höra, måste noga taga sig till wahra, at the icke fälla några widriga omdömen om thenna och flera sådana gamla Psalmar, wäl wetande, at fatstän thesse icke löpa så lätt och äro ei heller utzirade med så monga forblomerade talekrus, at the kunna nog lysa them i ögonen och upklinga i öronen, så befinnas the doch offta mycket anderikare och gudeligare, än monge af the nyare, som undertiden mera efter werdslig konst än af Andans drift upsteldte äro. Then 10, 11, 12, 13. och 14. wersarna äro en Prosopopæia, et tal, som tilskrifwes dödan; ty så lenge menniskan lefwer, hafwer hon twifwelsutan fri tilgång til then himmelska Bröllops salen; men om hon så lenge försummar sig, at i then samma med en lefwande tro på Frelsaren Christum ingå, och således Guds förekommande nåd emottaga, til thes qwellen kommer å och mörkret , blå, såsom här siunges v.9. thet är: tå hennes yttersta Lefnads Afton redan gådt förbi och ewighetens dystra natt är förhanden; så, ehuru wäl hon tå skulle hierteligen långa (lengta) at Konungens giäst wara, (at blifwa delachtig af then ewiga saligheten) är thet doch likwäl nu mera sörsent och alt förment, himmelens dör är tå tillåst så hårda, hon måste stå utethe retter ei niuta, som för hade warit osparda etc. I sin psalm har D Swedberg en herrlig wers på slutet insatt, så lydande:

Ty tag nu emot, 
Med bettring och bot,
Hwad GUD oss biuder tillika:
Och skynda thig fort, 
genom nådenes port,
GUD hielp oss tilsamman
Med frögd och gamman,
Uti sitt ewiga rike.

Men Censores wille icke kiennas wid thenna nya wersen, ändoch han efter mitt ringa tycke hade bordt stå the orubbad, utan togo honom bort, och blefwo wid thet uti the enfaldigas öron grufweligen giellande slut, som Psalmen fordon hade.

Publicerad i

Se även

Källor


Wikisource
Texten till En riker man, väldiger han finns på Wikisource.